Jag är hemma från jobbet med högerhanden i paket
Som högerhänt är man rätt friställd
Tack och lov för internet
Surfa och skriva an man ju göra med vänster även om det inte går lika fort
Jag snubblade över lite intressant forskning på lantrashöns. Dock inte våra svenska utan indonesiska lantrashöns och studierna var gjorda i Indonesien. Bakgrunden till studien är att de Indonesiska lantraserna är i princip immuna mot fågelinfluensa (drabbar bara för indonesien exotiska raser som bla RIR och Italienaresamt blandisar med exotiskt ursprung) Dock är de inhemska lantraserna väldigt lågavkastande och med den stora fattigdomen på landsbygden innebär mer högavkastande raser en stor förbättring i levnadstandard för befolkningen samtidigt som risken för Fågelindfluensa då ökar
I studen hade man tagit enlantrashöna och fött upp en närbesläktad grupp kycklingar under lika betingelser. När de närmade sig värpstart delades de in i tre grupper.
Grupp 1 Tradiotionell hönshållning. Dvs hönsen sprang fritt, fick ingen mat utöver de dom hittade själva och ingen specialvård av kycklingar. Hönorna fick ruva själv och sköta kyllingarnaefter bästa förmåga. Ingen veterinärvård.
Grupp 2 Här hade man hönsen i en större hönsgård som ändå var beväxt. Man gav lite extra foder(ca 1/3 av dagsbehovet) samt behandlade mot mask & ohyra. Hönorna ruvade själv fram sina ungar men kycklingar och mamma höna bodde i speciella kycklingburar de första två veckorna.
Grupp 3Modernare produktionssystem inomhus i lösdrift (vet inte riktigt vad som betraktas som modernt i Indonesien). Full veterinärvård dvs vaccinerade och behandlade mot ohyra och mask samt behandling av ev sjukdomar. Foderstat för produktionshönor. Kycklingar kläcks i kläckare och föds upp inne Vaccineras och behandlas mot ohyra och mask samt får bra foder.
Resultat Ägg/höna/365 dagar Kläckbarhet Äggvikt Kycklingdödlighet innan 6 veckors ålder.
Grupp 1 47st 74% 39-48g 50-56%
Grupp 2 59st 79% 39-48g 34-42%
Grupp 3 146st 84% 39-43g mindre än 1%
Slutsatsen var att utfodring har en mycket stor betydelse för produktionsegenskaperna på ett djur och trots att lantrashönsen är sämre foderomvandlare än produktionsraserna kan man få dem att producera avsevärt mycket bättre om man fodrar dem bra. Det är också en stor ekonomisk vinst för lansbygden om man kan få befolkningen att vårda kycklingarna bättre den första tiden. Förmodligen hade grupp 2 producerat nästan lika bra som grupp 3 om foder och veterinärvård hade varit likvärdig.
Även om jag inte på något sätt vill förespråka industriuppfödning av höns är det intressant att man kan mer än 3 dubbla en hönas avkastning med bättre skötsel
Det ultimata är kanske om man man kan låta hönsen leva som i grupp 1 eller 2 och fodra och vårda dem som i grupp 3
Vi hobbyhönsare här i Sverige har kanske inte ett så stort behov av att driva våra hönor och vi är inte lika ekonomiskt beroende men man kan ändå dra paralleller. Våra lantrashöns som hålls på gammalt vis (typ grupp 1) som vissa tycker värper dåligt kanske också skulle öka sin produktion om man fodrade mer och bättre....
