ELSNÅL MATKULTUR

Kärnkraften ska avvecklas. Vad ska vi ha istället? Svaret är att vi inte behöver så mycket istället om vi hushållar med det vi har. Den billigaste och renaste elen är den vi sparar. Det finns många sätt att snåla med energi och samtidigt vinna i kvalitet, tid eller pengar.

Matlagning
Matlagningen (matförvaring ej inräknat) står för ungefär 1/7 av elåtgången i ett vanligt hushåll på fyra personer. 800 kWh/år använder ett sådant hushåll. Då går 500 kWh till spisplattorna, 150 kWh till ugnen och 150 kWh till kaffebryggaren. 500 kWh/år kan man komma ner till med den bästa teknik som finns idag (1993).

Locket på
Spisen drar mest, så där går det också att spara mest.

Använd tjockbottnade kokkärl med plan och ren botten som är lika stora eller något större än plattan.
Plattan ska också vara ren och plan.
Lägg på lock och låt inte maten stormkoka. Bara det kan spara upp till 40%!
Stäng av plattan strax innan maten är klar och utnyttja eftervärmen.
Satsa på storkok vilket spar både tid, energi och pengar.

Luckan stängd
För den vanliga ugnen finns det också enkla tips.

Sätt in maten i kall ugn.
Stäng av innan maten är klar och utnyttja eftervärmen
Gör stora satser mat och bröd åt gången.
Laga flera rätter efter varann medan ugnen är varm.
Tina djupfryst innan det sätts in i ugnen.
Använd inte onödigt hög temperatur.

Godare fisk och lättare disk
Det finns sätt att laga mat på som gör att plattorna utnyttjas mer effektivt.

Blötläggning förkortar koktiden för ärter, bönor, linser och råris.
Efterkokning kan användas till fisk, potatis, spagetti och gröt. Koka upp vatten som vanligt och lägg i det som ska kokas. Så snart vattnet kokat upp igen tar du av kastrullen, sätt den på en skärbräda och värmeisolera med en tjock handduk eller en upp och nervänd kylväska. Koktiden blir 50% längre än på spisen, men metoden har många fördelar; fisk och potatis kokar inte sönder, gröt bränner inte vid och spagetti klibbar inte.
Ångkokning är ett sätt att laga flera saker samtidigt på en platta. Sätt ett durkslag, en sil av metall eller en speciell ångkokningstillsats ovanpå potatiskastrullen. Där ångkokas grönsaker, som blir nyttigare och godare.

Andra kokmetoder
Elkitteln för varmvatten utnyttjar 90% av den tillförda elströmmen, jämfört med 50% om vattnet kokas på spisen. Dessutom går det mycket fortare. Det finns flera modeller. Den högsmala sorten är bättre för den som vill koka lite vatten åt gången. Om du kokar en liter vatten om dagen sparar du 25 kWh/år på att göra det i en snabbkokare istället för på spisen.

Tryckkokaren är effektivare än en vanlig kastrull vid långkok på mer än en timme.

Köpa nytt och spara

Kaffebryggaren stängs av när kaffet är klart och hålls varmt i termos istället för på bryggarens platta.
Spisfläkten drar inte så mycket el i sig. Men den suger ut masor av uppvärmd luft. Om det tex är noll grader utomhus går det åt 40 gånger mer energi till förlorad värme än till att driva fläkten. Använd alltså bara fläkten när den verkligen gör nytta.
För de flesta elapparater gäller att nyare modeller är elsnålare. Från energisynpunkt kan det vara en vinst att byta ut en gammal apparat mot en ny även om energiåtgången för att tillverka den räknas in. Ska du köpa nytt fråga då efter den elsnålaste modellen. Skillnaden mellan olika modeller är stor, oavsett om vissa försäljare hävdar motsatsen.
Den som köper drycker i returglas, oblekta kaffefilter, undviker papperstallrikar och plastmuggar, återanvänder formar och påsar mm, ser ingen effekt av det på elmätaren, men väl i plånboken. Och det sparas mycket energi i tillverkningen.

Kyl och frys
Ungefär en fjärdedel av ett vanligt hushålls elförbrukning (exkl husuppvärmning) går till kyl och frys. För ett hushåll med fyra personer innebär det 450 kWh/år för kyl och 850 kWh/år för frys.

Modell och storlek
Ett stort kylskåp drar förstås mer el än ett litet. Konsumentverket föreslår en kyl/sval på 100-200 liter för ett hushåll med en person och ytterligare 50 liter per person. Fungerande kallskafferi och liknande minskar behovet av kyl.

Hur stor frys man behöver beror på hur man använder den. Ett hushåll som bara förvarar industrifryst mat klarar sig med 30-50 liter/person. Den som dessutom bakar och lagar stora satser mat får räkna med 60-80 liter/person. Om man har trädgård, plockar bär, jagar och fiskar kan man behöva 100-125 liter/person.

Installation
Ventilationen bakom kyl och frys måste vara god. Fem centimeter mellan baksidan och väggen brukar rekommenderas. Om utrymmet inte är tillräckligt ökar elåtgången och apparatens livslängd minskar. Frysen kan ställas i ett svalare utrymme, då drar den mindre el. Däremot bör den inte stå i ett helt ouppvärmt rum.

Den som bor i villa eller bostadsrätt har betydligt större inflytande över de här sakerna än den som bor i hyresrätt. Men elsnåla vitvaror kan vara något att ta upp i hyresgästföreningens kontaktkommitté.

Skötsel av kyl och frys
Det är viktigt att hålla rätt temperatur. Är det för varmt eller för kallt kan matvarorna bli förstörda. Är det för kallt förbrukas massor av el i onödan. En grad för kallt ger en extra elåtgång på ca 50 kWh/år. Lagom temperatur i sval är +6 till +12, i frys vid lagring -18 samt i frys vid infrysning av större mängder på en gång -25 grader.

Is och frost ökar elförbrukningen. Så frosta av frysen 2-4 gånger per år och så ofta det behövs i kylen. De flesta nya kylar har automatisk avfrostning. Du förebygger isbildning genom att se till att dörren är tät (byt gummilisten om det inte är tätt), kyla maten och slå in den väl innan den sätts in samt genom att inte hålla dörren öppen.

Infrysning
Olika sorters frysförpackningar förbrukar olika mycket resurser och energi i tillverkningen. Sämst är olika sorters engångsemballage. Att framställa aluminium ur bauxitmalm är oerhört elkrävande, så undvik aluminium. Plastpåsar går att diska och använda flera gånger.

Stadiga frysburkar i plast, som kan användas många år är bra. En del livsmedel säljs i plastburkar som kan diskas och användas i frysen, liksom tomma mjölkkartonger och glasburkar, som är alldeles utmärkta att frysa i.

Upptining
Maten ska vara kall innan den läggs i frysen. Det minskar elåtgång, isbildning och upptining av andra matvaror. Fryst man kan med fördel tinas i kylen. Det tar längre tid, men maten mår bättre och kylan kommer kylskåpet tillgodo. Tina annars i rumstemperatur eller svalt vatten.

Olika modeller
Olika fabrikat har olika förbrukning. Gamla modeller drar mer än nya. Ett frysskåp drar mer än en frysbox, eftersom kylan "rinner ut" ur frysskåpet när det öppnas. Konsumentverkets fullständiga marknadsöversikt får du gratis hos din kommunala konsumentvägledare. Det är inte alltid elsnåla modeller är dyrare än andra.

Folkkampanjen mot kärnkraft/kärnvapen

Kommentera gärna artikeln