dvärghöns bättre än stora?

[malmolund]

Mina sussex äter betydligt mer än mina andra raser. Men de är absolut inte dåliga på att hitta föda själva när de har möjlighet till det.

Men vill man utfodra mindre, så är nog dvärghöns att rekommendera . Höns är ingen lönsam affär, bara en rolig och beroendeframkallande hobby .

Nu ska jag äta omelett till frukost. Gjord med både stora och små ägg . Godmorgon!

[Yrmff]

Intressant!!

Så här tycker/resonerar jag!!

Är man bara ute efter ägg så verkar det som att dvärgar "lönar" sig bättre.
Ska man ha kött så är det däremot en sorglig syn att skåda och knapp inte lönt besväret , det som blir kvar efter en ex. silkes föder knappast en familj (kanske däremot nån singel).

appropå koktiden (energibesparing)så kvittar det med äggstorleken om man nu använder sig av min gamla kemi/biologi/fysiklärares knep dvs.

1. koka aldrig bara 1 ägg =grytan full och bara ett lager med ägg. (ökat antal ägg=större gryta.
2. lägg i äggen först och fyll på med vatten så att du har ca en cm djupt mao äggen skall inte täckas.
3. full pelle på plattan & när det kokar STÄNG av !!
4. vänta nu det antal minuter du vill att dina ägg skall få koka (eller bara glöm dom en stund)
5. färdigt och energisnålt!!

mvh H

[Helena R]

Urdvärgarna värper väl väldigt små ägg???

[Linkoso]

Nah. Beror på. Dv kochin lägger ganska stora dvärgägg, de är urdvärgar.

[Lycka]

Dvärg Wyandotte värper snäppet samma vikt på ägg som hedemora.
Nu är ju de förhållandevis stora dvärgar (tunga)

[Helena R]

Vilken äggvikt har stor silke och tycker ni de äter mycket eller lite?

[Staaf]

Puttar upp den här tråden. Den var intressant

[Daniel Sörensen]

Vilken äggvikt har stor silke och tycker ni de äter mycket eller lite?

Mina silkeshöns värpte ganska stora ägg.. De åt extremt LITE fick fylla på en skopa typ 1 gång i veckan eller så, så de åt upp en skål foder på 1 vecka... Mina blandraser käkade upp en skål på 1 dag

[mazze]

I tyskland är dv. welsumer populärare än stor welsumer pga att de värper nästan lika stora ägg och lika många som den stora varianten men är mindre.

[sonja på slätten]

Mitt svar är:  Jag har haft både dvärg och stora i många år, men nu har jag bara de små kvar.
Mina dv.wyandotter värper nästan lika stora ägg som stora höns, åtminstone de som är lite äldre. Det går alldeles utmärkt att äta ungtupparna, gott saftigt kött och lite ben.
Man kan ha fler individer på samma yta/fodermängd/ arbete,  vilket ger bättre möjlighet till avelsarbete.
De är lättare att hantera vid ohyrekoll och behandling, och utställningsförberedelser. Man håller djuret med en hand och t.ex tvättar med den andra.
Dock TYCKER jag att det vore önskvärt att fler ägnade sig åt att avla och ställa ut stora raser, då de är i minoritet på utställningarna.
Andra alltså,  inte jag.

[Azoo-Lina]

....Dock TYCKER jag att det vore önskvärt att fler ägnade sig åt att avla och ställa ut stora raser, då de är i minoritet på utställningarna.
Andra alltså,  inte jag.

Jag tror att det är många som tycker som du

[Staaf]

Den här tråden är verkligen intressant! Jag har funderat massa på vilka hönsraser jag vill satsa på. Jag vill ha raser som värper bra och är billiga i drift. Dvärgwelsumer och dvärgwyandotte tror jag att jag bestämt mig för, men jag skulle nog vilja ha en större ras också. Hur är det med leghorn, är de bra att ha ur de synpunkterna?

[mt_knot]

Jag blir också sugen på dvärghöns nu, tänker ha dem för husbehovsägg i första hand och att de kostar mindre i mat är ju en fördel.

Hur är dvärgarnas temperament, är någon ras mer lätthanterlig och lugn? Jag har nämligen tänkt att mina barn ska hjälpa till med hanteringen.

Johan

[ieenilorac]

men jag skulle nog vilja ha en större ras också. Hur är det med leghorn, är de bra att ha ur de synpunkterna?

Jag tycker att Fiftyfive flowery är en utmärkt värphöna av större ras. Trevlig att ha med att göra, inte flaxig, duktig på att hitta egen mat (de snor allt spill från kaniner, ankor, gäss, dessutom hittar de mask, sniglar, växter osv i trädgården). De går att könsbestämma som kycklingar, vilket är bra när det gäller värphöns, tupparna är inte ekonomiska att föda upp till kött.

Vill man ha en ras där tupparna är värda att spara för kött, men som ändå värper mycket och är bra foderomvandlare kan man titta på kombinationsraserna som australorp, maran, wyandotte m fl.

De största av de stora raserna är oftast vansinnigt oekonomiska. De lägger få ägg, växer långsamt och äter massor av mat. Brahma är praktexempel på detta.

[ieenilorac]

Hur är dvärgarnas temperament, är någon ras mer lätthanterlig och lugn? Jag har nämligen tänkt att mina barn ska hjälpa till med hanteringen.

Höns blir tama om man hanterar dem mycket. De flesta höns funkar bra med barn, särskilt om de vänjer sig vid varandra redan när hönsen är unga/kycklingar. Själv har jag t ex dals pärlhöna, en gammal svensk dvärgras som är väldigt ovanlig. De kan ruva ibland, men är inte särskilt svåra att få att låta bli. De värper många vackra små ägg, färgen varierar från ljus äggskalsfärgad till ljust beige. De är vana vid mina syskonbarn och grannbarn, och springer gärna kring fötterna på barnen, särskilt om barnen fått lite bröd eller annat godis att muta dem med.

Tänk på att välja en ras som är lite eller inte alls ruvvillig, annars blir det ganska oekonomiskt, eftersom ruvande hönor inte lägger några ägg. Någon kommer säkert att föreslå dvärgkochin, men de är svåra att få att inte ruva, så dem skulle inte jag rekommendera. Fast om man vill kan man ha en eller två sådana hönor i flocken, som får ruva de andras ägg 1-2 gånger per år om man vill ha kycklingar. Vill man ha renrasiga kycklingar gäller det att välja raser som har ägg som är lätta att se skillnad på, så att man bara tar kycklingar ur de ägg som är av samma ras som tuppen.

[Staaf]

Jag tycker att Fiftyfive flowery är en utmärkt värphöna av större ras. Trevlig att ha med att göra, inte flaxig, duktig på att hitta egen mat (de snor allt spill från kaniner, ankor, gäss, dessutom hittar de mask, sniglar, växter osv i trädgården). De går att könsbestämma som kycklingar, vilket är bra när det gäller värphöns, tupparna är inte ekonomiska att föda upp till kött.

Vill man ha en ras där tupparna är värda att spara för kött, men som ändå värper mycket och är bra foderomvandlare kan man titta på kombinationsraserna som australorp, maran, wyandotte m fl.

De största av de stora raserna är oftast vansinnigt oekonomiska. De lägger få ägg, växer långsamt och äter massor av mat. Brahma är praktexempel på detta.

Tack för tipset! Ska kolla upp dem direkt

[mt_knot]

. Vill man ha renrasiga kycklingar gäller det att välja raser som har ägg som är lätta att se skillnad på, så att man bara tar kycklingar ur de ägg som är av samma ras som tuppen.

Tack för svaret.
Finns det någon bra överskådlig "karta" över de olika äggfärgerna?

MVH Johan

[Smic]

Det var väldigt intressant detta... Har ju bestämt mig för att byta mina höns mot en lantrasflock, genbank på det, och nästintill bestämt mig för Gotlandshönan.
Den är relativt stor, och bland de mest hotade.
Men den gammelsvenska dvärghönan är ju klart mer hotad! Och om det då egentligen är mer lönsamt att ha dessa, så kanske man ska tänka om? Jag har gillat stora höns dels för äggstorleken, och dels för att de för det mesta är lugnare. Men när man tänker efter så var ju åsbo-hönsen de roligaste vi har haft hittills! Och de värpte kanon och åt nästan ingenting serverat sommartid, blev väldigt personliga/tama och ruvade någon gång då och då. äggen låg på omkring 40g om jag inte minns fel?

Är dvärgarna känsligare än större höns? Tänker på väder och vind. Och på kycklingarna.
Är dvärgarna svårare att stänga in? flygigare?

[Travelerhorses]

Jag måste säja att Isbar är en ras jag har gillat skarp .
Lägger bra många ägg per år , är inte så ruvgalna , lagom stora med normalstora ägg och äter mej inte ur huset heller .
Mina dvärgar är lika lätta som dom stora att ha eller tvärtom ingen skillnad alls .

Om an ska ha en hushållsgrupp för ägg eller några kycklingar o inte till avel / utstälning då kan man ju ha blandade stl o korsningar .
Det hade jag första åren . Jag hade en dv kochin två lohman ,några blandisar av olika stl o en svarthöna .Toppen i kylen med ägga av alla stl former o färger .
Ankor måste ju vara mera ekonomisk när det gäller kött iaf , dom växer ju med raketfart .
Glatt överaskad blev jag oxå när jag märkte att mina ankor värpte på vintern o gav jättegoda ägg.

[sonja på slätten]

Hurdana dvärghöns är beträffande härdighet och flygighet beror helt på rasen. De lätta dvärgarna flyger förstås utmärkt, men inte de tunga.
Dvärgkochin kräver mer hänsyn än "normalt",  men det beror på deras lösa ,rikliga befjädring, lågställdhet och benbefjädring. Kyla är dock inget problem.
Dvärgwyandotte är de mest lättskötta och okomplicerade man kan tänka sig. Mycket köldtåliga, tål  även regn och blåst bra. Deras längre ben gör att de håller sig rena.
De är inte mycket för att flyga,  däremot springer de väldigt fort.