Elak tupp

[Hovnoret]

Skrev inte om din tupp. Han verkade som sagt inte riktigt riktig. 

Står dock för det jag skrev att för snälla tuppar är inge vidare häller. MEN och detta är den stora grejen i det hela. ALLT detta beror lite på hur man håller hönsen (helt fritt,in hägnat mm) , vilket rovdjurs tryck man har osv.   

Kan ta som exempel. Goda vänner till oss som bor 2-3 km från oss hade även de på hälsning av räven.  Där rök hela flocken utom tuppen som flög upp på hönshuset  (han satt där). Deras tupp är super snäll, går att klappa, lyfta upp osv osv.

Så detta med tupp lynnet tycker faktiskt jag är en svår balansgång.

Lycka till med den nya tuppen, själv ska jag ut och lägga om såren på min

[Rakadero]

De kan vara både snälla och bra på att försvara sina hönor. Vår första tupp, en plymouth rock var jättesnäll, satt gärna tillsammans med oss på bänken och åt russin, han försvarade även sina hönor mot duvhöken två gånger.

Visst var väl Morris en vit tupp om jag inte minns fel, jag har hört så mycket om elaka vita tuppar, jag trodde först det var fördomar men jag har hört om massa elaka vita tuppar nu och vi har haft en vit leghornstupp, han var bra till en början, men när det kom kycklingar i hönshuset blev han för beskyddande eller vad det var, först fick inga karlar gå dit, ingen med vita skor, och sen inga barn heller. Han flög på dem med sporrarna före, det var otäckt. Hans söner med blommemammor höll vi inte på heller, var lite rädda att de skulle bli såna de med.

[sonja på slätten]

Jag har haft några elaka tuppar. De flesta inte länge. En blev kvar lite längre, en trefärgad som det hette då, Sussex. Han anföll vår hund. Han blev med tiden mer och mer fixerad vid detta, och slutade bry sig om hönorna, gick bara och spanade efter hunden.

[Linkoso]

Står dock för det jag skrev att för snälla tuppar är inge vidare häller.

Håller inte med. Sett och läst om många snälla tuppar som skyddat sin flock. En av mina dv kochintuppar, jätterar och snäll flyger mer än gärna upp i ansiktet på våra katter om de visar sig hotfulla. Förra året när de smög på kycklingar fick de sig ett par sporrar i baken ett par gånger. De bryr sig inte om kycklingarna längre sedan dess,  när de ser tuppen går de omvägar.

Jussi, Emils gotlandstupp är en riktig jäkla MES emot de andra tupparna. Så fort någon kommer 20 meter nära honom viker han undan som den undertupp han är. Han är även ganska skygg emot vissa människor, skulle aldrig komma på tanken att flyga på någon. Däremot så slogs han mot räven så han var helt sönderslagen. Ihopsvullna såriga ögon, levrat blod över hela kammen och ansiktet... Inga nackfjädrar kvar och i apatiskt tillstånd.

Kort sagt... Bara för att han är snäll och lugn emot människor eller andra flockmedlemmar betyder det inte att han är en mes för övrigt när det kommer till att kunna skydda sina flockmedlemmar emot rovdjur.

[Pukared]

Jag har haft några elaka tuppar. De flesta inte länge. En blev kvar lite längre, en trefärgad som det hette då, Sussex. Han anföll vår hund. Han blev med tiden mer och mer fixerad vid detta, och slutade bry sig om hönorna, gick bara och spanade efter hunden.

Men hjälp! Jag har en trefärgad sussextupp (8-9 månader) som precis har börjat kaxa sig när man ska göra något med hans hönor. Han är snäll annars, det är bara när man tar fatt i hönsen som han blir upprörd. Häromdagen tryckte jag till honom ordentligt och sen dess har han varit gudasnäll, men kommer han igång igen så får det väl bli yxan... Trist när jag äntligen fått tag på det jag ville ha. Det var honom jag funderade på att släppa ihop med en äldre tupp för att se om han blev "snäll". Fånigt ord egentligen, hade de varit vilda är det väl inte de "snälla" tupparna som klarat sig. 

[Bettyboop]

Men hjälp! Jag har en trefärgad sussextupp (8-9 månader) som precis har börjat kaxa sig när man ska göra något med hans hönor. Han är snäll annars, det är bara när man tar fatt i hönsen som han blir upprörd. Häromdagen tryckte jag till honom ordentligt och sen dess har han varit gudasnäll, men kommer han igång igen så får det väl bli yxan... Trist när jag äntligen fått tag på det jag ville ha. Det var honom jag funderade på att släppa ihop med en äldre tupp för att se om han blev "snäll". Fånigt ord egentligen, hade de varit vilda är det väl inte de "snälla" tupparna som klarat sig. 

Jag tror faktiskt att som med våran att börjar de i ung ålder så går det inte bort.
Vi tog det säkra före det osäkra och tog väck han.
Nu har jag en 8 veckors tupp hemma som ska få växa till sig lite innan han får gå in med sina hönor.
Försökte släppa n honom men de bara pickade han. Så han får bli lite kaxigare och större först.

Nu går han i bebisgruppen istället och trivs som fisken i vattnet

Han heter Herman och är så go

[filiplopp]

Hej!
Jag måste berätta om våran knäppa tupp, han är ungefär ett år och attackerar mina ben och fötter men när jag sätter mig ner och tar upp honom i knäet, då blir han jättelugn,gosar ihop sig och nästan somnar när jag klappar honom.Han är som han är och han får leva kvar hos oss.