Odla svenska köksväxtsorter i Portugal?

[V-kaos]

Finns det någon som har erfarenhet eller åsikter om att odla äldre svenska köksväxtsorter i Portugal (eller liknande "varmare" klimat)?
Jag har nämligen haft funderingar på om det skulle fungera att transportera hit frön av några av de växter som är hotade för att odla här, dels som en kuriositet med några "nya" sorter och dels med tanken att några av den skulle kunna växa till sig bättre och kanske producera en större mängd frön som kan föras in i beståndet.

Så mina frågor är främst om ni tror att några sådana typer skulle trivas i klimatet här eller om de föredrar det svenska? Tips på vilka sorter som skulle kunna tänkas passa är också uppskattade.

Tror någon att det skulle kunna ställa till problem?  (T.ex. att någon av sorterna skulle börja sprida sig till närbelägna odlingar och störa ut.)

Där jag bor är det rätt rejält blåsigt och regnar en hel del på vintrarna. Somrarna är inte stekheta som i de södra delarna utan också en del vind. (Har utsikt över ett 20-tal vindkraftverk hemma.) Om man skulle jämföra med något svenskt klimat skulle man närmast kunna säga att det liknar Gotland (utan snö på vintrarna, men vi har neråt -2 grader ibland).

[Micki o Molly]

Jag har odlat svensk dill i Sydkorea,,funkar bra i varmt klimat,det svåraste är nog att få med sig frön genom tullarna.

Har just nu en stor fin morotsort som växer fin fint,  här i norduppland, de är en äldre Koreansk sort, att den är så stor kanske beror på att fröna är ca 3 ggr så stora ,,,men den har helt klart funnit sig till rätta. God är den också.


Alla länder är lika rädda om sina sorter och arter, i Japan finns tex varningstext,: KAN INNEHÅLLA ÄMNEN IFRÅN SKANDINAVIUM,,och en liten Svensk flagga brevid..dvs,,,ev genmodefierad potatis ( potatismjöl)
Det finns lika många åsikter som det finns människor om att odla andra länders frösortiment.

Mvh zonknäckare micki o molly

[Anders S]

Problemet är att du får fel anpassning på sorterna. Du anpassar dem till Portugal. Annars går det bra eller t o m bättre att odla frö av många svenska sorter söderöver än att göra det här.

Det går att få frö i Sverige också. Men det är ofta svårt att få en kommersiellt gångbar kvalitet, då grobarhet och groningsenergi kan bli för låga, om man inte har tur med vädret och skadeinsekterna. För att bevara sorter får man dock i allmänhet tillräcklig frökvalitet och mängd.

En metod vid kommersiell odling är att odla stamfröet i Sverige, och sen uppföröka det söderöver. Då kan man hålla en skaplig lokalanpassning. Svenska fröfirmor gjorde det förr, men jag undrar hur mycket de gör så numera.

Anders

Finns det någon som har erfarenhet eller åsikter om att odla äldre svenska köksväxtsorter i Portugal (eller liknande "varmare" klimat)?
Jag har nämligen haft funderingar på om det skulle fungera att transportera hit frön av några av de växter som är hotade för att odla här, dels som en kuriositet med några "nya" sorter och dels med tanken att några av den skulle kunna växa till sig bättre och kanske producera en större mängd frön som kan föras in i beståndet.

Så mina frågor är främst om ni tror att några sådana typer skulle trivas i klimatet här eller om de föredrar det svenska? Tips på vilka sorter som skulle kunna tänkas passa är också uppskattade.

Tror någon att det skulle kunna ställa till problem?  (T.ex. att någon av sorterna skulle börja sprida sig till närbelägna odlingar och störa ut.)

Där jag bor är det rätt rejält blåsigt och regnar en hel del på vintrarna. Somrarna är inte stekheta som i de södra delarna utan också en del vind. (Har utsikt över ett 20-tal vindkraftverk hemma.) Om man skulle jämföra med något svenskt klimat skulle man närmast kunna säga att det liknar Gotland (utan snö på vintrarna, men vi har neråt -2 grader ibland).

[mistel]

+Det är inga problem att ta med fröer i tullen ifall man håller sig inom EU och undviker potatisfamiljen (det finns en del restriktioner för sånt som tomat och potatis).

En sak som kan bli problem är ju att många av våra grönsaker är framodlade för att odlas i ett område med lång dagslängd under sommaren, temperaturen tror jag är ett mindre problem än dagslängds problemet.

[V-kaos]

Mycket bra synpunkter från samtliga.

Givetvis finns det risker med att ta med sig plantor från olika håll, men det är ju så vi till en början ens har potatis och tomater... Så det finns ju två sidor (eller antagligen 3 om man räknar kanten) på detta mynt... Det jag har tänkt mig är att odla i liten skala på egen mark och försöka lägga det hela så att inte så mycket frön sprids vidare och stör ut grannarna. Tror inte att det är någon större risk, men man vill ju inte ställa till det.

Bra påpekande om restriktionerna gällande potatis och tomat. Det hade jag nog hoppat över eftersom det redan finns väldigt bra sorter här. Jag tänkte mer på att odla sånt som är svårt att finna här nere.

Palsternackor ser man väldigt sällan och gula ärter är helt omöjligt att hitta t.ex. Saknar ärtsoppa så jag ska ta och prova att slänga ner några av de som jag har i mitt paket i köket (såvida de inte är sönderpolerade hmm...).

Gällande dagslängden kanske det kan bli att jag bara får vänta längre på att få utdelning? Vi har ju tillgång till en längre varm säsong här. Eller tror ni grödorna ger upp av för lite ljus? Ett alternativ kan ju vara att odla sådant som normalt ger utdelning senare på året. Vi har ju relativt långa dagar även mitt i vintern här så något senare sorter kanske vore nåt att satsa på?

Frön vore mer för mindre skala för att bevara för hobbyodlare, men som Anders snällt påpekade i ett PM till mig så sker anpassningen till det lokala väldigt snabbt, även efter en säsong. Så det får nog mest bli till någon som skulle tycka det vore kul att prova och se om det är någon skillnad på grobarheten osv.

[LottaLuvin]

Jag skulle nog inte ta risken att kaosa till det i ekosystemet, eftersom jag inte vet vad som kan tänkas slå ut vad och med vilka konsekvenser. Men man får väl besluta sig för vad man prioriterar. Nyttan eller risken. Men eftersom jag har så liten kunskap om konsekvenserna, så skulle jag för säkerhets skull prioritera risken.
Eller skaffa mig tillräckligt mkt kunskap för att känna mig säker på att jag inte ställer till det.

[Anders S]

Växter/frön/sorter har i alla tider flyttats till nya odlingsområden. Några har trivts, andra inte. Man får räkna med att även de som trivts har behövt anpassa sig. Allt detta har berikat vår kulturväxtflora. Jag ser mer fördelar än nackdelar/risker med detta, även om det med fördel bedrivs med kunskap och viss urskiljning och försiktighet.

Det är möjligt att Portugals kulturväxtflora skulle berikas av introduktion av svenska sorter. De som passar där skulle anpassa sig till Portugisiska förhållanden. Även odlingen skulle behöva anpassas. Rotfrukter och kål får man testa att odla på vinterhalvåret t ex. Men det är knappast ett sätt att rädda svenska sorter.

[V-kaos]

Nej, som Anders förklarade till mig privat så anpassar sig ju sorterna väldigt raskt så det skulle nog mest vara för min egen skull att ha lite mer koppling till det jag är van vid och för att få det som inte finns tillgängligt här.

Om jag studerar lite mer historik så kanske vissa av arterna och/eller sorterna funnits här tidigare men inte prioriterats och därför försvunnit.

Portugal har generellt sett mycket mer variation kvar eftersom många bedriver småbruk här. Dessutom är folk rätt traditionella så även om grannen har 10 gånger större tomater så behåller folk sin egen sort. Så, jag tror inte att det kommer ske något rejält övertag av svenska sorter oavsett hehe.

[Vitis]

Jag skulle nog inte ta risken att kaosa till det i ekosystemet, eftersom jag inte vet vad som kan tänkas slå ut vad och med vilka konsekvenser. Men man får väl besluta sig för vad man prioriterar. Nyttan eller risken. Men eftersom jag har så liten kunskap om konsekvenserna, så skulle jag för säkerhets skull prioritera risken.
Eller skaffa mig tillräckligt mkt kunskap för att känna mig säker på att jag inte ställer till det.

Vilka risker är det du tänker på?

[LottaLuvin]

Vilka risker är det du tänker på?

Snabb-kort-svar med trådstartarens formulering: 'T.ex. att någon av sorterna skulle börja sprida sig till närbelägna odlingar och störa ut.' (..och vidare därifrån, och slå ut lokala växter för att de av nån anledning överlever bättre)

[Anders S]

Nej, som Anders förklarade till mig privat så anpassar sig ju sorterna väldigt raskt

Alltså så här:
Om man köper frö odlat långt bort ifrån Sverige så tycker jag ofta att det växer halvdant och ojämnt. Jag tolkar det som bristande anpassning, men det jag kan inte utesluta att det är fråga om dålig frökvalitet. Lyckas jag bärga några hyfsade plantor och odla skapligt frö på dem så brukar det vara påtagligt bättre när jag sår ut det fröet. Jag tolkar det som en lokal anpassning, men kan inte utesluta att det handlar om bättre frö. Dock har jag hört detsamma även av minst en annan odlare.

[Anders S]

Snabb-kort-svar med trådstartarens formulering: 'T.ex. att någon av sorterna skulle börja sprida sig till närbelägna odlingar och störa ut.' (..och vidare därifrån, och slå ut lokala växter för att de av nån anledning överlever bättre)

Sorterna skiljer sig inte så mycket åt inom arten när det gäller konkurrensförmåga (särskilt om de förvildas och återgår till vildtyp). De flesta kulturväxter har svag till måttlig konkurrensförmåga utan människans hjälp. De arter vi odlar i Sverige odlas också i resten av Europa. De har till största delen spridits hit via den europeiska kontinenten. Risken att tillföra något fundamentalt nytt i ekologisk mening genom att göra som V-kaos tänker sig lär vara låg.

[LottaLuvin]

Sorterna skiljer sig inte så mycket åt inom arten när det gäller konkurrensförmåga (särskilt om de förvildas och återgår till vildtyp). De flesta kulturväxter har svag till måttlig konkurrensförmåga utan människans hjälp. De arter vi odlar i Sverige odlas också i resten av Europa. De har till största delen spridits hit via den europeiska kontinenten. Risken att tillföra något fundamentalt nytt i ekologisk mening genom att göra som V-kaos tänker sig lär vara låg.

Ah. Kunskap. Som jag nämnde så är det i frånvaron av djupare sådan (än vad JAG besitter) som jag hellre skulle avstå än testa. Eller, för att använda samma uttryck nu som i mitt första inlägg: Prioritera risken högre än nyttan. Ungefär som jag önskar att man hade gjort med DDT, eller kärnkraft/-avfall, neurosedyn osv. Eller för den delen klimatförändringarna: Vi kan gissa att det är naturliga förändringar, och göra ingenting. Har vi fel går det åt helvete med besked och vi får en värld vi inte är byggda att överleva i. Vi kan gissa att förändringarna beror på oss, och göra allt vi kan för att stoppa det. Har vi fel så har det gått åt ofattbart mycket pengar och mänsklig energi. Jag vet vilket 'feltänk' jag skulle föredra. (Det som har minst ödesdigra följder, dvs det sistnämnda. Då lever jag åtminstone så jag kan stå där med lång näsa.)

Det jag VET är att man kan slå ut den lokala FAUNAN med bara en gnutta obetänksamhet. Och utan djupare kunskaper än så, skulle jag välja att inte riskera att detsamma kan hända FLORAN.

Det jag säger är alltså inte: Gör som jag säger att jag skulle göra.
Utan snarare: Planerar du att plantera in främmande växter nånstans, skaffa kunskap först.
(Vilket antagligen är vad trådstartaren gör genom att starta tråden och hoppas på att få svar av kunskapsmänniskor.)

[Pjöllerberg]

Det är tur för oss att det flyttats en del på växter, annars hade det varit svårt att leva här.
Sädesslagen och potatis är uppenbara exempel, de flesta köksväxterna likaså, på växter som kommer långt härifrån, ofta från andra världsdelar.
Riskerna är helt andra beträffande faunan, där är det nästan inga flyttar utom möjligen beträffande tamboskap, som inte fått negativa följder för inhemsk fauna och flora.

[V-kaos]

Det var precis det som LottaLuvin pekade på som jag ville få fram. Att jag inte vill riskera att något slås ut på grund av mina försök. Men som jag misstänkte själv ter det sig ju som om det mesta är närbesläktat och inte borde ställa till extrema problem.

Dock har man ju hört skräckhistorier om hur genmanipulerade grödor börjat sprida sig och ta över eftersom de är extremt specialiserade för lokala förhållanden. Men frågan är om inte stora delar av dessa övertaganden också beror på hård marknadsföring och tvång i vissa regioner (aktivt eller passivt genom att endast tillhandahålla vissa sorter t.ex.) från somliga firmor som vill ta maknadsandelar? Men vi skippar politiken här tycker jag. 

Som det ser ut nu tror jag att jag provar mig på några saker i liten skala och ser hur det går. Tror inte att jag kommer få några hejdundrande resultat om jag väljer en svensk sort av någon gröda som redan finns här, men jag hoppas jag kan få lite gula ärter i alla fall och övertyga någon portugis om att den gula ärtsoppan är bra mycket godare än deras inhemska gröna! 

[Bo]

Invaderande arter på Pyreneiska halvön p g a tanklöshet är en rödblommig aloe, en afrikansk kandelaberkaktus och en klättrande gulblommig korsört. Även opuntia kan bli en plåga. - Det var exempel från min egen tomt. - Det finns säkert flera.

Svenska köksväxter är riskfria i sammanhanget.

Spanska köksväxter som jag lyckats bra med i Sverige är höga sockerärtor och störskärbönor. Squashfrö köper jag också där för att de är billiga.

[Anders S]

Dock har man ju hört skräckhistorier om hur genmanipulerade grödor börjat sprida sig och ta över eftersom de är extremt specialiserade för lokala förhållanden.

Lokala förhållanden? Menar du Roundupbesprutning? När den upphör så upphör väl mycket av den fördelaktiga anpassningen också?

Som det ser ut nu tror jag att jag provar mig på några saker i liten skala och ser hur det går. Tror inte att jag kommer få några hejdundrande resultat om jag väljer en svensk sort av någon gröda som redan finns här, men jag hoppas jag kan få lite gula ärter i alla fall och övertyga någon portugis om att den gula ärtsoppan är bra mycket godare än deras inhemska gröna!  

Hur gör de den?

Jag saknar de torkade gröna ärter som fanns i livsmedelsbutikerna förr, de som man gjorde grön ärtpuré på. Den liknar ärtsoppa rätt mycket, men har lite annan touch. Passar t ex till stekt strömming eller stekt fläsk. Jag undrar vad för slags ärter man gjorde dessa på, och var de odlades.

[Anders S]

Det är tur för oss att det flyttats en del på växter, annars hade det varit svårt att leva här.
Sädesslagen och potatis är uppenbara exempel, de flesta köksväxterna likaså, på växter som kommer långt härifrån, ofta från andra världsdelar.

Håller helt med. Även idag är testandet av nya saker från andra länder ett slags folklig försöksverksamhet och enklare växtförädling. Nya bra sorter kan upptäckas på det viset. Jag ser en fara i om detta skulle avstanna, eller bara tillåtas för experter.

Riskerna är helt andra beträffande faunan, där är det nästan inga flyttar utom möjligen beträffande tamboskap, som inte fått negativa följder för inhemsk fauna och flora.

Det finns förstås en del risker med växter också. Men jag är ofta benägen att tänka så här om nya växter från andra delar av världen som invaderar, t ex jättebjörnlokan här i Sverige:

De är vitala växter. De trivs här. Tydligen har de hittat en ekologisk nisch där de passar in. Det är väl bra? Rubbas den gamla balansen så blir det förr eller senare en ny. Växter har alltid spridits, både vilda växter och kulturväxter. Dessutom skulle jag tro att det ofta går till så här: först kommer människan och rubbar den ekologiska balansen, och försvagar den lokala ekologin. Då skapas en nisch för en ny art, som kommer och "invaderar". Människor förfasas men funderar inte över varför den kan invadera på det viset. Ryggmärgsreflexen att utrota inkräktaren är så primitiv.

Vad sägs?

[Bo]

Australien, och NZ har, visa av skadan som redan skett, strikta restriktioner för införsel av främmande arter och i Californien och på diverse öar kan införandet av nya arter rasera ekosystemen.

Faror hotar också på andra håll och de överskuggas av vad genmanipulation kan ställa till med.

 

[Anders S]

Australien, och NZ har, visa av skadan som redan skett, strikta restriktioner för införsel av främmande arter och i Californien och på diverse öar kan införandet av nya arter rasera ekosystemen.

Faror hotar också på andra håll och de överskuggas av vad genmanipulation kan ställa till med.

Ja, det finns visst exempel av det slaget. Utveckla gärna - berätta t ex lite om vad som hänt i Australien eller Iberiska halvön; vilken den konkreta skadan är.

Men jag tycker inte frågan är entydig. Det finns också den sidan av saken som jag tog upp.

Gmo är ett särfall. Gmo-sorter är på sätt och vis inte bara nya sorter utan nya arter, eftersom de fått in genetiskt material som inte hör till moderartens (den art man utgått från) naturliga genpool. Det är alltså i en mening nya arter som är skapade på ett nytt artificiellt sätt, som vi har mycket kort erfarenhet av - några decennier jämfört med evolutionen som pågått i miljarder år och vars resultat vi lever i idag. Där finns helt klart särskilda skäl till försiktighet.