Och nu har jag mätt - dock inte på min egen pelarborrmaskin utan en annan likadan som var lättare att komma åt. Bruksbo 350 W, gissningsvis tillverkad 2003.
P = aktiv effekt, S = skenbar effekt, Q = reaktiv effekt, cosφ = effektfaktor
Helt obelastad motor (remmen avlagd):
P 163 W
S 252 VA
Q 190 var
cosφ 0,62
Remmen pålagd, lägsta växel, maskinen i tomgång:
P 183 W
S 255 VA
Q 180 var
cosφ 0,72
Remmen pålagd, högsta växel, maskinen i tomgång (alltså större friktionsförluster pga högre varvtal på spindeln):
P 220 W
S 273 VA
Q 165 var
cosφ 0,79
Maskinen belastad så att motorn sackar märkbart (ostabila mätvärden):
P 430 W
S 500? VA
Q 130 var
cosφ 0,91
Motorn fastbromsad:
P 654 W
S 860 VA
Q 367 var
cosφ 0,89
Det vore intressant att utreda vidare är hur tomgångseffekten påverkas dels av att man ändrar värdet på startkondensatorn (mindre kapacitans => motorn går bättre och brumfriare vid lätt last men förlorar startmoment, och vice versa) och dels av att nätspänningen ändras.
Man kan misstänka att statorjärnet är lite snålt dimensionerat på en sån här billig motor, så att tomgångsförlusterna blir onödigt höga pga magnetisk mättning. I så fall bör man kunna påvisa att tomgångseffektförbrukningen sjunker kraftigt om man sänker nätspänningen litegrann. Vid mätningarna låg spänningen på 234 V, jag kollade aldrig hur väl sinusformad den var. Kraftiga övertoner på nätspänningen kan också medföra höga tomgångsförluster.
