Att vissa äter mer mineraler under en begränsad period beror nog närmast på att de har ett större behov just då.
Behoven av mineraler är också beroende av vad de har för övrig tillgång till foder/bete osv.
Djur som betar naturbeten med varierad växtlighet har betydligt större möjlighet att själva finna mineraler i växter än de som går på gödslade vallar. Gödsling (framförallt konstgödning) urlakar marken på mineraler.
Tillgång till bark och löv (även vintertid) ger ökad möjlighet för djuren att själva tillgodose sina mineralbehov.
Själv använder jag saltsten med mineraler året runt, ger något tillskott av lösmineraler i lammningstider, men ytterst sparsamt. Upplever också att baljorna "överkonsumeras" och melassen är till för att öka smakligheten, inget annat. Ett smart drag från producenten.
Enligt min sikt är det bäst att i första hand se till att djuren har tillgång till naturliga mineraler genom möjlighet till varierat bete och foder. Sedan ger man viss komplettering. Mineraler är heller inget som hela tiden måste vara exakt lika mycket var dag. Det lagras i kroppen, så alla mineraler tar inte "slut" var dag. Det är säkert också möjligt att överkonsumtion av mineraler under en längre period kan blockera vissa funktioner, som då exempelvis kan ge kalkbrist.
En sak de flesta av oss har gott om är nässlor. Torka dem nu på försommaren och ge under vintern. Det är oerhört mineralrikt.
Har själv haft får i 18 år och har bara haft enstaka tillfällen då man kan förutsätta mineralbrist. Har nu ett 80-tal tackor av raserna gute och roslag och har inte några som helst problem med mineralbrister.
Däremot under mina år med finullsfår, då jag noggrannare följde alla rek. om fodertillskott osv. var problemen vanligare, dessutom konstaterade jag att när jag drog ner på mineralerna började fårens födosök ändra sig. De sökte sig till mer variationsrik diet och började äta mer mineralrika växter.
Lucern är liksom rödklöver inte något som får bör äta i någon större omfattning, det kan ge framfall och lammningsförlamning. Kanske även missfall och för tidig födsel.
Majsen och sojaproteinet som brukar ingå i djurfoder är också oftast genmodifierat. Så varför man är så enkelspårigt fixerade vid köpta mineraler m.m. är för mig en gåta.