SÅRBARHET & SJÄLVFÖRSÖRJNING

I den här artikeln behandlas sårbarhet på individ, grupp och familjenivå. Begreppet sårbarhet är ett mycket fruktbart sätt att belysa vad miljöfrågorna egentligen handlar om. Objektivt och vetenskapligt exakt formulerade miljöproblem (Ozonhålets procentuella uttunning, antal tusental döda av svält och vattenbrist eller halten av toxiska ämnen i luften uttryckt i ppm osv.), som frikopplas från den enskilda människan kan ibland framstå som abstrakta och svåra att förstå.
Problem som inte förstås eller tydligt känns för den enskilde personen leder oftast inte heller till handling. Reaktionen blir istället förträngning eller flykt. Beskrivningar och framförallt erfarenheter av sårbarhet gör det lättare att förstå var problemen finns och vilken väg som gäller för att uppnå en uthållig livsstil in i framtiden. På "köpet" får du ett ökat livsrum, en andningspaus, en "time-out" där du kan börja skapa ditt eget liv i ökad frihet.

Självförsörjning
Ett effektivt sätt att minska sin sårbarhet på är att öka sin självförsörjning. Det finns flera uttryck som delvis ringar in begreppets betydelse, tex självhushållning och självbärgning. Personligen gillar jag ordet självförsörjning bäst och då i den utsträckta betydelsen att "sörja för sig själv, sin familj eller grupp i balans med omgivningen lokalt och regionalt" (och i vissa fall även globalt).

Nivåer och grader
Självförsörjning kan teoretiskt förekomma på olika nivåer. I fallande skala för jorden, världsdel, land, region, kommun, stad, by, stadsdel, grupp, familj och individ. Min inriktning i den här texten sträcker sig från grupp och nedåt till den enskilda människans möjligheter.

Graden av självförsörjning kan variera men strävan går mot 100%. En intressant frågeställning är hur många som får vara inblandade och hur långt ifrån produkter och tjänster får komma innan självförsörjningen tappar sin betydelse? Hur ska man ställa sig till import och export kontra långa transporter inom ett land? Ska kanske begreppet land ersättas med ekologiska områden som definieras utifrån geologi, landskapets utseende, naturmiljö, resurstillgång, befolkning osv. Råvaror, produkter och tjänster behöver få ett ekologiskt pris där faktorer som sparsamhet med resurser, användandet av förnyelsebar energi, närhet, människors och den omgivande miljöns hälsa m.m. väger mångfalt tyngre än det idag förhärskande "marknadsvärdet".

Självförsörjning har anknytning till aktuella begrepp i samhällsdebatten som "mindre beroende", "minskad sårbarhet", "självförvaltning", "hushållsberedskap", "brukar-inflytande", autonomi, självstyre och "beredskap inför kris och krig". Självförsörjning ger automatiskt allt detta. Inget av det andra leder ensamt till självförsörjning.
I beredskapssyfte kan du köpa batterier till din radio, dunkar med T-sprit till stormköket, livsmedelslager av torrfoder, stearinljus mm. Då kan du hålla ut ett tag. Någon gång tar grejorna slut och då måste du köpa nytt. En självförsörjare kan överleva, inte bara i 14 dagar utan för hela livet om "samhället" av någon anledning slutar att fungera.

Hur länge klarar du dig om ström, vatten, avlopp, transporter, sjukvård och leveranser av livsmedel och varor slutar att fungera som du är van vid? Hur länge klarar du dig om pengarna slutar att komma in på person-kontot? Det är kanske dags att du materiellt, kunskapsmässigt, känslomässigt och ideologiskt börjar förbereda dig för helt andra samhällsförhållanden än du är van vid!?

Den djupaste innebörden i självförsörjning är att integrera sin livsverksamhet i ekosystemet, att bruka flödande, förnybara resurser utan att skada naturen och förstöra grunden för sin och kommande generationers existens.

Självförsörjning:

ger en ökad beredskap mot civila kriser och krigssituationer.
ger självtillit, personlig tillfredsställelse och ökad livskunskap.
är på alla nivåer i samhället en nödvändig förutsättning för en lösning av lokala, regionala och globala miljöproblem.
är att praktisera internationell solidaritet och samtidigt visa respekt för sin egen närmiljö.
ökar ditt oberoende och din styrka gentemot stat, kapital och andra grupper som gör anspråk på makt över ditt liv.

Fysisk sårbarhet
Begreppet sårbarhet utgår från människan själv och hennes grundläggande livsbehov. För att överleva behöver vi tillgång till föda, vatten, värme och skydd.
Därutöver behöver vi för att hålla oss mentalt friska också stimulans av och samvaro med andra människor som vi kan arbeta, diskutera, utvecklas och förlusta oss med.

Sårbarhet är att alltmer förlora det praktiska och beslutsmässiga inflytandet över uppfyllandet av dessa basbehov. De viktiga sakerna i livet hamnar allt längre från oss själva, geografiskt, kunskaps- och maktmässigt.
Vi kan inte längre hämta vårt vatten från en brunn eller en källa där det finns året runt, oberoende av strömavbrott, transportpro.blem, strejker eller tekniska fel. Vatten leds till oss via ledningar, pumpstationer och reningsverk från ofta avlägsna vattentäkter, vars skydd vi saknar direkt inflytande över. För att få vårt nödvändiga dricksvatten är vi beroende av en enorm teknisk och administrativ apparat som använder ett stort antal syntetiska material och kemiska ämnen, energi och ett flertal människor med specialkunskaper. Vi vet att detta inte alltid fungerar helt perfekt. Det är dock ytterst sällan vi i vår del av världen upplevt någon allvarlig kris med vattnet. Det scenariot får du försöka tänka dig in i. Hör du hur vattenbristens och vattenföroreningarnas klocka tickar på i bakgrunden?

På motsvarande sätt är våra livsmedel föremål för långväga transporter och fabriksmässiga processer som kräver en gigantisk mobilisering av transportfordon, administrativ och specialutbildad personal och stor insats av energi och syntetiska material. Våra resterande behov av värme, skydd och goda vänner har på motsvarande sätt drabbats av sårbarhet. "Dagens överlevnads-kunskap", dvs. den kunskap och erfarenhet som behövs för att överleva i vårt samhälle av idag, (människan kämpar ju i princip alltid för att överleva) är värdelös om vårt system brakar samman.

Överlevnadsyrken
Det finns drygt 20.000 "yrken" registrerade idag. Många arbeten som idag har en hög status och som anses viktiga kommer att visa sig vara värdelösa sett ur överlevnadsaspekter. Jordnära arbeten som tillfredsställer grundläggande behov har under lång tid nedvärderats. Men vem kan äta datorer och aktier?

Jag vill föra fram och uppvärdera ett slags livsyrke; att leva och överleva med allt vad det innebär av sammansatt verksamhet, teori och praktik, känsla och tanke, allt utifrån egna behov. I "överlevnadsyrket" ägnas dagarna åt mer direkt behovsuppfyllelse, att hitta och värna vatten, att odla och värna jorden och att upptäcka och värna andra direkta nyttigheter i naturen. Vi har aldrig "långtråkigt", "inget att göra" och upplever sällan att det vi gör är oviktigt eller meningslöst. Vi arbetar åt oss själva med begripliga sysslor och det ger oss den största motivation vi kan få. En överlevare ser sig omkring i sin närmaste omgivning och finner där möjligheter, resurser och material att arbeta med. Lösningen på olika "problem" finns ofta närmare än vad vi tror. Det vi inte kan, kan vi lära oss. Varför gå över ån efter vatten?

Mental sårbarhet
Vår känsla av meningslöshet kommer att bestå parallellt med vår sårbarhet så länge vi distraheras att tänka på oväsentligheter i sådan utrsträckning att livets väsentligheter blir lidande.
Våra sinnen fylls och vi distraheras med floder av ljud, ord, bokstäver, bilder, ljus, flimmer och brus som döljer andra, betydelsefullare tankar och känslor. Många företeelser av idag består av en stor, uppseendeväckande, förförisk yta med ett ganska magert innehåll, utan kvalitŽ och djup.

Ouppfyllda behov hos oss kan förvrängas och vi kan luras att tro att vi behöver något helt annat än det vi verkligen behöver. Känslor av sorg, ensamhet,besvikelse, ilska eller trötthet utnyttjas av smarta marknadsförare som med sina kunskaper om det mänskliga psyket utnyttjar denna svaghet för sina egna syften. Vi kan luras till tröstköp och tröstätande, kompensationsköp, impulsköp och symbolköp. Resultatet av detta är ohälsa genom övervikt och för.giftning vilket i samband med stress är grunden i alla stora "civilisationssjukdomar". Vi får en ruinerad ekonomi, bland annat genom dryga hyreskostnader för att härbärgera alla prylar vi samlat på oss. Sommarhus, fritidsbåtar, fritidsutrustning, bilar och allehanda apparater kan bli en tung börda att bära genom livet.

Experterna
Så fort vi låter någon annan göra något åt oss måste vi fråga oss om vi verkligen är beroende av detta. Handlar vi bara av död rutin, symbolisk hjälplöshet eller inlärd passivitet? Behöver vi verkligen i varje situation präster, läkare, lärare, experter, ekonomer, chefer, politiker, konsulter och uttolkare av hur allting verkligen är och hur vi skall handla? Behöver vi Handbok för vardagsekologi och artiklar i tidningen YELAH? Ja till viss del kan kunniga och erfarna människor dela med sig och inspirera andra till annorlunda tänkande och handlande. Men låt det stanna vid inspiration och "väckelse". Ta själva ansvaret för och beslutanderätten över att forma eller omforma ditt eget liv.

Har behovet upphov i oss själva eller är det påtvingat oss genom lagstiftning, sedvänja, konvention, grupptryck,hot om våld och repressalier eller känsla av uteslutning om vi inte faller in i "mallen"? Är vårt behov sprunget ur sunda och grundläggande livsbehov eller ur vår egen oförmåga att förstå och hantera oss själva? Även detta kan vi komma till rätta med på egen hand eller tillsammans med andra och ytterligare minska vår sårbarhet och vårt beroende.

Känslor av mindervärde, feghet och rädsla, men också vrede och aggression mot oskyldiga kan vi också bli befriade från genom att tillämpa de metoder som finns för personlig utveckling. När vi gjort detta behöver vi inte längre fly, ljuga och förhäva oss och vi kan inte heller lika lätt luras av lögner, för vi har inte längre rädsla för något overkligt, bara för verkliga faror.

Värdefulla mentala faktorer som visat sig vara avgörande för överlevnad i olika krissituationer har varit: Livsvilja, en positiv attityd, självkontroll, förmåga till riskbedömning, rationellt arbetssätt, okonventionellt tänkande och hänsynstagande till tidsaspekter.

Bli mindre sårbar
En människa går ständigt omkring och utvecklar ungefär lika mycket energi som en 100 watts glödlampa, men vad gör hon med all den energin?
En startpunkt är att komma ned på jorden och komma underfund med vad du egentligen behöver för att leva ett bra liv. Att ta sig en paus, en "time-out" är ingen dum idé. Ta dig ur och bort från den vanliga och kända livsmiljön om så bara för några timmar. Tänk igenom ditt liv. Vad har du gjort hittills? Vad vill du göra egentligen....? Vad kan du göra för att börja gå åt det håll du vill? Det svåraste är att börja, sen är det svårt att sluta!

Sen kan vi börja återerövra inflytandet över våra egna liv och bli varse oberoendet av en massa onödiga prylar och sammanhang som inte tillför oss annat än bekymmer och förvirring. Då har vi redan uppnått en mycket lägre grad av sårbarhet. Vi är inte längre så beroende av myndigheter, kommersiella krafter och enskilda potentater. Deras makt över oss uppstår bla genom vårt eget begär efter saker vi måste ha men inte tror att vi kan tillverka själva, eller begär efter tjänster som vi tror att vi inte själva kan utföra.

När vi befriats ur denna illusion upptäcker vi att vi spar massor av tid och pengar. Vi behöver inte längre arbeta så mycket för att få råd att köpa och underhålla en mängd ägodelar. Istället kan vi satsa vår återvunna kapacitet, våra pengar, vår tid och vår kraft på att uppfylla våra grundbehov, för oss själva och för våra medmänni.skor.

Värna vattnet
Vi kan slå vakt om vårt dricksvatten, använda och fördela det och förhindra att det förstörs genom tanklösa ingrepp i naturen. Genom att skaffa sig egna lokala vattentäkter, kanske en brunn eller en källa på sin egen tomt eller i sitt närområde, kan man skaffa sig förståelse för vattnets sårbarhet. Då sprider man inte längre olja, gifter och avfall omkring sig. Man tänker sig för innan man bestämmer var markinfiltreringen till avloppet skall ligga.

Berggrunden och jordarten bestämmer hur vattnet uppträder. Det finns kartor både för berggrund, jordart och vattenresurser, för stora områden i Sverige. Lär dig hur vattnet fungerar i din hembyggd och acceptera inte att exploatering i form av täkter, soptippar eller annan industriell verksamhet förstör ditt dricks-vatten.

Odla själv
Vi kan på motsvarande sätt öka vår självförsörjningsgrad och fylla vårt civila ansvar för vår egen födoproduktion och ta aktiv del i den utifrån våra egna förutsättningar. Den tärande staden skulle bli avsevärt mindre tärande om varje hushåll hade en egen träd-gårdstäppa där man odlade grönsaker och rotfrukter för husbehov. Ett normalstort trädgårdsland kan ge ett kraftigt tillskott till både kosten och hushållskassan under hela hösten, och ännu längre om man konserverar och spar till vintern.

Framtidens städer kan bli närande istället för tärande. Är det vettigt att ungefär en tredjedel av stadens yta ockuperas av bilen med tillhörande verksamheter (vägsystem, p-platser, bensin-mackar, verkstäder, förstörd mark osv)? Husbehovsodling i täppor knutna till varje bostad, kompostering och återbruk av rest-näringsämnen från odlingen och källsortering av hushållsavfall måste bli en självklarhet.

Jordens tillstånd har beskrivits som en "malign ekopatologisk process" och liknats vid elakartad cancer enligt följande grundläggande kriterier (med sin ekologiska motsvarighet inom parentes). Det här är en tänkvärd liknelse som gör oss uppmärk-samma på nödvändigheten att hejda stadscancern innan patienten dör.

Snabb okontrollerad tillväxt (folk- och standardökning)
Invasion och förstörelse av normala vävnader (allmän miljöförstöring)
Avdifferentiering (likriktning av information, kultur och kulturlandskap)
Metastaser [dottersvulster] (förstäder)

Frihet av egen kraft
En människa är en fristående och självgående enhet och minskningen av vår sårbarhet måste gälla livets alla områden. Många saker du behöver kan du göra själv. Även om du lever i en stad, lev som på landet. Låt dig inte luras av bekvämlighetsskapande men sårbara tekniska system.

Alla med "normalbegåvning" kan göra sina egna möbler, husgeråd och andra prylar av olika lämpliga och vackra träslag. På motsvarande sätt kan vi tillverka nyttoföremål av metall, textil, läder, ben, sten och andra material. Naturligtvis kan vi inte tillverka allt vi behöver själva. Men när vi får överskott av vissa varor kan vi byta, dela med oss eller sälja till andra för att i retur erhålla andra nyttigheter vi behöver. Att starta en lokal bytesring där pengarna ersatts av poäng, kan få fart på en lokal utveckling med produktion och byte av varor och tjänster.
På detta sätt kan vi bygga upp småskaliga lokala kraftcentrum i närmiljön, sprida denna kunskap omkring oss i vår omgivning och få allt fler att av egen kraft och eget intresse slå in på samma väg. Steg för steg, ring efter ring, nivå efter nivå arbetar vi nerifrån och upp. Vi skapar en mångfald av kontakter och nät av ömsesidig hjälp. När det gamla samhället "dör" finns redan ett nytt som lever.

Hushållsberedskap
Ha matförråd hemma med vettiga och lagringståliga livsmedel som räcker flera veckor för dig eller din familj. Några myndigheter har tagit fram rekommendationer för beredskapslagring i hushållen av livsmedel. Tabellen nedan avser en veckas konsumtion för 2 vuxna och två barn.

Ta inte tabellen bokstavligt utan använd den som en inspiration till att komponera ett eget beredskapslager. Observera att denna rekommendation inte är min. Jag bara återger vad som står i broschyren. Förvara maten lufttätt, torrt och svalt. Byt ut sånt som blir gammalt varje år (Ordna en beredskapsfest) Tyvärr delas denna information inte ut på ett organiserat sätt. Har du fått någon information?

Beredskapslager
(Rekommendation från Statens jordbruksnämd och Statens livsmedelsverk).

I första hand	Mängd
Torrmjölk eller mjölkchokladpulver	2 kg
Helkonserv av kött eller fisk	4 kg
Potatismospulver	2 kg
Ris och makaroner	2 kg
Hårt bröd, skorpor och kex	4 kg
Havregryn, rågflingor och mannagryn	1 kg
Smör eller Hushållsmargarin (lagras svalt)	1,5 kg
Smältost	4 paket
Önskvärt
Fruktkonserver	4 burkar
Sylt, mos eller marmelad	2 burkar
Torkade soppor	1 kg
Socker	1 kg
Chokladkakor och russin	Efter önskemål
Kaffe (pulverkaffe)	1burk
Te	1paket
För omväxlings skull
Burkkonserver av bönor, ärtor mm, tomatpuré, vällingpulver, buljong och torkad frukt.

Beredskapsutrustning
Jag har ofta förvånats över att många människor inte ens har så banala saker som en ficklampa med fungerande batterier, tändstickor och stearinljus, ett spritkök med bränsle eller några av de vanligaste verktygen hemma. Har du? Det behöver ju inte bli krig för att sådana här saker kan bli användbara. Det räcker med att strömmen går ett dygn en kall vinter.
Här följer exempel på sådant som är bra att alltid ha hemma i bostaden.

Batteriradio, mekanisk klocka och ficklampa
Batterier (förvaras svalt)
Campingkök (gas eller sprit)
Bränsle till campingkök
Tändstickor och stearinljus
Fotogenlampor och bränsle
Vattendunkar och hinkar med lock
Vattenreningstabletter
Kniv, yxa, bågsåg (eller röjsåg) och liten spade
Ryggsäck
Varma och rejäla kläder samt regnkläder
Rejäla skor, kängor och stövlar
Filtar, täcken och sovsäckar
Hygienartiklar, läkemedel och sjukvårdsmaterial
Värmekälla (fotogen eller ved) och bränsle till värmekälla
(du får lagra 50 liter fotogen i förråd/bostad)
Snören, rep, bred tejp, ståltråd
Verktyg, spik och skruv
Pengar i kontanter

Den viktigaste "utrustningen" är kunskap baserad på erfarenhet och ett skärpt intellekt. Det du inte har i huvudet kan du till viss del lagra i böcker.
Ett beredskapsbibliotek ska åtminstone innehålla någon allmän bok om överlevnad, en omfattande äldre kokbok från 1930-40, en fyllig sjukvårdsbok samt en flora med bra bilder.

Sårbarhet i bostaden
Du kan minska din bostads sårbarhet genom att installera kraft- och värmesystem som fungerar under lokal kontroll och brukar förnyelsebar energi. Sådana system är solvärme, solceller, vindkraft, vedeldning, jordkylning av livsmedel mm.

Friluftssäkerhet
Ju mer du är ute i naturen och ju mer kunskap du skaffar dig om naturen och levnadsvillkoren där, ju lättare får du att klara en krissituation hemma. Om du vidgar naturbegreppet till att också omfatta staden kan du få ytterligare en sträng att spela på. Lär känna din stad. Undersök vägar och platser du aldrig varit på. Se på stadens miljö med en överlevares och självförsörjares ögon. Var finns mat, var finns material, var finns det skyddade platser osv. Denna vetskap har du nytta av omedelbart. Du kan börja leva både billigare och rikare genom att medvetet omforma och sätta material och resurser i nya sammanhang.

Beredskapspackning
Det kan vara nyttigt att tänka efter vad du skulle göra om något hände. Skulle du stanna kvar i din bostad eller skulle du bege dig någonstans. Du har kanske vänner på säkrare plats eller ett sommarhus. Vad skulle du ta med dig? Vad skulle ske med din familj, släktingar och vänner?

Tankeväckande inspiration
Som inspiration presenteras här exempel på vad jag och min familj skulle ta med sig om vi var tvungna att ge oss iväg. Givetvis spelar den aktuella situationen in (kriser, krig, statskupp, miljökriser eller vad du nu har för perspektiv på framtiden), årstid, vart resan syftar, miljön i närheten, dina kunskaper och din familjesituation. Gör din egen packning och låt den alltid stå färdig eller åtminstone lätt packbar.

Vår familj består av mig med hustru Marsa samt 3 barn födda -85, -87 och -90:
Två vuxna bär i två ryggsäckar. Alla barnen bär egna ryggsäckar med en omtyckt leksak och sina egna kläder (ju äldre barnen är ju mer kan de bära så klart). Möjliga transportsätt förutom att gå, är också cyklar eller en handdragen smidig cykelkärra.
Lättviktstält eller stor vattentät presenning, 4 sovsäckar som kan kopplas ihop två och två, spritkök med två grytor och bränsle, tändstickor och tändare, vattendunkar (2 x 5 liter), spade, yxa, röjsåg, 2 knivar samt en nödask.

Sjukvårdsutrustning, sygrejor, ståltråd, snöre, rep, blyertspennor, anteckningsbok, kartor över aktuella områden, litteratur, liten batteriradio, ficklampa, tandborstar och tvål.

Förutom kläderna som alla har på sig tas ombyte med som består av underkläder, strumpor, skjorta eller tröja. Regnkläder och stövlar. Energirik mat för några dagar, buljong, socker och salt. Kåsor och skedar.

Jan Gustafson-Berge

Kommentera gärna artikeln