hål i städet varför?

[Tapio]

Halaj!

jag har precis färdigställt mitt smidesstäd. Nu gäller det bara att komma på nåt att smida också.

Men iaf: det finns två fyrkantiga hål i mitt städ. Jag undrar vad de har för funktion. Skall man stoppa in något slags tillbehör där, och isf, vad för något?
Eller är de bara där av produktionstekniska orsaker?
Det finns två hål på var sida städet, och det är inte genomgående.

//T

[ieenilorac]

Jag har egentligen ingen aning, men kan de inte vara till för när man ska böja eller vrida (runt sin egen axel) fyrkantsjärn?

Och har du ont om projekt, kan jag komma på flera stycken till dig. Tex kunde man behöva en hasp som passar kring handtaget på ytterdörren, och som går till trappräcket. Specialhaspar av olika slag går ju inte att hitta färdiga.Någon form av gångjärnsliknande historia så att man kan använda en armeringsmatta som grind är också en bra grej, borde vara klart säljbar om man nu ville sälja saker. Till ett rimligt pris skulle jag gärna köpa sådana. Skulle i sådana fall fästas på tryckta runda stolpar, diameter har jag inte i huvudet.

[Temeriaire]

Det vete fan, kanske för nån sorts fästanordning?  Hål för att underlätta div bearbetning eller för att få plats med olika sänken (sänkor?) finns ju på ovansidan, på banan altså...

[jenses]

Skall man stoppa in något slags tillbehör där, och isf, vad för något?

Jo, det ska man göra, stoppa in något...
Vanligast är ett(en?) avskrot, men hålet används också vid håltagning m.m.

[gopo]

Hålen är som ni redan själv gissat för olika tillbehör som kan förenkla smidet eftersom man ibland behöver mer än två händer. Det är bara din egna fantasi som sätter gränserna för vilka tillbehör du kan stoppa ner i hålen. Smeder gör ju liksom sina redskap själv.

[Tapio]

Halaj!

Jovisst kan man stoppa in vad man vill i hålen. Men jag undrar vad man_typiskt_använde hålen till.
Precis som Temeriaire säger finns det hål på ovansidan, för tillbehör, ett runt vid det runda hornet och ett fyrkantigt vid det fyrkantiga.
Det känns inte troligt att stoppa in avskrot i hålen på sidan. Då får man ju stå på huk och banka åt sidan. Hornet är ju_i vägen_för allt vettigt arbete där!

Min teori om produktionsmässiga orsaker: det kanske åtgår flera moment i tillverkningen, moment som kräver att städet är varmt fortfarande.
Ett tänkbart ex.: ni ser på sidan; det står 154 Kg instansat?
1 man tar ut städet ur härden genom att stoppa två fyrkantstänger i hålen.
2 man kör städet till en arbetsstation där stansningen görs.
3 man vrider städet på sidan på ett stadigt underlag. Därför är hålen fyrkantiga, för att kunna vrida.
4 man stansar in märkningen
5 man lyfter upp och vrider städet rätt igen och kör den till nästa arbetsstation osv.
Hålen skulle då vara viktiga vid_tillverkningen_av städet, men har ingen funktion vid smide.

Eller så är det så att de används sällan men har något skitsmart användning som man aldrig skulle komma på själv. Och det är därför jag frågar.

//T

[lallas]

Har alltid antagit att det är ifrån tillverkningsprocessen också...

[Kimma]

Hålen använder man bland annat när man gör spik, man slår ett hamrat metalstycke genom en tratt, och då måste spiket ha nånstans att ta vägen på undersidan

[lallas]

...men Tapio menar inte hålen som finns på banan utan hålen som sitter på sidan av städet.

[Kimma]

aha det är nog som Tapio själv skriver, ett sätt att flytta städet för 2 personer, de är ju ganska tunga, kan också vara för att fästa det i underlaget kanske?

[ieenilorac]

Det kan säkert vara bra i tillverkningen, och till att ev bära i, men det verkar instabilt att bära i något med så liten anläggningsyta.

Jag kan minnas fel, men jag har för mig att jag sett i någon dokumentär eller liknande att de använde sidohålen för att göra "tvinnade" fyrkantsjärn. Jag föreslog ju det tidigare i tråden, och har klurat på varifrån jag fått det. Det dyker upp någon minnesbild från att de tillverkade grindar eller staket eller liknande. Hålen på ovansidan funkar ju bra till mindre saker, på sidan är som tidigare skrivet själva städet i vägen. Men jag har för mig att de gjorde de första vridningarna uppe på städet, och sedan flyttade ner på sidan. Ska man göra ett tvinnat järn på kanske 1,5 - 2 meter eller mer, så är det ju bättre att arbeta horisontellt än vertikalt.

Jag skulle i alla fall inte vilja stå på en hög stege och vrida i ett glödhett järn...

Kan inte det vara ett av syftena med hålen på sidan? Tycker att min minnesbild är rätt klar, men som sagt, jag kan minnas fel.

[Tapio]

Halaj!

Klockren användning av hålen!
Man kan ju också tänka sig att man har en 2 meters stång som man vill böja i 90 gr. Vinkel i mitten. Då värmer man stången där i mitten, stoppar ena stångändan i hålet och böjer.

tillägg: Men jag tror inte att avsikten med hålen har varit fastsättning. De sitter dumt till för det. Man brukar sätta fast städet med byglar såsom i min bild med en halft ibankad bygel till vänster.

//T

[lallas]

Skulle gissa att hålen är tillverkningstekniska men att kluriga smeder har uppfunnit användningsområden för dom.

[Tapio]

Halaj!

Klurat lite på bränsle. Pratade med en polare som har en fältässja. Han säger att man eldar stenkol främst för att det har hög densitet. Man kan lika gärna elda träkol, men det liksom säger shwoosh så är det borta. En påse grillkol väger ju noll och intet.
Men då kom jag att tänka på pellets. Alltså sådana man värmer hus med. De är ju komprimerade som attan.
Vad tror panelen om att elda med såna?

Ässja under uppbyggnad i bild.

//T

[Johannes i Stavre]

Hålen använder man bland annat när man gör spik, man slår ett hamrat metalstycke genom en tratt, och då måste spiket ha nånstans att ta vägen på undersidan

....m.m.  vad sägs om skruvhål i t.ex. gångjärn? Då måste materialet som slås ur ha nånstans att ta vägen på undersidan.... Kolla 1700-tals gångjärn, de har fyrkantiga bult/skruv/spikhål

[lallas]

Men då kom jag att tänka på pellets. Alltså sådana man värmer hus med. De är ju komprimerade som attan.

Pröva! Borde funka utmärkt. Vad kostar en sådan säck? 25 kg?
Träkol funkar ju annars bra. Speciellt om det är bra kvalité. Men visst brinner den ut mycket snabbare än stenkol. En fördel med träkolet är att man kan grilla en korv över glöden om man blir hungrig när man jobbar. Inte att förringa...  Många som smider kolar ju själv. Det är ju ett sätt att hålla nere kostnaden. Men beror ju på hur mycket man smider om det är värt besväret eller ej. Kanske finns någon hembygdsförening eller dylikt som har en mila i närområdet. Försvaret kan ha gamla eldnings kols förråd som man kan få av om man har tur. Är ju stora fraktioner då men får man det gratis är det värt besväret att slå det mindre innan man slänger det på glöden.

[pålle]

Pröva! Borde funka utmärkt. Vad kostar en sådan säck? 25 kg?
Träkol funkar ju annars bra. Speciellt om det är bra kvalité. Men visst brinner den ut mycket snabbare än stenkol. En fördel med träkolet är att man kan grilla en korv över glöden om man blir hungrig när man jobbar. Inte att förringa...  Många som smider kolar ju själv. Det är ju ett sätt att hålla nere kostnaden. Men beror ju på hur mycket man smider om det är värt besväret eller ej. Kanske finns någon hembygdsförening eller dylikt som har en mila i närområdet. Försvaret kan ha gamla eldnings kols förråd som man kan få av om man har tur. Är ju stora fraktioner då men får man det gratis är det värt besväret att slå det mindre innan man slänger det på glöden.

Har prova tyckte att det fungera dåligt ja det bran för fort os smula söder sig av värmen

[lallas]

Ok, ja så kan det ju bli. Då kan vi stryka pellets...

[eriks]

koks..

köper man på swecox, i Ystad eller norrköping.
finns i kiloliter säckar, smideskoks kallar dom det, det är dom minsta bitarna.
700kr inklusive moms tar dom för en säck, för hobbysmeden räcker det ett ganska bra tag.
ett annat plus med koks är att stänger du av fläkten så slocknar kokset, medans träkolet brinner upp.

[Tapio]

koks..

köper man på swecox, i Ystad eller norrköping.
finns i kiloliter säckar, smideskoks kallar dom det, det är dom minsta bitarna.
700kr inklusive moms tar dom för en säck, för hobbysmeden räcker det ett ganska bra tag.
ett annat plus med koks är att stänger du av fläkten så slocknar kokset, medans träkolet brinner upp.

 Halaj!

Tack för ditt tips! 

//T

[Abhay]

Halaj!

jag har precis färdigställt mitt smidesstäd. Nu gäller det bara att komma på nåt att smida också.

//T

Eldprovet bör vara lifesize rustning.

[Tapio]

Halaj!

Proveldade med träkol och grillbriketter förra helgen. Idag skall jag till att prova med stenkol.
Kul som attan skall det bli!

Jag har en fråga: så länge man håller sig till olegerade kolstål, är det någon större skillnad i smidbarhet mellan olika stål?
Jag tänker mig att kanske konstruktionstål, typ SIS 1312 eller SIS 1412 kan plasticeras mer utan att spricka och så? Och om det krävs härdbarhet så SIS 1650.
Blir det bra?

//T

[Frances]

Hovslagaren använder hålen för att rikta hästskon, iallafall 

[jenses]

En snygg ässja blev det,
och nog en del billigare än en av dem som säljs på blocket för 4-5000 spänn 

[pålle]

Hovslagaren använder hålen för att rikta hästskon, iallafall 

jaså? har ja aldrig sett

[Frances]

Nejdu Pålle, det kan jag förstå, arbetshästarnas skor riktas ju inte med samma millimiterprecision som travhästarnas 

(Och tackar för den passningen, det var fint att du bjöd på den    )

[zapp]

Halaj!

jag har precis färdigställt mitt smidesstäd. Nu gäller det bara att komma på nåt att smida också.

Men iaf: det finns två fyrkantiga hål i mitt städ. Jag undrar vad de har för funktion. Skall man stoppa in något slags tillbehör där, och isf, vad för något?
Eller är de bara där av produktionstekniska orsaker?
Det finns två hål på var sida städet, och det är inte genomgående.

//T

hålen är till för att sätta i understycken vid smide...

[pålle]

Nejdu Pålle, det kan jag förstå, arbetshästarnas skor riktas ju inte med samma millimiterprecision som travhästarnas 

(Och tackar för den passningen, det var fint att du bjöd på den    )

gapskratt inte ens på hovlagar skolan använder dom  hållen

[Frances]

Eftersom Pålle här nu leverar absolut korrekt information, så har väl inte jag annat att välja på än att göra en rättelse:

Hålen går alltså absolut inte att nyttja vid riktning av hästskor 

[Existens?]

Ni pratar om olika hål.... Dom som är uppe i städet, dvs lodräta använder hovslagare till att rikta skor. Men dom som Tapio menar, på sidan, lär inte vara speciellt användbara till det.

[esten]

Tädet är väl koniskt i båda ändar ? Eller ?
Vill man då utnyttja den helt plana (rektangulära ) delen för att böja ett låt säga två meter långt plattjärn till ett u eller i en fyrkant måste man ha utrymme under städet . Eller ?
Där städet är koniskt blir ju inte det böjda i 90 gr vinkel .

Försök tex att göra en fyrkantig ram till något ändamål .

[pålle]

Eftersom Pålle här nu leverar absolut korrekt information, så har väl inte jag annat att välja på än att göra en rättelse:

Hålen går alltså absolut inte att nyttja vid riktning av hästskor 

  nä för du knäcker om du gör så riktar gör man på den plana yta

[Existens?]

Tädet är väl koniskt i båda ändar ? Eller ?
Vill man då utnyttja den helt plana (rektangulära ) delen för att böja ett låt säga två meter långt plattjärn till ett u eller i en fyrkant måste man ha utrymme under städet . Eller ?
Där städet är koniskt blir ju inte det böjda i 90 gr vinkel .

Försök tex att göra en fyrkantig ram till något ändamål .

Menar du att underdelen på U,et då skulle gå igenom hålen?

Man blir ju väldigt låst till att bara göra U;n med en exakt bredd..

[esten]

^tminstånde max mått

[Tapio]

En snygg ässja blev det,
och nog en del billigare än en av dem som säljs på blocket för 4-5000 spänn 

Halaj!

Tack! 

Så långt kostade benen ca 300 Kr, T-stycket under bromstrumman nån hundring. Båda från Hornbach. Bromstrumman 200 Kr från Terräng-Axels bilskrot.
Spiroröret hade jag liggandes och fläkten är från en dumpsterdivad slaktad mikrovågsugn.
Själva bordsskivan är en spillbit. Det är därför den har lite konstig form.
Lite mison och MIGtråd och Acetylen/syre till att skärbränna ut hålet till bromstrumman.

//T

[Tapio]

Halaj!

Nu har jag varit och smitt. Vilket sprutt det var på stenkolen jämfört med träkol!
Det verkar inte som om stålets duktilitet är ett problem.
Men däremot så blev stålet för varmt så att det lossnade stora bitar från det!
Syns dålig, men längst ut på stången till höger.
Det skulle bli en öhh…(jag måste till bibblan och låna en bok om detta, jag vet inte ens vad smidesverkygen heter) tång.
Bara att slänga. Läropengar.

//T

[Temeriaire]

Halaj!

Nu har jag varit och smitt. Vilket sprutt det var på stenkolen jämfört med träkol!
Det verkar inte som om stålets duktilitet är ett problem.
Men däremot så blev stålet för varmt så att det lossnade stora bitar från det!
Syns dålig, men längst ut på stången till höger.
Det skulle bli en öhh…(jag måste till bibblan och låna en bok om detta, jag vet inte ens vad smidesverkygen heter) tång.
Bara att slänga. Läropengar.

//T

När det blir för varmt blir änden på ämnet som ett tomtebloss i ässjan, det är kolet somm brinner, och sen blir det bara skräp kvar, bara att skrota av... 
Titta gärna in på http://www.antracit.se/ där finns en hel del matnyttigt.
 
Edit:Prova att få tag i denna boken också, där finns en hel del bra grejer:http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197261564

[Tapio]

Halaj!

jag är verkligen novis på detta. Jag kan ett och annat om skärande bearbetning, men detta är för mig ett outforskat område. Men kul!

Din rekommenderade bok är utgången, men det finns en uppdaterad version av den här på bokklubben på alt.nu.
Tänkte beställa den, men har inte fått tummen ur.

//T

[Temeriaire]

Skaffa boken, det finns mycket om grunderna där. Och vet: "Fan tar en kallsmed varje dag".
Man ska altså alltid ha järnet varmt vid bearbetning. När det börjar låta "hårt" är det för kallt sen en stund tillbaka...

[Tapio]

Halaj!

Hallå här! Vänta nu! Vad händer då? Om man smider när det är för kallt? Ja, förutom att man bankar som fan och det händer ingenting, förutom att man blir trött i armen?

//T

[Humle]

Väldigt fin ässja där. Själv har jag bara lekt vid en grillplats med en handpump, rör, ved och en järnvägsspik utan någon produkt som resultat  . Fick ivf. lära mig något nytt när jag kollade upp fakta inför projektet, det är tydligt viktigt att man lägger järnet ovanpå den röda bädden och inte gräver ner det i den. Gräva över den med icke förbrukat kol gör dock ingen "skada".

[Temeriaire]

Halaj!

Hallå här! Vänta nu! Vad händer då? Om man smider när det är för kallt? Ja, förutom att man bankar som fan och det händer ingenting, förutom att man blir trött i armen?

//T

Om man smider på för kallt järn så slår man sönder det och bygger in sprickor i godset.

Såg förresten att en ny upplaga av järnsmidesboken finns här i bokklubben.

[Freda]

Hålen i städets ovansida är främst för att hålla fast ett verktyg som heter faff.

Verktyget används bland annat till att driva plåt vilken innebär att man kan forma plåten genom att anlägga plåten mot faffens blanka yta och sedan hamra på det så att den formas efter faffen.
Faffen finns i lite olika utformningar beroende på hur man vill forma plåten

Viktigt är att faffen är avpassad för just ditt städ annars kan städet spricka, när man stoppar i faffen ska den vila mot kragen utan att kilas fast.

[Temeriaire]

Hålen i städets ovansida är främst för att hålla fast ett verktyg som heter faff.

Verktyget används bland annat till att driva plåt vilken innebär att man kan forma plåten genom att anlägga plåten mot faffens blanka yta och sedan hamra på det så att den formas efter faffen.
Faffen finns i lite olika utformningar beroende på hur man vill forma plåten

Viktigt är att faffen är avpassad för just ditt städ annars kan städet spricka, när man stoppar i faffen ska den vila mot kragen utan att kilas fast.

  Dom kan också hålla fast en uppsjö av olika verktyg. -Sänkverktyg, avskrot mm. samt vara bra att lägga nageljärn över, eller när man använder hålstamp.

[Knasterkvaster]

hålet i städet har jag sett att hovslagaren sätter skon i när han rikar hästskon 

[pålle]

hålet i städet har jag sett att hovslagaren sätter skon i när han rikar hästskon 

tror ja inte men böjer den gör han 

[Knasterkvaster]

tror ja inte men böjer den gör han 

nej han riktar den.

[pålle]

nej han riktar den.

nopp  riktar den gör han när ha planar skon fat vi kan ske inte använder samma ord

[ieenilorac]

Nu gällde ju frågan hålen på sidan av städet. De på ovansidan har diverse användningsområden, och de känner de flesta till.

[Cederqvist]

Ser ut som en variant på "mushål", alltså ett el. två hål för tången/stängerna under tillverkningen. Jag har sett de där hålen användas till lite allt möjligt, men det är inget jag rekommenderar då städet vanligtvis inte består av härdat stål just där. Vill ni vrida på städet så finns det en uppsjö sänkverktyg för ändamålet. Järnsmidesboken som nämndes ovan anser jag att man klarar sig utan, inhandla istället "Konstsmide" av B.Hellner och S.Rooth eller "Artist blacksmith" av P.Parkinson.

[RåBjarK]

...jag tycker alla hålen på städet är lika fina och tror man ska ha blommor i dom... i alla fall tycker jag det - särskilt det högra.

  / RoB

[lallas]

Hahaha! Ja, med lite whiskey i kroppen hittar man riktigt sköna användningsområden 

[Tur-Johan]

Hej!

Jag var ute på en gammal åker och drog upp sly med rötter och allt.
och på ett område fanns det troligtvis stenkol i backen som varit begravt i säkert 50 år.
Vad jag hört så har det varit en smed där ikring.

Min fråga är om det går att använda sådan kol.
Jag kan naturligtvis pröva men jag har inte fixat någon smedja änn.
Men jag ska.

[Guinness]

Det har inget med ursprungsämnet att göra meeeen...

Det går utmärkt att använda det kolet. Det har legat "nedgrävt" i några miljoner år, 50 år gör ingen skillnad
Dessutom brukar man förvara stenkol nedgrävt eller under vatten.

[Tur-Johan]

Tackar  för det svaret.
Jag visste det skulle finnas någon som visste.
Och att man helst ska förvara på detta viset det hade jag ingen aning om.
just nu ligger det i hinkar på en vind som kan bli väldigt varm på sommaren.
bör jag flytta kolet ?

[take]

Tackar  för det svaret.
Jag visste det skulle finnas någon som visste.
Och att man helst ska förvara på detta viset det hade jag ingen aning om.
just nu ligger det i hinkar på en vind som kan bli väldigt varm på sommaren.
bör jag flytta kolet ?

Ja

[smedpeter]

Tråden är gammal, men jag ska svara ändå, eftersom ingen svarat rätt 
Hålen i sidan på städet (alltså SIDAN, inte ovanpå, förvånansvärt många som inte kan läsa, eller ens tittat på den föredömligt tydliga bilden) har använts när man tillverkat städet. Vid härdningen har man stuckit in en fyrkantig stång och så har två eller fyra gubbar lyft städet ur ässjan och burit det några meter till en STOR bytta med varmt vatten, där det kylts av, dvs härdats. Man har emellanåt lyft upp städet för att anlöpa på eftervärmen, så att städet inte blir för hårt. Den intresserade kan läsa mer om härdning i Handboken här på forumet. Hålen har alltså använts för att flytta det heta städet med en järnstång.
Dagens städ har inga hål under hornen, eftersom man inte flyttar dem eller bär på dem med handkraft idag.
Det är trevligt att du är så intresserad av smide, Tapio, men du skall absolut söka dej till en smideskurs, eller sök upp en smed som kan lära dej grunderna. Det är en evighetsprocess att lära sej smida endast genom egna försök och misstag, och det är lätt hänt att man tappar intresset. Och det skulle vara synd.

[Cederqvist]

ah, du menar precis det jag skrivit lite längre upp?