Självförsörjande vegetarian på kolonilott?

[Bodhgaya]

Jag och min fästmö har precis förvärvat en kolonilott på 100 kvadrat och är helt gröna på det här med odling. Vi har läst på en hel del och får bra tips från andra på koloniområdet så det känns bra! Det blir ett tjugotal olika grönsaker vi tänkt odla i djupbäddar, allt sås på friland. Jag har undrat över hur mycket självförsörjande vi skulle kunna bli på vår lilla lott, skulle jag som vegetarian kunna gå mätt hela året på det våra 100 kvadrat producerar? Det blir en del bondbönor som är väldigt proteinrika, nästan som sojabönan har jag hört, så proteinet skulle ju finnas. Jag blir nog less på bondbönor till nästa år iofs. Finns det andra bra växter som innehåller lite mer protein? Har någon förresten lite tips på hur man kan skapa en fin och gott producerande potager? Kan man slänga ut frön lite här och var eller ska man satsa på lite mer ordning i kaoset?

Varma hälsningar / Tomas

[karsan]

Hej Tomas, nej jag tror det är väl optimistiskt att kunna odla allt du äter på ett år på 100 kvm.  Potatis är helt klart det mest kaloririka, men du kan bara ha potatis på en fjärdedel av ytan för man måste rotera växtplatserna. 25 kvm kanske kan ge 100 kg potatis, det låter kanske mycket,  men det ger ändå bara 87 000 kcal, vilket mättar dig 44 dagar om klarar dig på 2000 kcal/dag.

Gula ärtor är också proteinrika. Du kan så torra gula ärtor från affären, billigt. - Fast inte särskilt lönande att odla, pengamässigt.
 
Jag tror inte på att slänga ut lite frön här och där. Då har man ingen aning om vad som är ogräs och vad som är en späd planta som man vill vårda, särskilt om man är ovan och inte vet exakt hur en nyfödd morots- eller salladsplanta ser ut.  Så precis i rader är förstås inte nödvändigt, man kan bredså i djupbäddar. Fast vanligtvis är det lättare att rensa om man har rader.

[miri]

En bra sak du kan göra är ju att komplettera maten med groddar som du odlar hemma på köksbänken! Groddar är supernyttiga och dessutom proteinrika. Alfalfa och linser är lätta att lyckas med.

Lycka till med odlandet!

[ieenilorac]

Du kan inte vara helt självförsörjande, troligtvis, men ganska nära. Det gäller att ha kunskap och möjlighet att lägga ner tillräckligt mycket tid.

Djupsängar är en bra början, om de innehåller mycket kompost och du har möjlighet att komma över mycket gräsklipp eller ogräsrens (sno i den gemensamma komposten om det finns en sådan, eller be dina kolonigrannar att lägga sitt klipp på din lott direkt, ha en särskild yta ttex vid grinden till det.

Jorden blir då näringsrik, och eftersom du inte trampar i odlingsbädden så blir jorden luftig och syrerik. Det enda som fattas för optimalt odlingsresultat är då vatten, och det får du tillföra om det inte regnar mycket.

Då kan du odla tätt, så dubbelt så tätt som plantavståndet som anges på fröpåsen, eller lite tätare, på alla håll, dvs ha inte ett bredare radavstånd. Sedan gäller det att skörda varannan planta när det börjar bli trångt, dessa späda grönsaker är en delikatess, och en stor resurs eftersom de skördas tidigt. Mellan långsamväxande växter kan du sätta en extra rad med snabbväxande växter, tex spenat, rädisa, asiatiska bladgrönsaker, förodlad sallad eller plocksallat...

Ca 1v - 10 dagar innan du ska skörda en rad med tidiga grönsaker, tex sommarmorot eller rödbetor som såtts tidigt, sår du en rad strax intill, men så att du ändå kommer åt att skörda, med den gröda som ska växa där på hösten.

Det finns olika principer för intensivodling, läs mer i tex Odla i kvadrat, en lite äldre bok som du kan låna på biblioteket, eller i Lena Israelssons Handbok för köksträdgården, den är nyare, men tyvärr slutsåld, bibliotek eller antikvariat rekommenderas. Läs särskilt om hur kineserna lyckas få ut många skördar per säsong på samma yta.

Det gäller att planera sin odling väl, så att man får till en bra växtföljd, man vill inte få in sjukdomar för att man odlar samma växtgrupp på samma yta flera år i rad. Man måste börja tidigt, skaffa gärna material till odlingstunnlar, t ex vanliga elrör som man drar byggplast, fiberduk eller byggnät över, läs i olika trådar om odlingstunnlar. Ha gärna några kallbänkar, tex av pallkragar med ett fönster ovanpå, så att du kan dra upp plantor tidigt, och så att du kan ha småplantor färdiga för utplantering när det blir en lucka efter att du har skördat. En varmbänk, gjord på samma sätt som kallbänken, men urgrävd minst 50 cm, där man lägger på färsk hästgödsel i februari, som täcks med 5-10 cm jord (förbered jorden på hösten, så att den ligger i en säck täckt med löv eller halm, så att den inte är hårdfrusen, eller köp en säck planteringsjord). Gödseln ska brinna 1-2 veckor först, så att temp kommer upp, sedan kan du så sallat, asiatiska bladgrönsaker, rädisor, mangold mm för skörd redan i slutet av mars - början av april.

Satsa på perenna grönsaker, som olika syror, löktrav, vårgyllen mm, se tråden om perenna grönsaker, och sök mer info på nätet. Dessa ger skörd tidigt på året.

Vissa tvååriga eller fleråriga grönsaker kan skördas året runt om de står i kallbänken eller i en odlingstunnel under plast, de håller sig gröna om det inte är alltför kallt. Skydda dem gärna med ett rejält lager löv, sno från olika parker i närheten, eller sätt upp lappar i villaområden i närheten, många av dem kör bara till tippen med sina löv (och sitt gräsklipp för den delen), de kan kanske tänka sig att köra till koloniområdet istället, eller att du kan få hämta hos dem.

Om du vill få skörd som räcker hela året så duger det inte att så på våren och skörda på hösten, man måste ha kunskap och lägga ner kontinuerligt arbete. Potatis är INTE en bra gröda i detta sammanhang, det tar upp mycket yta under stor del av säsongen, det är bättre med mer snabbväxande växter som ger flera skördar. Visst kan du ha lite potatis, men om du ändå måste köpa vissa grönsaker, och det kommer du att vara tvungen till, så är det bäst att köpa potatis, den är billigast, och sedan odla de dyrare grödorna.

Tänk på att du måste ordna en bra förvaring för ditt överskott, tex en kall källare, en stuka, frysen, torka dina växter, eller min favorit, mjölksyrning - platseffektivt, vill stå svalt, men kräver inte frys eller kylskåp, ett svalt förråd duger utmärkt. Det är den enda konserveringsmetoden som faktiskt ökar näringsvärdet på grönsakerna. Köp gärna boken om mjölksyrning av Anne-Lies Schöneck här på bokklubben. Du kan naturligt vis aven koka in på vanligt vis, i ättika, göra chutney, pickles osv.

Ett tips är att sätta upp en lapp på affären om att du vill få/köpa begagnade burkar med skruvlock, och även köpa konserveringsburkar med gummiringar och en konserveringsgryta. Läs gärna Petters artikel om konservering. Jätteintressant.

Om du vill få ut mycket skörd får du räkna med att vara på kolonilotten ofta. Helst varje dag. Om du sätter igång bevattningen direkt när du kommer, rensar lite ogräs, skördar det du tänker äta för dagen, sår nytt om det är dags, osv så borde det räcka med 45 minuter till en timme per dag i genomsnitt, inklusive tiden för att ta hand om sådant som ska konserveras/lagras, när du fått in rutinerna. Själv föredrar jag att göra detta tidigt på morgonen, då kommer vattnet bäst växterna till godo, grönsakerna är fräschast och bäddarna hinner torka upp lite tills kvällen, vilket minskar ev snigelproblem.

Lycka till!

[Bo]

Häck eller staket? - Med ett glest nät runtom kan man få en bra skörd av störbönor som knappt kräver något utrymme. Blomsterböna t ex. - Går bra att spara men hur nyttiga de är vet jag inte.

[ieenilorac]

Bönor och ärtor är självklart ett väsentligt inslag i köksträdgården om man vill vara självförsörjande, och framför allt om man är vegetarian. Bondbönor, blomsterbönor, vaxbönor, skärbönor, borlottibönor, kikärtor, sockerärtor osv. Alla är goda och lättodlade. De högväxande ger mest skörd per ytenhet, men kräver stöd, tex grenar ihop bundna till en tipi, eller satta parvis som uppochnervända V med snören eller pinnar emellan på tvären för att stabilisera. Har man ett staket ska det såklart utnyttjas.

Lämpliga växtgrupper att ha:

Lökväxter: gul, röd, vit, scharlotten, potatis, luft osv
Selleriväxter: Morötter, palsternacka, rot- och stjälkselleri, fänkål, persilja, koriander mfl
Mållväxter: Rödbeta, mangold, spenat, mållor - finns såväl ett- som fleråriga, quinoa
Kålväxter: räd,grön, vit, savoj, spets, kålrot, kålrabbi, ruccola, rädisor, rättika, majrova, asiatiska bladgrönsaker m fl
Ärtor och bönor: Bondbönor, blomsterbönor, vaxbönor, skärbönor, borlottibönor, kikärtor, sockerärtor, yinyangbönor, sparrisärt osv
Sallat: Alla gröna blad som heter Lactuca på latin, svartrot, havrerot m fl
Potatisväxter: Potatis, tomat, aubergine - även paprika och chili är släkt med dessa - själv brukar jag som sagt hoppa över potatisen, men i år har jag en udda potatis som är lila
Majs: sockermajs, odla helst bara en sort, då kan du spara utsäde till nästa år, om det inte är en F1-sort. Majs ska stå i en grupp, eftersom den vindpollineras, står den i en rad blir pollineringen dålig
Gurkväxter: Gurka,pumpa, squash, finns massor av bra sorter. Vinterpumpa och vintersquash håller sig ända till nästa försommar i rumstemperatur om de vänds lite så och då och förvaras luftigt. Har man ett förråd eller en klädkammare så funkar det utmärkt som förvaringsplats, det får bara absolut inte frysa, då ruttnar pumpan direkt.
Det finns även andra växtgrupper, amarant och nya zealändsk spenat tex, men tror att jag fått med de viktigaste.

Ovanstående växtgrupper bör odlas var för sig på en eller flera bäddar, som sedan roteras efter ett uppgjort schema, framför allt kål bör inte återkomma oftare än vart 6:e år.

Själv har jag (inte helt färdigt började odla på ny plats förra året) 12 bäddar för grönsaker, vissa av ovanstående finns på 2 bäddar. I växtföljden ingår även gröngödsling.

Det är smart att ha en eller flera särskilda bäddar för perenna grönsaker och örter, så att man inte behöver pilla bland dem så mycket. Jag kommer att ha en del perenna kålväxter, strandkål och likande, de kommer att stå dels utspridda i mina perennrabatter som ligger en bit ifrån grönsakslandet, dels i bäddarna för kål. Då tänker jag flytta dem till den nya bädden för kål varje vår. Kål kan drabbas av klumprotssjuka, får man den i jorden kan det dröja upp till 30 år innan man kan odla kål igen. Därför är det jätteviktigt att tillämpa en bra växtföljd på kål.

[larsemil]

Oj! Här var det en helt fantastisk tråd.

Jag har inte tänkt odla något i år nästan alls, har lagt två land i vila med sopsäckar över för att få bort ogräs, men man blir ju sugen ändå när man ser allt gott som man kan odla. Så vi får helt enkelt se vad det blir av det här.

Tusen tack för fantastisk inspiration ieenilorac!

[ieenilorac]

  Å, tack, jag tycker själv att det är jättekul att odla, så det är roligt om man lyckas inspirera någon annan.

Alla skulle prova att odla, det är så gott att äta helt nyskördade grönsaker, och om man äter inom 30 min från skörd får man i sig mycket mer vitaminer och antioxidanter än om man äter långtidslagrade grönsaker.

Problemet är bara att när man blir biten av odlandet, då räcker ytan snart inte till längre, varje tillgänglig yta grävs upp...

[Mata]

En bekant till mig som varit självförsörjande vegetarian året runt i 10 år (med sin fru) säger att 100-200 kvm räcker för en familj på de flesta håll i världen. Han bor i Danmark och odlar på ett smart och intensivt sätt. De har inte köpt grönsaker eller frukt på många år!

[Suresh]

En bekant till mig som varit självförsörjande vegetarian året runt i 10 år (med sin fru) säger att 100-200 kvm räcker för en familj på de flesta håll i världen. Han bor i Danmark och odlar på ett smart och intensivt sätt. De har inte köpt grönsaker eller frukt på många år!

Håller med. 100 kvadrat räcker mycket långt.

Satsa på djupbädd och intensivodling, dvs flera olika sorter på samma yta. Läs och förkovra dig och gödsla väl, så klarar du det.

[tench]

Jag tror inte man kan vara självförsörjande som vegeterian på 100 kvm. I synnerhet eftersom en vegetarisk kost i vanliga fall innefattar animaliska produkter som mjölkprodukter och liknande. Det är väl egentligen i stort sett bara köttet man utesluter?
Kanske kan det gå att bli självförsörjande på grönsaker.

Några tips jag tror på:
1. Välj sorter som är kända för att vara högavkastande (men med bibehållen kvalitet)
2. Tillämpa intensivodling som ovan nämnt. Dvs. att kombinera korta och snabba kulturer. Så exempelvis rädisor mellan raderna av vitkål. Rädisorna är skördade sedan länge innan vitkålen börjar breda ut sig ordentligt. På så sätt får man ut fler skördar per år.
3. Utnyttja höjden. Odla exempelvis störbönor

ieenilorac:
Många roliga odlingstips från dig som vanligt. Vore roligt att se bilder från dina odlingar någon gång!
Har du några tips på bra kombinationer för intensivodling? Jag har varit lite slarvig med växtföljden och skulle behöva hitta ett bra system för det. Mina skiften/bäddar är inte jämnstora, vilket försvårar det något. Men jag ska kika närmre på det när jag får tid och se ifall man kan hitta på en bra växtföljd där man kombinerar olika familjer.
Har sneglat på en odlingslott jag funderar på ifall jag ska ta över. Problemet är att den är fullkomligen full av kvickrot. Det enda förnuftiga vore att kväva kvickroten. Tänkte ifall du hade några praktiska tips på hur man skulle kunna gå till väga. Hade tänkt mig att täcka med tidningar och bygga upp bäddar med organiskt material. Men vilket material bör man satsa på? Det tar ett tag innan det bryts ned trots allt.
Har gjort ett experiment i år genom att varva stallgödsel, urin, asplöv, grenar, halm, gammal plantjord, rötter med mera. Det har gått fantastiskt fort. Men då gäller det att ha god tillgång på material. Det har varit lite slitigt med det.

edit:
fixade stavfel.

[ieenilorac]

Roligt att du uppskattar mina tips.

Jag håller själv på att nyanlägga min odling, började förra våren, så mina bäddar är långt ifrån genomarbetade, maskrika och ogräsfria. Men jag har odlat på samma sätt på två kolonilotter tidigare, och är på god väg här. Ska se om jag kan ordna några bilder, då får jag anledning att skynda på med att snygga till bäddarna. Det är alltid mest jobb i början, efter 3 år med täckodling i upphöjda bäddar, där man aldrig trampar i jorden, så har man en härligt lucker, maskfri och nästintill ogräsfri odling.

Det är såklart enklast om skiftena är ungefär jämnstora, då kan man köra på samma planering varje år, man bara roterar bäddarna, men innehållet kan vara det samma. Om storleken varierar mycket får man leva med att det blir olika mycket skörd av olika växtgrupper olika år.

Angående kvickrot; själv har jag fortfarande problem med den. Jag grävde igenom mina bäddar, dubbelgrävning, som jag beskrivit i en del andra trådar. Grästovan lades uppochner ett spadtag ner, med ca 20 cm matjord, kompost och gödsel över. Trots det orkade en del kvickrot upp, och på grund av vattenbrist (brunnen sinade och jag har blivit tvungen att borra en ny brunn) så gav jag upp lite i höstas, därför fick kvickroten ny kraft. Om jag fortsatt att rensa den kvickrot som orkade upp, som satt löst och lätt gick att rensa bort hade jag i princip varit av med den nu. Nu i vår har jag därför börjat om, jag har med en grep vänt upp och skakat loss så mycket rötter som möjligt, jämnat till, och nu har jag börjat så. Några bäddar återstår, men ska förhoppningsvis klaras av de närmsta veckorna. Jag kommer att täcka mellan sådderna och det som planteras ut, beroende på gröda och tillgång kommer täcket att vara 5-15 cm. Var 7-10 dag kommer jag att gå över alla bäddar och handdra de kvickrötter som orkar sig upp. Det gäller att vara ihärdig, då tröttar man ut ogräset på bara en säsong, och har sedan gjort livet som odlare betydligt trevligare.

Om man orkar rekommenderar jag att man gör som beskrivningen ovan, men att man inte får vattenproblem och ger upp första året, utan håller ut och får det tunga arbetet gjort det första året  .

Om man inte orkar gräva allt, vilket är troligt, så gräver man där man ska ha mindre grödor som direktsås, och så täcker man marken med tidningar, lägger på allt organiskt material man kommer över, och gräver hål på lagom avstånd och planterar förodlade grödor. Passar för gurkväxter, majs, tomat.

Är det ytterligare bäddar man vill göra men inte hinner med kan man lägga på en kompostlimpa under säsongen och täcka med halm/gräsklipp/mörk fiberduk så att det blir ogräsfritt till nästa år.

Tyvärr går det åt massvis med organsikt material och mycket arbete när man vill skapa bra odlingsbäddar snabbt. Men när man väl har gjort allt det arbetet, då har man ideala odlingsbetingelser för resten av livet. Man bör enligt min filosofi, den organisk-biologiska, se www.fobo.se, inte gräva om jorden igen, man bara fyller på med organiskt material på ytan. Då skapar man en uthållig odling med en frisk jord.

Tänk på att det är bättre att odla lite mindre i år, och ha en hel rygg, än att ta i tills man går sönder. Odling är en långsiktig satsning, allt måste inte bli perfekt på ett år. Själv har jag en femårsplan för min anläggning av trädgården, troligen kommer det, pga bristande monetära tillgångar, att ta ännu längre tid att få hela grundstrukturen klar.

[tench]

Det har du rätt i. Det tar förstås lite tid att få igång odlingen. Jorden var tvärdöd på det stället jag började odla på förra året. Men redan i år har arbetet visat resultat! Jag odlar i bäddar, men på befintlig jord. Har egentligen bara byggt upp dem genom att fösa upp jord för att bygga gångar och sedan jordföbättrat med kompost, stallgödsel och organiskt material under säsongen. I höstas täckta jag allting med löv.
Har för övrigt fått lära mig att man inte ska rotera växtföljden. Grödorna ska hamna så långt bort ifrån varandra som möjligt. Men det kanske inte har någon större betydelse ifall man inte odlar ekologiskt i kommersiellt syfte, då alla förebyggande åtgärder är viktiga.

[ieenilorac]

Du menar att man ska flytta dem mer än ett steg varje år? Det är såklart bra, men svårt att planera så att det stämmer varje år. Själv roterar jag ett steg, men jag har kraftigt upphöjda permanenta bäddar. Det är väldigt osannolikt att några rötter eller växtdelar växer i fel bädd, vilket är anledningen till att man säger att man ska flytta längre bort.

Om man inte har permanenta gångar och upphöjda bäddar så är det självklart så att rötterna från en gröda når in till nästa gröda, och att sjukdomar då kan överleva när man sår i ett område där rötter från den växtgruppen nådde förra året.

Jag odlar ekologiskt, och i framtiden tänker jag sälja lite av överskottet. Jag har inte haft några problem med jordbundna sjukdomar där jag har odlat förut, och då har jag odlat under flera år på samma ställe, enligt den principen jag beskrivit i flera trådar här på forumet. Jag är noga med att inte ytkompostera blast och liknande i "fel" bädd, morotsblasten ska stanna i selleribädden osv.

Tyvärr är det ännu så länge mycket tro och lite vetenskap vad gäller ekologisk odling och framför allt småskalig odling. Man får ta till sig det man tror på och det som man ser att fungerar, och hoppas på att forskningen går framåt och att vi får bättre kunskap kring hur man optimerar skörden, inte bara till kvantitet utan framför allt sett till kvalitet, och hur man håller jord och växter friska utan kemikalier och sett på riktigt lång sikt. Om man bara odlar 4-5 år på ett ställe, då kan man strunta i växtföljd och bara chansa. Vill man ha friska växter om 50 år, då får man skaffa sig kunskap.

[SannaF]

 ieenilorac:
Underbar, inspirerande läsning!! jag bugar och bockar!

Har dock några frågor som gröngöling med tummen mitt i hand... 
Skulle uppskatta mycket om du vill svara på dessa 

Vad består "väggarna" av i dina upphöjda bäddar?
Skulle vilja odla i upphöjda så småningom men vet inte riktigt vad jag ska ta till för material.

Hur gör jag för att fylla dessa med jord - utan att bli ruinerad på kuppen?
Har tillgång till sand, sand, sand - för jag bor på en sandbank... Vissa områden ser ut som beachen i Beverly Hills serien! 

Färsk get, häst, höns och kaninskit - vi har en granodling som relativt nära granne, där jag får ta obegränsat med sly - främst björk finns. Gräsklipp är det värre med då det lilla lilla som blir måste få gå tillbaka till gräsmattan som näring.
Kan jag göra något med detta, utan att det tar för lång tid att få börja odla i? Dvs jag vill kunna börja till nästa säsong.
Har i år ett land på ca 10x10 m där jag odlar potatis i halva och morötter, salladslök, gurka, rödbetor, ärtor och sallat i andra halvan.
Har ungefär lika mycket yta till som jag kan använda men som inte är grävt utan är idag vildvuxen gräsmatta/äng sen flera år, om jag förstått det hela rätt (flyttade hit 16/4-10).

Känner att jag behöver ordning i odlingssängarna så att jag kan få ordning på växtföljden!

Tackar som ödmjukast för alla tips och råd jag kan få! 

Glömde ju att be TS om ursäkt för trådkapning!! Flå´t 

[ieenilorac]

Just för tillfället har jag inga kanter, jorden ligger lätt lutad inåt. När jag odlade på min kolonilott hade jag brädkanter, i framtiden hade jag tänkt använda bakar, som är den yttersta biten med bark på som blir när sågverken sågar upp virke. Mycket billigt och tillräckligt hållbart, misstänker att man får byta vart 5-8 år.

Dels blir bäddarna upphöjda när man dubbelgräver dem, eftersom det blir mer luft i dem. Dels använder jag jorden som finns mellan bäddarna, dvs där gångarna är. Där ska helst inte vara någon matjord, då växer det bara ogräs. Jag har nyligen flyttat så jag håller fortfarande på att anlägga, och i början får man gräva upp ganska mycket från gångarna varje år, dels rasar lite ner från bäddarna, dels brukar jag lägga rotogräs där, för att det ska torka ordentligt innan det hamnar på komposten. Och ibland glömmer man ju att få iväg ogräset till komposten...  .

Varför skulle gräsmattan behöva gräsklippet? Om du inte har extremt mager jord så klarar sig gräsmattan utmärkt ändå. Sen är det kanske jag som avskyr gräsmatta, tråkigt att sköta och tråkigt att titta på. Så jag låter den gärna bli lite mager och med andra växter än gräs i. Men det har jag inte lyckats med hittills. På alla ställen jag odlat har jag samlat upp så mycket som möjligt av gräsklippet och använt på andra ställen, och gräset har ändå, trots många år med den behandlingen och utan att få annan gödning, vuxit alldeles för bra. Jag klipper iofs alltid på högsta läget, det gör att gräset inte torkar och blir brunt lika lätt.

Djurgödsel kan du använda i stora mängder, främst om du kan låta den ligga i minst 3-4 varma månader innan du använder den. Nuförtiden är vi generösa med ströet till våra djur, så gödseln är inte särskilt kraftig när den fått brinna, ströet förbrukar mycket näring när det bryts ner. Fast det blir bra mull, så det är idealiskt till dina bäddar.

Bäddarna måste inte bli "färdiga" första året - det blir de förresten aldrig. Gräv om så mycket du orkar, lägg på det material du har tillgång till, och gräv lite mer nästa säsong. Jag gräver bara en gång, kommande år lägger jag bara på nytt organiskt material, möjligen myllar jag ner det ytligt. Resten är upp till maskar, mikroorganismer och växter.

Ett tips (som jag inte följde själv förra året, det får jag lida av nu -orkade inte gräva så mycket som jag tänkt) är att täcka den ytan du tänker gräva nästa år. Då dör ogräset, och det blir lättare att anlägga nya bäddar när jorden är växtfri och dessutom lagom fuktig, som den ofta blir av täckning. Täck med tidningar, halm, markduk eller vad du har tillgång till.

Lycka till och ställ gärna fler frågor!

[SannaF]

Tack snälla för ditt utförliga - och snabba - svar!

Trots att jag läst en del om upphöjda bäddar så hade jag inte förstått att de inte behöver vara en halvmeter höga 
Det trodde jag fullt och fast att de skulle vara - minst!
Men så är inte fallet om jag förstår dig rätt?
Därav mitt önskemål om att kunna få bädden färdig till nästa år - jag antog att jag skulle fylla med gödsel och sand i massor - som sen skulle hinna förmultna - men djupgrävning med inslag av brunnen gödsel låter ju mycket bättre! 

Jag ska sätta igång och slå gräset där nästa land ska bli 2011 - så att jag kan lägga dit mattor som vi har sparat just för ändamålet att kväva ogräs!

Vad gäller gräsmattan så är jag inte så intresserad av att den ska vara perfekt och inte heller bara bestå av gräs - vår består främst av rölleka... och lite blåklockor och kärs förstås..
Men jorden är väldigt mager och som gräset ser ut nu blir man ju bara ledsen över (brunt! eller halm ska jag väl skriva)
Jag tror nog att gräset behöver all hjälp det kan få - vi klipper inte alls just nu eftersom det är så väldigt torrt!

Jag återkommer säkert med fler frågor vad det lider men just nu känner jag mig fullärd..

Tack igen för ditt svar!

[dynamiteva]

Åh spännande läsning och precis vad jag funderade på för en timme sedan, alltså det här med hur man gör om en gräsmatta till odlingsbar mark med upphöjda bäddar. Jag hade tänkt ge mig på en vild gräsmatta nästa vecka för att kunna odla den till nästa vår. Har aldrig provat just detta vis innan och ni får gärna säga vad ni tror. Jag tänker att detta ska vara enkelt utifrån några begränsningar jag har: ingen bil utan bara cykel och det faktum att det handlar om 75 kvadrat att gräva själv, alltså inga tunga grejer helst. Så, vad tror ni om detta?

Gräva ut gångar i gräsmattan, cirka 20 - 25 cm ner. Lägga de uppgrävda gräsmattebitarna på det som är kvar, (alltså det som nu är upphöjt och ska bli bädd) med gräsmattan neråt. Det blir alltså gräsmatta mot gräsmatta och så tänkte jag däremellan lägga tidningspapper och lite gödsel. Sen funderar jag på att ordna någon duk att täcka dem med över vintern.

Kan detta fungera? Och framförallt kommer det att gå att odla på till våren? Kommer bädden kanske bli på tok för hög?

Mycket tacksam för svar!!!

[ieenilorac]

För hög lär bädden inte bli.

Problemet är att om jorden är kompakt kommer det att växa dåligt de första åren, men med täckodling blir det bättre, även om det kan ta 3-5 år. Jag hade valt att börja med att vända på gräset i bäddarna, helst dubbelgräva, det har jag beskrivit i flera andra trådar, eller åtminstone luckra med grep så att det blir luckert minst 30 cm djupt. Sedan grävt upp gångarna, men skakat loss jorden från gräset och lagt gräset underst i bädden, eller på en komposthög, och jorden överst i bädden.

Täck noga, men det finns risk för ganska mycket ogräs nästa år, gräsmatta är svår att ta död på. Men om du täckodlar nästa år kommer förhoppningsvis inte att ogräset växa mer än du orkar rensa.

Du kan täcka med tidningar över vintern, de ligger rätt bra om man vattnar dem, de fastnar i varandra. Täck gärna med halm eller gräa eller löv ovanpå.

[Irmelinis]

ieenilorac:
Underbar, inspirerande läsning!! jag bugar och bockar!

Har dock några frågor som gröngöling med tummen mitt i hand... 
Skulle uppskatta mycket om du vill svara på dessa 

Vad består "väggarna" av i dina upphöjda bäddar?
Skulle vilja odla i upphöjda så småningom men vet inte riktigt vad jag ska ta till för material.

Hur gör jag för att fylla dessa med jord - utan att bli ruinerad på kuppen?
Har tillgång till sand, sand, sand - för jag bor på en sandbank... Vissa områden ser ut som beachen i Beverly Hills serien! 

Färsk get, häst, höns och kaninskit - vi har en granodling som relativt nära granne, där jag får ta obegränsat med sly - främst björk finns. Gräsklipp är det värre med då det lilla lilla som blir måste få gå tillbaka till gräsmattan som näring.
Kan jag göra något med detta, utan att det tar för lång tid att få börja odla i? Dvs jag vill kunna börja till nästa säsong.
Har i år ett land på ca 10x10 m där jag odlar potatis i halva och morötter, salladslök, gurka, rödbetor, ärtor och sallat i andra halvan.
Har ungefär lika mycket yta till som jag kan använda men som inte är grävt utan är idag vildvuxen gräsmatta/äng sen flera år, om jag förstått det hela rätt (flyttade hit 16/4-10).

Känner att jag behöver ordning i odlingssängarna så att jag kan få ordning på växtföljden!

Tackar som ödmjukast för alla tips och råd jag kan få! 

Glömde ju att be TS om ursäkt för trådkapning!! Flå´t 

Har läst flera artiklar om att odla i sand, det ska visst funka bra!

Leta på internet.. kan inte komma ihåg var jag läste detta, mer än i en några år gammal Åter-tidning.