Lönsamhet och grönsaker, är Jordbruksverkets kalkyler rimliga?

[louise]

Jordbruksverket har gjort lönsamhetskalkyl för småskalig grönsaksodling med privatförsäljning. Enligt den skulle man i stort sett kunna få in en heltidslön på cirka ett hektar grönsaksodling. Är det verkligen möjligt?

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo08_25.pdf

Det ska ju vara så hopplöst att få till en ordentlig inkomst på nåt så litet, var är haken? Man behöver vara tio pers? Jag har missuppfattat nåt i kalkylen? De har glömt att räkna med total missväxt varje år? Det är elitgrönsaker å extremskörd i deras kalkyl? Ungefär som de tror att man alltid kan klämma in 10 tackor på ett hektar.

Hade Länsstyrelsens grönsaksrådgivare här idag som sa att jag kan sköta det själv men kan behöva extra folk vid sådd och skörd. Fast nu vet jag inte om vi pratade om ett hektar eller årets odling på 2500 kvm..

[Existens?]

Kalkylerna var ju extremt svårtolkade, i synnerhet att läsa på datorn, kanske hade gått lättare att få en uppfattning om man hade den i handen och kunde bläddra.
Samtliga grödor för det lilla företaget gav ju ett första netto på 7120 kr, och ett slutligt resultat på 0.
Jag fattade aldrig om det fanns nån slags sammanställning för hela typföretaget 1.

Det dom dock kom fram till var ju att det lilla företaget är beroende av att sälja direkt till konsument och få ut bra priser. Och det för ju med sig en annan sak, någonstans att lagra skörden utan att den blir förstörd.
Och lager för att bevara grönsaker i perfekt skick är ju lika komplicerade som vilket kyl-lager som helst.
Ett tag går det ju att ha lagret i jorden, men då får man ju så verkligen i omgångar, så man kan skörda under en lång period. Grönsaker förväxer ju väldigt fort när dom väl kommer så långt, och svårigheten kan ju vara att bli av med allt om man skördar allt för mycket på en gång.
Odlar man till en uppköpare har man ju inte det problemet utan kan nästan klara sig helt utan lagerlokal.

Kalkylerna i skriften förutsatte moderna grödor, däremot var kanske inte skördarna så extrema, morötter hade dom satt till 35 ton/ha, vilken är en ganska medelmåttig skörd.

Problemet med arbetskraften är ju att det inte är jämnt fördelat under säsongen. Teoretiskt skulle kanske en person kunna sköta ett hektar, men i praktiken kommer då ogäset att hinna ifrån en, utan man måste vara flera för att hinna hålla det i schack.
Det är ju ingen tillfällighet att det vimlar av estländare och polacker i grönsaksodlingarna.

[ieenilorac]

Jag känner till en som odlar på en liten yta, kommer inte ihåg exakt hur liten, men tror att det var mindre än ett hektar, men att han även hade några mindre växthus. Han fanns iofs någon mil från Stockholm, men han hade satsat på udda, lite lyxigare grönsaker, morot och potatis går svårbort, det kostar för mycket att producera dem i liten skala, om man jämför med stordrift. Däremot odlade han typ jordärtskocka, ovanliga ärtor och bönor, fänkål, svartrot, persiljerot, ovanliga bladgrönsaker osv. Han sålde lite till privatpersoner, men i huvudsak till restauranger, som förbeställde ungefär vad de ville ha redan innan odlingsäsongen, och sedan var han noga med att så i omgångar och skörda vid optimal tid så att han alltid kunde leverera fina grönsaker i den mängd som de ville ha, även om det inte blev exakt rätt grönsaker alltid, väder osv gör ju att resultatet inte alltid blir så bra eller är färdigt vid den tid som man tänkt sig.

Han kände till fler som odlade på det sättet, både riktat till restauranger och till privatpersoner, då företrädesvis i form av grönsakslådor, där de prenumererade på en viss ungefärlig mängd, och att lådorna sedan plockades ihop av de grönsaker som fanns just då, med an blandning av billigare och mer exklusiva grönsaker.

Givetvis är det så att ju mindre verksamhet man har, och om man dessutom inte kan/vill ta in extra arbetskraft, så kräver det mer planering och förarbete. Och mer kunskap. Men bor man bara rimligt nära en större ort/stad, så ska det gå. Om man har bra produkter så sprider sig ryktet snabbt. Grönsakslådor, i kombination med en eller flera bättre restauranger, är nog en bra idé tror jag. Då får man leverera kanske tre gånger i veckan till restaurangerna, och samtidigt leverera lådor till prenumeranterna, lämpligen till en tredjedel av dem varje gång, och att man försöker optimera körsträckan så att det blir rimliga slingor med tillräckligt många stopp på för att det ska vara lönt med tid och bensin. Eller så gör man upp om avhämtning av lådorna vissa tider i veckan.

Att läsa på ordentligt om olika grönsaker, och att odla sådant som inte är så lätt att få tag på i den vanliga handeln i första hand tror jag är avgörande. Här är marken lite dålig, och jag har för långt till någon större ort, men jag har ändå vissa planer på att i framtiden producera lite sådana lådor, även om det blir få. Mest för att bekosta mina egna odlingar, och ha råd att ha ett mellanstort växthus och sådär. Planerna ligger dock en bra bit in i framtiden, i nuläget har jag inte ens grävt upp så mycket att det räcker till mig. Och jag måste få bukt med snigelproblemet först. Men jag har dock läst på lite, och jag går en kurs i ekologisk trädgårdsodling, bara om nyttoväxter och växter som gynnar dem, och om både ettåringar, perenner, buskar och träd. En bra kurs kan rekommenderas.

I så liten skala så tror jag mer på bäddodling än på att plöja upp stora fält. Visst ett hektar är stort, men som tidigare skrivet, morot och potatis är inte lönsamt (utom möjligen om man odlar i tunnel för extremt tidig skörd, men det finns det redan flera som gör, i ganska stor skala, så om inte ens lokala kundgrupp specifikt efterfrågar det så tror jag att andra saker är mer lönsamt.

Frilandstomater, eller i odlingstunnlar, skördade röda och för att ätas de närmsta dagarna, smakar som alla vet mycket bättre än de som skördas gröna och fraktas jättelångt. Chili är något som kommer stort. Jordärtskocka, som sagt, lättodlad och dyr i affären, alltså lönsam. Ärtor och bönor. Roliga och smakrika blad, även om skörden och lagringstiden gör dem lite mer besvärliga, men med en investering i sköljningsanläggning och slunga, så att de rena och lagom torra, så att de varken ruttnar eller vissnar och förvarade i en påse som ska vara lite uppblåst så att bladen inte krossas i transporten, och med utprovande av lite olika blandningar som faller olika kundgrupper i smaken så bör de gå att få lönsamma. Om man inte har för stora snigelproblem, snigelhål är äckliga tycker de flesta, även om de är ofarliga om man sköljt ordentligt. Fänkål och selleri. Bladpersilja i stora buntar, meskrukorna i affären smakar inget, och många svenskar börjar lära sig att använda persilja så som man gör i medelhavsområdet. Även andra örtkryddor som man använder i lite större mängder i matlagningen, som timjan, salvia, rosmarin, gräslök, dill osv kan man sälja i bunt, gärna förpackade som blomsterbuketter, dvs med gummiband om och med plast och ev något vattenhållande material, som våtstarkt papper runt stjälkarna. Eller förpackat som salladsbladen, i en uppblåst påse, olika växter håller bäst på olika sätt. Det finns hur många bra produkter som helst, men man måste såklart hitta rätt för sin kundgrupp. Recept som skickas med lådan, eller kommer via e-post, så att folk lär sig använda det som de ev inte känner igen är också något som ökar säljkraften, precis som bra info om grönsakerna, näringsinnehåll, användningsområde, historia osv. En bra hemsida, ev med inloggning, så att den bli exklusiv för ens kunder är en idé, kostar inte mycket att göra eller underhålla, och du är ju bra på att skriva.

Så fort man vill vara liten producent som tar mer betalt än de som mer eller mindre industriellt producerar sina produkter, om det nu är kött eller grönsaker, så måste man se till att man ger ett mervärde som kunden uppskattar. Bättre kvalitet, lokalt producerat, ekologiskt, bra bemötande och service, bra information...

Framför allt behöver man kunskap, om såväl kundgruppens/-gruppernas preferenser (och om de är äventyrliga eller traditionella) och om växterna, och om förutsättningarna hos jorden. Sedan är mitt tips att inte köpa frön i Sverige, åtminstone inte till flertalet grönsaker. I tex Italien, men även Ryssland och Baltikum, finns det många varieteter som lämpar sig bättre för den här typen av odling än de som Weibulls och liknande satsat på. Småodlarna/trädgårdsodlarna i Sverige har varken haft kunskap eller matintresse nog att protestera mot att nästan alla frön är avsedda för stordrift, där man ska så vid ett tillfälle och skörda vid ett enda tillfälle. Det funkar inte om man vill ha kontinuerlig skörd av god kvalitet. Visst, man kan så lite varje vecka, och det måste man kanske göra i alla fall, men ett mervärde för kunden tror jag är att grönsakerna faktiskt är annorlunda, att de är lite olika stora, att de har lite olika form, och känns mer genuina. Olika bladkål, broccolisläktingar osv, finns i tex Italien, där man skördar ett mindre huvudskott än våra förädlade sorter, men som ger många mindre sidoskott under lång tid.

Angående arbetet med ogräs osv, så är täckodling, och intensivodling, där man sår så tätt (fast inte så att man måste gallra för mycket i början) att man kan skörda varannan, och sedan varannan igen som babygrönsaker, innan man har rätt avstånd mellan grönsakerna, vilket enligt mig är samma plantavstånd som radavstånd, åtminstone för de flesta växter, och det avståndet gör att växterna har precis lagom mycket plats, men inte mer, bladen på pak choy-plantorna (en asiatisk bladkål) ska röra vid varandra, eller tom trycka ihop varandra när det är dags att skörda. Det samma gäller för alla grönsaker, precis tillräckligt, men inte för mycket avstånd. På så sätt blir det inte mycket plats för ogräs, och marken under ska täckas ordentligt. (Dåligt hö/halm/ensilage bör man kunna få tag på billigt/gratis från bönder mot att man fraktar bort det.) Strax innan man slutskördar en viss grönsak tar man bort täckningen under, luckrar, och sår på nytt. Tidpunkten beror på hur lång tid det tar för den växten att gro. På så sätt hinner man med två skördar, ibland tre, på samma odlingsyta. Det gäller dock att man skördar försiktigt, och mellan rotfrukter funkar det inte så bra att så innan skörd. När man ska äta det som växer ovan jord skördar man genom att skära av rothalsen/stjälken med en kniv, det blir mindre jord på grönsakerna då också, än om man drar upp rötterna. Rötterna förmultnar och blir näring till nästa gröda.

Det finns en del regler att kolla upp, troligen duger tex inte den rengöring man själv gör, utan man måste skriva tydligt att kunden själv måste skölja allt, för att ha ryggen fri.

Om man har/vill investera i  en anläggning där man kan förädla överskott av grönsaker så är det ju ett sätt att se till att man minimerar spillet, om man i perioder har överproduktion och brist på kunder. Mjölksyrade grönsaker, pickles, chutney, torkade grönsaker, rotfruktschips (görs redan, men tror inte marknaden är mättad på långa vägar, fettet gör kanske att man behöver en annan anläggning/att det blir dyrt med fettavskiljare, tömning osv, kan inte sådant), mm borde höra till de produkter som man lätt kan göra och sälja. Lång hållbarhet och kräver inte kylanläggning, även om de mjölksyrade grönsakerna helst ska stå där det är kallare än 12 grader. Sen finns det ju pajer och gratänger och sådant, men det blir ju mer avancerat, kräver ugn och frys.

Detta är några av mina tankar kring att odla grönsaker, det blev mycket text, och då var det ändå mycket jag inte skrev...

Sammanfattningsvis, jag vet att det finns de som lyckas med denna typ av odling, och jag vet att det finns dem som är beredda att betala för det. Det är arbetsintensivt, men med bra planering och med kunskap, samt med lite investering i enklare sköljnings- och packningsmöjligheter, så ska det gå att sköta det mesta själv, kanske med inhyrande av lite arbetskraft under den mer intensiva skördetiden, juli-september. Kanske räcker det med att ha hjälp på helgerna. (Praktikanter som är intresserade av småskalig ekologisk odling är ett sätt att komma billigt undan, men då får man lägga lite tid på att vara pedagogisk, det finns dock flera utbildningar och folkhögskolekurser som är inriktade på sådant. Bara en tanke jag fick.) Dock tror jag att det bästa är att planera för att inte få så mycket skörd under denna tiden, utan att man sprider skörden så mycket som möjligt.

Det tråkiga är såklart att man i princip måste arbeta varje dag under säsongen, även om det inte måste vara lika många timmar varje dag, och att om man kombinerar med djurhållning, så kanske den intensiva skördesäsongen delvis sammanfaller med slakttid. Kan vara bra för att man når kunder från sina olika kundgrupper, och kan sälja in sina andra produkter, men det blir mycket arbete. Betydligt mindre arbete under vintern dock, det är väl då man får analysera, utvärdera resultat, jobba med marknadsföringsmaterial, bokföra det man inte hunnit med, planera och budgetera, göra inköp och sådant.

Som alltid är det säkert bäst att börja småskaligt, och sedan bygga ut efterhand som kundunderlaget växer. Om man provar olika grödor i liten skala, och lägger tid på att mäta och skriva ner skörd per ytenhet, arbetstid per ytenhet osv, så vet man ju lite mer om vilket som är rätt pris, och kan värdera om man kan få ut så mycket att det är lönsamt.

Det räcker inte att jobba mycket, man måste jobba smart, men det vet du redan. Se till att du inte får alltför stor arbetsbörda innan det finns underlag för att ta in hjälp, om man kraschar innan man kommer fram till intäktsfasen har man ju lagt väldigt mycket pengar och tid som man inte får något tillbaka för.

Men jag tror på dig, och på att du ror i land de projekt du bestämmer dig för att driva, jag önskar dig lite flyt och att det inte blir för mycket krångel med myndigheter kring eventuella tillstånd och liknande.

Nu blev det en hel uppsats i alla fall  , jag tycker ju själv att sådant här är jätteintressant, och vill göra något liknande i framtiden, men det innebär kanske inte att alla vill läsa mina jättelånga inlägg...

Lycka till!

[Existens?]

Givetvis går det att lyckas, men ingen ska tro att det är enkelt.

Och det som jag ser som ett stort problem är att få ihop folk, som du själv var inne på här så gällde det att köra runt 3 gånger i veckan, leta upp kunder, sköta en hemsida och sälja.. samtidigt som odlingarna fortfarande ska skötas, ogräs rensas, vattning, och skörd.  Och ju fler sorter man har, desto mer är det som måste passa ihop.
Det här löser man inte själv, man måste ta hjälp för att inte alltihop ska haverera.

Det är säkert riktigt att folk kan tycka det är kul om grönsakerna ser lite olika ut, men för det så ska man inte förlita sig på att dom köper dåliga grejer. Så ett kylrum ser jag som ganska nödvändigt, är det 20 grader varmt i Augusti när man skördar, så mister grönsakerna snabbt sin glans.

Jag vet att jag låter pessimistisk och eländig, men det är i all välmening.

Jag har testat, jag har haft ett hektar grönsaker.
Det var endå en del enkla grejer, vitkål och lök t.ex som man planterar och ser direkt var dom finns.  Sen en hel del morötter.
Jag vet hur det ser ut i Juni när allt tar fart och hela biten är översållad med ogräs, man står där gråtfärdig i ena änden och ser att det har hunnit växa upp i den andra igen.
Det handlar om att ligga där ute 10 timmar om dan, och vad blir timlönen för det?

Odla under plastlister och tunnelodling, det är saker jag däremot tror på.

[louise]

jisses, ja det var en uppsats!

Just nu är jag mindre bekymrad över försäljningen, mer fundersam över vad jag får upp ur jorden..

Jag har varit jätteskeptisk till l1) grönsaksmarknaden som jag trott var överetablerad 2) köpkraft där jag bor.
Men grönsaksrådigvaren sa att några som bor i min kommun, totalt otillgänligt, säljer rubbet i sin gårdsbutik, här i snål-land. Min gård har betydligt bättre affärsläge, så jag började få hopp om att slippa åka runt nånstans alls med grönsaker..

Odla på bäddar förstod jag inte riktigt varför.. det är ju ett enormt arbetskrävande moment, alldels fruktansvärt, stå med spade för hand, och vad är utbytet? Möjligen en lite tidigare skörd?

Men att tänka igenom sortvalet kan man nog göra många gånger. Min nisch är ju kulturarvssorter, de är faktiskt inte alltid så roliga, men kan lika bra vara det. Det som lockar en kund är att det är än mer ursprungligt och äkta än allt annat..

Ogräset är jag inte bekymrad över, efter rådgivaren var här.. Mer än att min såbädd inte dög för henne;) Den måste jag lära mig göra mer jämn och perfekt.
Mot ogräs:
3 omgångar harvning före sådd, gasol före de kommer upp, täckodling/bra redskap till traktorn/hjulhacka/plastlist mellan raderna under sommaren.

Men, om vi ska återgå till deras kalkyler!

Kylförvaring är inräknad.

Det svåra med den är att de gömt lönen överallt, så man måste läsa på alla asterixer och bryta ut lönen. De har ju lagt den som en kostnad i företaget, och därför sätter man i halsen när man läser 0 vinst i slutet av tabellen..

[ieenilorac]

Jo, men Existens?, du odlade ju precis de grönsaker som jag beskrev som olönsamma, de produceras redan på ett billigt sätt i stora mängder, och det är svårt att få till en kvalitetsskillnad som berättigar till ett högre pris. Och andra grödor behöver inte alls vara svårare att odla, eller mer tidskrävande, om man tänker att man ska skörda för hand. De bara passar sämre för de stora maskiner som finns för att skörda maskinellt. Svartkål eller savojkål är inte svårare än vitkål, snarare enklare, och betingar ett mycket högre kilopris. Palsternackor, persiljerot, mångfärgade morötter är inte svårare att odla än vanliga orange morötter, men betingar ett mycket högre kilopris.

Och kanske behöver man kylrum, men snarare är det så att man får anpassa sin arbetstid. Att jobba med småbruk är inget 8-5-jobb. Man får köra på mjölkböndernas arbetstider, det är också de tider som krävs för att kunna leverera till restauranger. Jag tror att det man behöver snarare är en liten lastbil med kylaggregat, och att man varje morgon, jättetidigt, skördar precis det som ska levereras den dagen. Leverans innan kl 0800, ibland innan 0700 är det som gäller om restaurangen har lunchöppet.

Och absolut enda sättet att få det lönsamt är att odla i den skalan är att ha flera olika grödor. Och att ha de lite ovanligare växterna. Och det tar inte oändligt med tid bara för att man har fler växter, men man måste jobba smart, och hitta ett rationellt sätt att hantera odlingen. Täckodling, vattning med timer, gångar där man kommer fram med en lämplig kärra, någon form av packbord där man fördelar grönsakerna i lådorna....

Det är aldrig enkelt att försöka leva på liten verksamhet, men om man jobbar smart ska det gå att göra en rimlig vinst, och få betalt för material och arbete. Och det ska gå utan att arbeta dygnet runt, men ofta är det så att det är mer arbete under vissa perioder, och mindre under andra. Detta gäller för den delen för alla som har eget företag. Att tro att man kan gå hem kl 16, för då är arbetstiden slut, funkar såklart inte. Är det så man vill ha det så får man ha ett vanligt lönearbete.

Och ingen verksamhet innebär att man får in en massa pengar utan att lägga ner någon arbetstid.

[louise]

Ex har allt koll på det där Iellclin (jag kan fan inte stava till det där..), han är lantbrukare sen decennier..

Men jag undrar vad Ex hade för ogrässtrategi.. Det verkar lite för eländigt i en genomtänkt odling.

[Existens?]

Att jag skriver som jag gör är ju just för att odlingen ska vara genomtänkt, så man är beredd på de problem som kommer.

Och oavsett vad en rådgivare säger, så är ogräset det enskilt absolut största problemet i en ekologisk odling. Några harvningar hit eller dit har ju ingen som helst betydelse.

Så täckodling och flammning är ju bra att vara förberedd på, då ska det till aggregat för det.
Min strategi var handrensning, och det behövs det folk till.

[ieenilorac]

Poängen med odling på bäddar är att man har koll på växtrotationen, att man har det som behöver fiberduk, kålnät osv på samma ställe, lättöverskådligt.

Och att det är mer ekologiskt och mindre arbetskrävande. Du kan utmärkt plöja och harva upp det om du vill, första året, men jorden blir onödigt packad. Poängen med hela min odlingfilosofi, som är den organiskt biologiska, läs mer på www.fobo.se är att man inte ska bearbeta jorden, utan att den alltid ska vara täckt, antingen av det man odlar, med täckmaterial emellan, eller med bara täckmaterial på vintern. Man plöjer och gräver aldrig i odlingen, förutom när man startar upp odlingen, om man börjar med vall eller annan icke öppen jord. På våren räfsar man bara undan det täckmaterial som inte brutits ner, och bara precis i såraderna, mellan dem ska materialet vara kvar.

I större odlingar jobbar man med mindre handdrivna såmaskiner, i princip ett hjul som man för i såraden, som gör en ränna, släpper ner frön med jämna mellanrum, och sedan fyller igen rännan igen. Allt i ett steg. Kommer just nu inte ihåg var de finns att köpa.

Poängen med att odla som jag beskriver är ju just att få skörd under lång tid. Om du ska köra med traktorn måste du ju så alla de hundra kvadratmeterna (eller hur många det blir) med rädisor på en gång. Med bäddar så sår du 20 kvadratmeter i veckan under 5 veckor, och sedan skördar du och sår igen på de första 20. Eller skala upp eller ner beroende på gröda och planerad skörd. Har man dessutom grödor med ungefär samma utvecklingstid bredvid varandra så finns det som är skördeklart på samma ställe i raden (ungefär) och du måste inte gå lika många steg för att skörda.

Jag tänkte självklart inte föreslå att du skulle handgräva 10 000 kvadratmeter varje år 

Skörden blir faktiskt större om man odlar i bäddar, och använder mindre handdrivna, men ändå rationella, såverktyg. Detta för att jorden blir mer lucker, och då får växterna snabbare större rotsystem, och då växer de bättre, blir motståndskraftigare mot sjukdomar, får bättre näringsvärde (åtminstone enligt biodynamikerna, men jag kan inte så mycket om deras odlingstänk, det är lite för mycket hokus pokus för mig).

Skörden har jag svårt att se att man kan göra med maskiner, möjligen transportband för rengöring och någon anordning för att kapa blast, om man inte vill skicka med den. På många växter går den ju att äta.

Och många kulturgrönsaker är visst jättekul, det odlades mycket roligare grönsaker på 1700-talet och 1800-talet, än vad vi gör nu. Det finns fröbanker i de flesta länder, därifrån kan man ofta få tag i små mängder av sådana fröer.

Men då måste du fröodla själv, och då snackar vi arbete. Varje sort måste isoleras, vissa måste handpollineras... Det är svårt att hitta frön till de gamla sorterna i sådan volymer.

[louise]

Frön behöver inte odlas själv, säljs av Impecta.

Du har missuppfattat min ide om maskiner. Jag ska inte så och skörda med traktor. Däremot bereda marken och ogräsrensa.

Jag förstår fortfarande inte hur du ska höja upp bäddarna utan maskin och utan att gräva för hand. Lite blandar du ihop bäddar med växtföljd låter det som.

Det finns inget som säger att man måste så allt på en gång bara för att man inte höjt upp bäddar. Jag ska självklart så i omgångar.

Jag kommer byta skifte varannat år pga annan produktion på gården, så jag kommer ändå aldrig ha nån stillastående grej där jag kan måna om extremlucker mark.

Och vall utan att plöja den..? Det kommer ta två år att få den att förmultna.

[ieenilorac]

Jag skrev ju det, om du har vall krävs maskiner.

Jag blandar inte alls ihop bäddar med något annat, det är du som blandar ihop bäddar med upphöjda bäddar/odlingssängar  .

Bäddar är helt enkelt permanenta odlingsytor, som är lika stora varje år, och som man har gångar kring, man kan även har gångar i dem. En bädd är något som man kan hantera som en enhet när man odlar, och när man planterar sina odlingar.

Sen är det en annan sak att jag är en förespråkare för upphöjda bäddar, det har jag skrivit om i flera trådar. Det gäller dock när man odlar på mindre ytor och till husbehov. Då kan man få ännu större skörd per ytenhet, men det går inte att göra det arbetet på flera tusen kvadrat.

Sen är det en annan sak att om du odlar på dedikerade ytor, som du helst inte kör något tungt på, och täcker odlingarna med organiskt material, så blir jorden så småningom upphöjd, även utan grävning, det gör maskarna åt dig.

Varför måste du byta skifte på grönsakerna? Tror att det ger merarbete och mindre skörd, men jag vet att inte alla delar den uppfattningen.

[ieenilorac]

Och impekta säljer bra frön, jag uppfattade bara att du ville ha ändå mer ursprungliga sorter än dem, men om du nöjer dig med dem så underlättar det ju det hela. De har massor av spännande sorter, som ser kul ut, men alla är ju inte direkt de som odlats i Sverige i flera hundra år...

[Eulalia II]

Den här killen har jag tipsat om förr, han har ganska bra ideer.
Han odlar organiskt och säljer mycket direkt till restauranger.
Läste nånstans om att han såg till att ha preliminära beställningar på vissa grödor, från resturangerna eller affärerna.

http://onestraw.wordpress.com/sub-acre-ag/1-acre-sustainable-market-garden/
http://onestraw.wordpress.com/sub-acre-ag/1-acre-market-garden-rotation/

Och såhär skriver han om hur man kan bygga upp jord där det förut varit t.ex vall.
http://onestraw.wordpress.com/sub-acre-ag/re-building-soil/

[louise]

Jag måste byta skifte för att jag har grisar i växtföljden. Jag använder också dem till att rensa rotogräs före sådd.

[tench]

Jag går också i tankarna om att driva en grönsaksodling i kommersiellt syfte. Främst för att jag vill ägna större tid åt odlingen och kunna få en viss slant för det. Jag har ramlat över boken "The New Organic Grower" av Eliot Coleman som delar med sig av en hel del tankvärda idéer just för de som vill driva en billigare småskalig odling. Rekommenderas varmt.

Jag kan tyvärr inte säga ifall kalkylerna är rimliga. Småskalighet tror jag är kämpigt och att det till 100% hänger på att hitta en köpvillig kundkrets som är beredd att betala och precis som Existens pratar om - kunna behålla en hög kvalitet på produkterna när de anländer till kunden.

ieenilorac,
En hel del tänkvärda idéer om hur man kunde inrikta sig på odling av lite ovanligare grönsaker. Men vad säger egentligen reglerna? Vad jag förstått är vi noggrannt kontrollerade i och med vårt medlemskap i EU och att man minnsann inte har någon större frihet i att själv välja vad man vill odla. Åtminstonde när man ämnar att bedriva en kommersiell odling.

[ieenilorac]

Vad jag vet får man odla vad man vill, men man får inte odla frön från sorter som någon har patent på. Annars får man sälja alla grönsaker man kan odla, småskaligt. Om någon känner till något annat så vill jag gärna veta det, men det är det besked jag har fått när jag frågat sådana som odlar småskaligt.