Mitt intryck är att moderna sorter främst har förädlats för att .... .... de äldre kultursorterna ofta är betydligt mer näringsrika och har en bredare genetisk variation vilket i sig kan skapa stabilitet mot olika yttre stressfaktorer.
De moderna sorterna är framtagna först o främst för att ge stora skördar. Och på vägen har man tappat både smak o en hel del andra egenskaper som jag tycker är viktigare än massproduktion. Tomater i kommersiell odling är väl ett av de bästa exemplen idag! Ger jättestora skördar o smakar inget alls.
Precis! Och där är vi framme vid en sak som är väldigt svår att ta till sig - för den hotar allas vår framtid och våra barns redan: Näringsvärdet har på kort tid minskat drastiskt i våra grödor, köksväxter mm. Det har hänt mätbart under de senaste två generationerna. Har letat efter en artikel i Råd och Rön om detta för nåt år sen, men kunde inte hitta den nu. Vitaminhalt mm har drastiskt minskat i vanliga grönsaker som paprika tex.
Man bör vara försiktig med att generalisera. .... ....Det jag känner till att det finns i alla fall preliminära belägg för är att moderna spannmålssorter, som har mindre rotsystem än traditionella sorter, tar upp mindre mineraler per skördat ton.
Den bredare genetiska variationen kommer framför allt till sin rätt om man odlar frö lokalt på plantor som fungerat bra i ens egen odling. Då får man en lokal anpassning. Utan den lokala fröodlingen är det inte så säkert att man har fördelar. ...............
Det kan ligga en del i detta, men jag tror att något som märks mer är att om man odlar flera olika sorter av samma växtslag så är chansen större att i alla fall någon av dem går bra.
Men hallå där - det handlar väl inte bara om "lokala sorter och deras odlingsfördelar" heller. Där har vi redan gjort samma fel som de multinationella firmor vi kritiserar, och utmätt nyttan ur människans krassa ekonomiska perspektiv. Med biologisk mångfald följer ju faktiskt något vi idag inte kan mäta i pengar. Om en sort försvinner för alltid så är den borta. Om vi bevarar en sort så finns det många egenskaper i den sorten som vi inte känner till. Just den sorten kan tex ha ett högre innehåll av en viss substans, en viss vitamin etc som gör att den kan komma till nytta i ett framtida samhälle, där inte jordarna är så naturliga som de är idag eller regnet är giftigare eller där de kan ersätta någon substans som plötsligt saknas i vår kost. Dessutom kanske just den arten/sorten kan visa sig fungera som medicinalväxt eller på annat sätt visa sig ha ett oersättligt värde för människan eller naturen. Värdet av en sådan egenskap är mycket mera värt än om växten kan odlas i en viss region. Det finns det många plantor som kan.
Men lyssna på det här:Vetesorter som är 500 år gamla kan bli ett vapen i kampen mot global uppvärmning.Den informationen fick jag från land.se.Hur rimmar det då i förhållande till förbud av vissa frösorter?
Precis vad jag talar om!
nä man kanske inte ska generalisera för mycket. Jag tänker väl mig mer ett utsäde som är väldigt homogent också delar samma nackdelar
Just det. Varför skulle homogent vara så bra? Survival of the fittiest gäller! Naturen är bättre på att anpassa sig. Var det någon som sade "inbyggt kemikalieberoende"? Det är vi som tittar genom dom smala nyckelhålen. Och det är här som jag ser ytterligare applikationer för den genetiska mångfald som finns i naturliga, gamla sorter. De har fortfarande inom sig möjligheten att anpassa sig trots det vi gör naturen. Någon planta av hundra syntetiserar ett ämne litet annorlunda och klarar de svårigheter i miljön vi förorsakar. Tänk om det var just den sorten vi tappade - Hoppsan! Och "smak" får inte heller underskattas som bedömningskriterium. Vi känner och upplever smaker tack vare en årmiljon av anpassning till vår omgivning och "vet" vad vi behöver och vad som följaktligen innehåller de näringsämnen vi saknar. Just det - och även färg signalerar att det finns något av värde här. Färgämnen är indikation på att naturen vill ha vår hjälp med att sprida sig och packar därför in sina frön i läckra portioner. Åter något som vi kan testa och bedöma på en skala, men kanske inte riktigt inser det fulla värdet av alla gånger. Var det någon som tyckte att tomaterna inte smakar längre? Kemikalieberoende"? Nåt håller på att gå väldigt snett här.
Jag hört massvis med fördelar med gamla kultursorter. Det enskilt som är negativast är förstås att de passar dåligt i en odling som är högt mekaniserad.
Problem med att potatisar inte är komplett runda utan potatisformade? Suck. Jag gillade det där naturgodiset som var gjort av torkade surkörsbär. Lagom sura o lagom söta. Problemet var att dom inte funkade för maskinerna som hanterade godisbären. MASKINERNA bestämmer alltså vilket godis jag får tillgång till!?! MASKINERNA som TVÄTTAR morötterna bestämmer vilka morötter jag får tag på i butiken. Den maskin som alltså tvättar rent dom för att sedan direkt efteråt sanda in dem - görs visst enligt samma mönster för potatisar också. Märkligt alltså. Måste ju kosta energi som tusan. Är vi konsumenter helt dumma i huvudet egentligen?
Det behövs en viss noggrannhet och uthållighet, kanske även en viss skicklighet, för att någorlunda pålitligt få fram frö av användbar kvalitet. Jag tror inte på att alla ska fröodla, även om väsentligt fler borde göra det.
Det här uttalandet ger tankar som oroar mig på många plan. "Förr" var det naturligt att man tog frön samtidigt som man skördade och det var OK, inget mer med det, och grobarheten var OK. Jag upplever att de senaste 40 åren eller så, har grobarheten på en massa växter, köks- såväl som prydnadsväxter sjunkit radikalt. Det är en skrämmande skillnad. Vi hade handelsträdgård i familjen tidigare, så jag har en viss erfarenhet där. Om jag sedan tittar på fröpåsar och ser vilken grobarhet de anger så är den också skrämmande låg jämfört med tidigare. Jag kan faktiskt ta dillfrön från morfars trädgård märkta "1976" och det är lika bra eller bättre grobarhet än hos dem jag köper färska i en påse i butiken idag eller upp till ett år gamla. Ofattbart! Och det smakar bättre också. OK, det här är väldigt generaliserande och subjektivt, men siffrorna talar för sig själva. Om nu dessutom gamla sorter försvinner .... går vi en framtid till mötes där vi får ta till provrörskultivarer och vegetativ förökning för all gröda. För den kommer i vare fall inte klara ungplantestadiet med ozonlagren förstörda och avsaknaden av pollinerande flygfän eller kompatibla sorter inom rimlig närhet ... OK, här generaliserar jag igen, men jag undrar: vart är vi på väg när alla omständigheter runt omkring en motarbetar det egentligen absolut grundläggande och livsnödvändiga som vi litet modernt kallar "genetisk mångfald"?
För köksväxter behövs inga stora ytor, däremot som sagt en del pyssel. Den största begränsningen i Sverige är klimatet. Man bör ha ett bra odlingsläge för att odla skapligt bra frö i Sverige, även om man kan producera frö till husbehov även i de lite sämre lägena.
Vad är skapligt bra frö? Varför skall vi sätta ambitionsnivån så lågt? Det går att producera optimalt bra fröer även i ett alpint klimat, så det är ingen ursäkt. Bort med stordriftstänket och tillbaka med kvalitetstänket.
På vissa platser pratar man om att Jordbruksverket är dumma i huvudet och vissa har inte ens förstått att det är i EU som detta direktiv har författats. Det pratas om att hela frömarknaden kommer haverera och vissa vill gå så långt att säga att detta är den viktigaste striden i mänskligheten historia.
Det ligger nåt i det här.
Framtidsperspektiv jag ser:
Risken finns att vi såattsäga tvingas hoppa över kasettbandspelaren och gå till DVD:n direkt - alltså att vi tvingas uppleva ett samhälle där vi inte längre kan räkna med att växter (framför allt sådana vi eller industrin kräver för att livnära sig eller för framställning av nåt industriellt protein för fibrer eller så) förökas på naturlig väg via fröer. Risken finns att vi alltmer kommer att övergå till en sorts industriell framställning som mera har med syntetisering av produkter och näringsämnen att göra än med köksträdgårdar. Metoderna finns redan. Vi odlar mycket i näringslösning utan att det nånsin nosar på en jordplätt som det varit en koskit på. Jag blir idag nästan glad över att jag hittar en muslort på den standardiserade och smalt transportkartongstillplattade designersallaten jag hittar i en plaststrut i snabbköpet. Naturens seger i det lilla.
Vi är redan omkullsprungna. Det här lagförslaget talar sitt tydliga språk.
All heder åt Sesam och andra organisationer och privatpersoner som på olika sätt försöker motverka "homogeniseringen".
Glöm inte civil olydnad. Om dom förbjuder oss att köpa och sälja fröer så får vi väl göra som med så mycket annat som dom förbjuder oss att göra: Gör det ändå.
Gör litet så som man försöker i andra branscher: Sälj en odlingsbeskrivning! Sen kan man ju skicka med några fröer att prova med också ...
Citat från jordbruksverket:
"Bestämmelserna gäller både personer och företag som säljer utsäde eller som lagrar utsäde som senare ska säljas eller ges bort, så kallad saluföring."
Asch då. Så var den gluggen igentäppt. Ja då får vi väl strunta i kasettbandet och gå direkt på DVD:n. Sälja DNA-proverna i provrör istället. Eller ge bort dom tillsammans med odlingsanvisningen vi sålde. Eller sälja krukorna dom odlas i eller vad som helst. Det här är ju helt sjukt!
Jag var med i remissberedningen för några år sedan när man från Jordbruksverket (Djurskyddsmyndigheten) ville förbjuda bytes-och säljmöjligheter mm för en viss hobbyverksamhet. Där lyckades vi mota Olle i grind. Det går faktiskt att säga ifrån, bara man inte ger sig.
Det är väll bara servil olydnad som gäller och vem fan ska kontrollera i det förmynderi sam hälle.
Nä just det. Vem kontrollerar? Så vaddå ....
Fast nä, inte servil. AKTIV skulle jag föredra
