Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

 

Författare Ämne:  En höna är en höna!  (läst 5701 gånger)

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
En höna är en höna!
« skrivet: 04 jul-09 kl 03:06 »
Om man vill äta ägg och hönsfrikassé utan dåligt samvete, om man inte vill bli vegetarian, om man inte är beredd att stödja monopolet? Vad gör man då? Jo, man håller sig med en egen hönsflock. Inte så stor att den kräver svindyrt köpfoder och inte så liten att den inte ger ett rimligt utbyte i form av ägg och kött.

För att bevara lantraserna och deras inre funktion för att de skall fortsätta att vara våra effektivaste husdjur i självhushåll, krävs att de måste bevaras. Vad gäller kor, får, getter, svin, kaniner och fjäderfän så görs det i form av levande genbanker med levande djur, där härstamningen är dokumenterad och avelsmålet är att bevara de allmänt fungerande egenskaperna och den utseendemässiga variation som dessa lantraser alltid haft.

Är det bara jag som tycker att det är en självklarhet och att man inte bara kan lita på vad folk säger?

Är det bara jag som anser att det vore fullständigt meningslöst att "bevara" en skånsk blommehöna bara för att hon är "blommig", en bohuslän-dals svarthöna så svart som möjligt eller en ölandshöna bara för att hon ofta råkar bli grårandig?

Om man läser de senare trådarna och inläggen i detta forum, så kan man ju faktiskt tro att det är så!
« Senast ändrad: 04 jul-09 kl 06:26 av Ronny »
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

ägg

  • Gäst
SV: En höna är en höna!
« Svar #1 skrivet: 04 jul-09 kl 09:17 »
Jag tror inte det finns många som bevarar lantraser av fjäderfä av rent estetiska skäl. Självklart är det roligt om man tycker att sina höns är vackra men det är av just de olika skäl som du tar upp som gör att man vill hålla en lantras. När man initialt väljer vilken lantras man ska börja med kanske det är det estetiska ändå som har ett finger med i spelet just vilken ras man helst börjar med. Slumpen och utbudet för stunden avgör nog till stor del vad det blir.

Ju längre man har sin lantras ju mer lär man sig om den och man lär sig uppskatta de speciella egenskaperna (och egenheterna :) ) hos djuren.  Dessa egenskaper har formats under en lång tid att passa just till djuren i ett litet självhushåll och har borgat för dess överlevnad genom tiderna. När ekonomi eller andra aspekter får styra har många av dessa egenskaper fått stryka på foten till förmån för djur vars egenskaper passar lite bättre i t ex industriella sammanhang.

Som nybliven lantrasägare är det inte helt säkert att man grundligt gått igenom skälen till varför man valt att bevara en lantras och vad man bör tänka på. Då är det värdefullt att kunna resonera med sig själv och med andra som också håller på. Man behöver en inspirationskälla ibland att gräva ur. Böcker och tidskrifter är bra. Själv är jag väldigt glad för Hanegället som kommer ut med jämna mellanrum. Diskussionsforum kan väl också fungera men man får tänka på att många av de personer som bevarar en lantras kanske inte alltid är de personer som "skriker högst" i de olika frågor som debatteras. Många av frågorna är vare sig relevanta eller intressanta och sen finns det ju som bekant alltid forumtroll på alla större forum vars primära syfte är att skapa irritation. Inget att bry sig om.

Lev väl!  ;)



 

Nettis

  • Inlägg: 2568
  • Smörblommans Siv
SV: En höna är en höna!
« Svar #2 skrivet: 04 jul-09 kl 09:44 »
Svar till Ägg: Jag tror faktiskt att de flesta har sina fjäderfän mest för att de är vackra att se på för det är de. Att ha en liten flock som går och sprätter i trädgården ger både ett vackert och ett rogivande inslag. Att de sen ger både ägg och kött är nog för de flesta en ren bonus.

Svar till Ronny: Om svarthönan alltid varit korpsvart, blommehönan alltid varit blommig osv är det fel av oss att tillåta andra färger på dem. Det tyder ju mest på att vi blandat in nåt främmande i dem. Men har det alltid varit stor variation på färg osv då är det ju ok att låta de blomma ut i olika färgställningar.

Anders S

  • Inlägg: 6171
    • -
    • Fröodling.se
SV: En höna är en höna!
« Svar #3 skrivet: 04 jul-09 kl 11:04 »
Jag har i stort sett inga djur själv. Kompisar som har djur (olika djurslag, i minst ett fall höns) till husbehov och småskalig produktion har gått över från lantraser till mer högproducerande raser, antingen genom inkorsning eller genom att byta ut djuren. Jag har främst hört synpunkter på bristande köttansättning hos lantraser. (Både jag och mina kompisar förstår att man inte kan dra alla lantraser över en kam, men det finns tydligen ändå en generell tendens åt det hållet hos lantraser.)

Själv håller jag på med växter, främst köksväxter, inte minst lantsorter, som jag bevarar (på egen hand och i Föreningen Sesam). Utöver bevarandet ser jag ett behov av utveckling av materialet för att göra det användbart idag. Men utvecklingen får inte gå ut över bevarandet. Därför skulle man egentligen behöva köra på två spår, bevarande och utveckling. Av en sort (eller ras när det gäller djur) så behöver man hålla minst en stam med ren bevarandeinriktning, samt kan därtill hålla en eller flera som man utvecklar. Utveckling kan ske genom en mer riktad selektering (urval av föräldrar) än vad som är lämpligt i ett bevarandesammanhang. Den kan även ske genom inkorsning, men jag tycker man gott kan vara återhållsam med den biten, då bra sorter har så mycket potential i sig ändå.

När det gäller bevarandet håller jag med Ronny om att man inte bör se alltför mycket till utseendet. Det kan lätt bli kontraproduktivt. Det man vill bevara hos lantraser/sorter är ofta bl a en variation. Ännu viktigare är dock att man vill bevara funktionella egenskaper, som är mer eller mindre karaktäristiska för rasen/sorten. Selekterar man på utseende riskerar man att minska önskvärd variation. Man riskerar även att selektera mot viktiga funktionella egenskaper. Undantag om utseendet är kopplat till funktionella egenskaper, särskilt sådana som hör till rasen/sorten. Undantag även om man redan långt bak i traditionen (före bildandet av avelsföreningar o dyl) selekterat just på utseende. Idealet i bevarandesammanhang är väl allmänt sett att man odlar växterna / håller djuren på samma sätt som när sorten/rasen utvecklades, och även selekterar på samma sätt. Problem med detta: vi vet kanske inte så mycket om den saken. Och även om vi vet så kan det sättet att hålla ett djur (eller kanske t o m odla en växt) komma i konflikt med moderna värderingar och djurhållningsmetoder (respektive växtodlingsmetoder). Så det behövs en del anpassningar. Sånt får man leva med. Men inte mer än nödvändigt om man vill bevara.
« Senast ändrad: 04 jul-09 kl 11:07 av Anders Skarlind »

Ingemar

  • Gäst
SV: En höna är en höna!
« Svar #4 skrivet: 06 jul-09 kl 23:10 »
Nej du är inte ensam Ronny. Vi är många som tycker att det är naturligt att välja en lanthöna för att hålla till husbehov, som tycker att man då lika gärna kan ansluta sin hushållsflock till genbanken och göra en insats, som tycker det är självklart att de kan variera i färg utifrån rasramarna som njuter av att äta ägg och kött av djur som mått bra i frihet.
På detta forum finns det ju en del som likt Nettis har djuren för att de är vackra att se på och kanhända förvillas i sitt värv av denna utseendefixering.
Ha det gott :)
Ingemar

Lycka

  • Inlägg: 4229
    • Ångermanland
SV: En höna är en höna!
« Svar #5 skrivet: 07 jul-09 kl 07:23 »
Visst är det underbart att få göra som man vill.
Sen att vackra höns både ger kött och ägg är ett plus.
Jag sitter ofta och beundrar mina vackra hedemora, wyandotte mm
Ack ja det är livet de ;D
« Senast ändrad: 07 jul-09 kl 08:05 av Lycka »
Hedemorahöns

Nettis

  • Inlägg: 2568
  • Smörblommans Siv
SV: En höna är en höna!
« Svar #6 skrivet: 07 jul-09 kl 07:55 »
Ja det är synd att genbanksfolket tycker att deras djur är fula. Det gör mig ont för jag tycker att alla höns, ankor, gäss mm är vackra. Sen spelar inte rasen den minsta roll där.

Det som gör mig så heligt förbannad är att man inom SLK skriver ner SRF:s arbete så till den milda grad. Vi håller bara på att avla fram vackra djur som inte har några andra egenskaper kvar sägs det. Vad är det för djävla skitsnack?? Visst vi avlar på djur som kommer från ganska homogena stammar så man vet i princip hur avkomman kommer att se ut i färg, form, storlek osv. Många av dessa raser många hundra år på nacken med ungefär samma utseende. Det är inte jag eller vi som lever nu som har avlat fram dem utan våra förfäder. Men att vi skulle slakta våran bästa höna bara för att hon har en felfärgad fjäder är ju bullshit. Är det ett bra djur med bra egenskaper som lämnar bra avkomma finns det väl ingen som helst anledning att ta bort det? Men jag är noga med att gallra mina djur så till vida att jag tar bort såna som växer dåligt, är sent befjädrade och såna som får coccidios. Vilket jag också är övertygad av att de gamla gummorna gjorde ute i stugorna. Är ganska övertygad om att de ville ha kvar de starkaste och mest producerande djuren när de hade skralt med foder under vintern.

Inom de flesta lantrasdjur har det blandats in rasdjur vilket starkt förnekas av SLK. Men när det är så synliga tecken på det så fattar jag inte varför det blundas för det? Vad spelar det för roll om nån gammal gumma tog in en rastupp i sin flock för många år sen? Inom andra raser med stambok har det ju tagits in främmande raser för blodförnyelse.

Det dyker ju upp avkomma inom en del raser som tydligt pekar på inblandning om man kan i många fall även säga vad som blandats in. I min egna flock med gulankor har det dykt upp både peking och rouen liknande djur. Även andra brokiga djur har förekommit hos folk som köpt ägg av mig. Märk väl att detta var av de första djuren jag köpte, andra gruppen jag fick tag på var det bättre även om rouen  typen fortfarande dyker upp. Detta är lite märkligt då denna ras togs fram ur lantrasankor för att bli en ren utställningsras då mannen som tog fram den inte gillade att de blåa inte avlade rent.

Ingemar

  • Gäst
SV: En höna är en höna!
« Svar #7 skrivet: 07 jul-09 kl 08:28 »
Men herregud ;D
Tror ingen som har höns tycker de är fula.
Och vem har dragit de haranger du skriker ut i denna tråd?
Är du så full av ilska att du inte riktigt tänker nu?
Tycker nog att alla mina djur är vackra på sitt sätt.  ;D
Om du kollar gamla beskrivningar i bild eller text så förekommer det sedan många hundra år en stor variation vad gäller yttre detaljer som kamform, benbefjädring, färger, tofs, mm, i vårt avlånga land.
Du tolkar det som att lanthönsen bär på inkorsning av moderna raser, men om du tänker efter kan det ju vara så att detta anlag kom hit för 1000 år sedan med nån båt. Att man sedan standardiserade en ras i ett främmande land ur sin egen lanthönsstam med just detta anlag...., som sedan blev populär någon gång det senaste seklet eller strax innan, gör väl inte lanthönan mindre Svensk?
Visst har det förmodligen tagits hit fjäderfä genom alla tider i mindre omfatning. Tvivelsutan! Men det går ju inte att jämföra med den systematiska utrotningen av lanthönsen som man försökte med för ungefär 100 år sedan.



yrhönan

  • Inlägg: 100
    • Lökshus
SV: En höna är en höna!
« Svar #8 skrivet: 07 jul-09 kl 10:07 »
Vi är många som tycker att det är naturligt att välja en lanthöna för att hålla till husbehov, som tycker att man då lika gärna kan ansluta sin hushållsflock till genbanken och göra en insats, som tycker det är självklart att de kan variera i färg utifrån rasramarna som njuter av att äta ägg och kött av djur som mått bra i frihet. 

Detta håller jag med om till fullo!
När vi först skaffade höns för ca 20 år sedan så hade vi inte en tanke på raser och slumpen gjorde att vi köpte hybridkycklingar (hittade genom gula sidorna, nära och enkelt). Syftet var att kunna ha ägg från egna höns som lever och har det bra, att slippa köpa ägg från hårt drivna höns.
Efter 15 år så blev det hönsuppehåll men när vi förra året skaffade höns igen var det viktigt för mig att det skulle vara en lantras i genbank så att man känner att man gör en insats. Jag har nu underbart vackra och roliga blommehöns i  genbank, de ger givetvis mindre ägg än mina hybrider gjorde, men det är ju inget problem, bara att ha fler höns så har vi ägg så det räcker.
Jag har fått mycket trevligt bemötande från genbanksfolket och tycker det var väldigt lärorikt och roligt att träffa de kunniga personer som jag köpte hönsen av. Vilken kunskap de delade med sig av från sitt långa "hönsliv". *bugar och bockar*  :)
/håller genbanksanslutna blommehöns.

Henrik Penrik Filivilivenrik

  • Inlägg: 4602
  • F.d. Armand
    • Blekinge
    • Hönsbloggen
SV: En höna är en höna!
« Svar #9 skrivet: 07 jul-09 kl 11:44 »
För att bevara lantraserna och deras inre funktion för att de skall fortsätta att vara våra effektivaste husdjur i självhushåll, krävs att de måste bevaras.

Just den här delen av inlägget förstår jag inte riktigt. En av anledningarna till att folk väljer bort lantraser är väl just för att de inte är de effektivaste. Lantrashönorna lägger inte flest ägg, eller har mest kött på kroppen, t ex.
Skötare av en liten hushållsflock av mestadels blandrashöns, samt svenska myskankor.

Rakadero

  • Inlägg: 3188
    • Västergötland
    • Reflections of Rachel
SV: En höna är en höna!
« Svar #10 skrivet: 07 jul-09 kl 11:51 »
Och jag är tämligen övertygad om att 'de gamla gummorna' som födde upp de så 'ursprungliga' lanthönsen gärna såg att de var så effektiva som det bara gick, det vore ju konstigt om de inte blandade in av andra höns om de hörde talas om några som värpte bättre eller gav mer kött än deras gjorde. De tänkte ju så förr. Och egentligen är det väl det rätta lanthönstänket då.

Vad är det egentligen för skillnad på att vilja hålla en lantrashöna rasren från att hålla en sk rashöna (som mycket väl kan vara en lantras i ett annat land) rasren?

Bortsett från att genbanksmänniskorna lätt blir så hysteriska i alla diskussioner...

Om jag någonsin hade funderat på genbank hade jag faktiskt släppt det efter allt jag läst här.
Fyrtiotalet underbara hönor och tuppar av raserna vit leghorn, brun leghorn, blomme, australorp, sussex, plymouth rock, orpington, rir, lohmann och några blandningar mest leghorn-blomme-lohmann. Sju älskade katter. Två välartade söner. En händig make. Och så jag...

Tedarix

  • Inlägg: 255
    • Uppland
SV: En höna är en höna!
« Svar #11 skrivet: 07 jul-09 kl 11:55 »
Just den här delen av inlägget förstår jag inte riktigt. En av anledningarna till att folk väljer bort lantraser är väl just för att de inte är de effektivaste. Lantrashönorna lägger inte flest ägg, eller har mest kött på kroppen, t ex.

Hej!

Effektivitet kanske inte alltid är synonymt med mest eller flest.
Det handlar väl snarare om att lantras- och allmogedjuren utnyttjar beten och hemmaproducerat foder så mycket som möjligt så att dom kan producera så pass mycket av det att det ändå räcker utan att man behöver köpa extra tillskott och kraftfoder.

/Tedarix
Har stort intresse för höns- och ankfärger...

Rakadero

  • Inlägg: 3188
    • Västergötland
    • Reflections of Rachel
SV: En höna är en höna!
« Svar #12 skrivet: 07 jul-09 kl 11:57 »
Jag ser då ingen skillnad på mina blommehöns och mina andra hönor som inte är lantraser i de avseendena... Jag skulle snarare säga att det är mina bruna lohmann som är bäst på att söka föda, hålla sig friska och klara sig från rovdjursattacker och dessutom ta det hela med ro...
Fyrtiotalet underbara hönor och tuppar av raserna vit leghorn, brun leghorn, blomme, australorp, sussex, plymouth rock, orpington, rir, lohmann och några blandningar mest leghorn-blomme-lohmann. Sju älskade katter. Två välartade söner. En händig make. Och så jag...

Henrik Penrik Filivilivenrik

  • Inlägg: 4602
  • F.d. Armand
    • Blekinge
    • Hönsbloggen
SV: En höna är en höna!
« Svar #13 skrivet: 07 jul-09 kl 12:15 »
Hej!

Effektivitet kanske inte alltid är synonymt med mest eller flest.
Det handlar väl snarare om att lantras- och allmogedjuren utnyttjar beten och hemmaproducerat foder så mycket som möjligt så att dom kan producera så pass mycket av det att det ändå räcker utan att man behöver köpa extra tillskott och kraftfoder.

/Tedarix

Jag är nyfiken på om det finns några vetenskapliga studier som visar att lantrashöns är bättre på att utnyttja beten och hemmaproducerad foder. Lohmanhönor är i alla fall framavlade för att utnyttja köpt foder så effektivt som möjligt, kanske är det en helt annan femma med vad de äter i naturen?

Om man ska se till den totala effektiviteten bör man väl även räkna in medicinkostnader? Vi har en lantrastupp med envisa benkvalster, medan Lohmanhönorna verkar vara immuna mot benkvalster, trots att de blir påsatta flera gånger om dagen och delar pinne med sagda tupp.

Jag får ibland känslan av att vissa av de positiva egenskaper man tillskriver lantrashöns är antaganden snarare än fastställda fakta - "de har ju gått fritt i hundratals år, så de måste ju vara bättre på att undvika rovdjur", etc.
Skötare av en liten hushållsflock av mestadels blandrashöns, samt svenska myskankor.

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
SV: En höna är en höna!
« Svar #14 skrivet: 07 jul-09 kl 12:25 »
Just den här delen av inlägget förstår jag inte riktigt. En av anledningarna till att folk väljer bort lantraser är väl just för att de inte är de effektivaste. Lantrashönorna lägger inte flest ägg, eller har mest kött på kroppen, t ex.

Då ska jag försöka förklara för dig vad jag menar. Effektiviteten beror på vilken miljö man ger dem. Ser man inte till foderkonsumtion och omvandlingsförmåga av enkla hemmaproducerade, i hushållet överblivna eller i naturen förekommande födoämnen som bonnhönsen fick förr och som min frigående åsboflock fortfarande får så är det som Armand säger. Lantrashönsen blev utkonkurrerade när de började utnyttjas i en miljö där de skulle växa eller värpa så snabbt som möjligt på utprovat och proteinrikt foder, i en inomhusmiljö med den ultimata ljussättningen och värmetillskottet - året runt. Dessutom var det inte längre önskvärt att de skulle föröka sig genom ruvning. Det var heller inte nödvändigt att de skulle ha ett skarpt beteende mot rovdjursfaran. Det var inte ens nödvändigt att de skulle kunna bygga upp ett skydd mot vanliga sjukdomar för det förebyggs genom vaccinering och annan medicinering.
Ger man lantraserna den miljö som de är anpassade till är de effektivare än dagens framavlade och framkorsade hybrider. Ger man dem samma miljö som dagens produktionshöns är de inte lika effektiva. Rätt höna på rätt plats alltså! Varför är jag då en förespråkare för att bevara de gamla anpassade lantraserna? Jo dels för att vi är fler än jag som vill hålla en egen hushållsflock på ett så fritt och naturligt sätt som praktiskt är möjligt, dels för att jag inte tror att vi i längden kan fortsätta att utnyttja världens resurser som vi gör i dag.  
« Senast ändrad: 07 jul-09 kl 12:33 av Ronny »
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
SV: En höna är en höna!
« Svar #15 skrivet: 07 jul-09 kl 12:28 »
Jag ser då ingen skillnad på mina blommehöns och mina andra hönor som inte är lantraser i de avseendena... Jag skulle snarare säga att det är mina bruna lohmann som är bäst på att söka föda, hålla sig friska och klara sig från rovdjursattacker och dessutom ta det hela med ro...

Då har är dina blommehöns inte representiva för lantrashönsen i allmänhet.
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
SV: En höna är en höna!
« Svar #16 skrivet: 07 jul-09 kl 12:50 »
Det som gör mig så heligt förbannad är att man inom SLK skriver ner SRF:s arbete så till den milda grad. Vi håller bara på att avla fram vackra djur som inte har några andra egenskaper kvar sägs det. Vad är det för djävla skitsnack??

Nu ska vi inte hetsa upp oss, utan bara konstatera att det finns två i grunden skilda sätt att se på bevarandet mellan SLK och SRF. I stället för att bara svära och kasta skit omkring sig så se det positiva i vår föreningsfrihet!

SLK´s bevarandeprincip vad gäller lantraserna (lägger sig inte i bevarandet av s.k. rashöns) går ut på att inom ett genbankssystem bevara lantraserna med stor utseendemässig variation. En blommehöna FÅR ha tofs.

SRF´s bevarandeprincip är att standardiserade rashöns bevaras efter en utseendemässig idealbild (har under senare år standadisret svensk svarthöna annars befattar man sig inte med lantrashöns som man inte anser vara någon "ras"). En pauduan SKALL ha tofs.
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

HøneLine

  • Inlägg: 539
    • Värmland
    • Marion's hjemmeside
SV: En höna är en höna!
« Svar #17 skrivet: 07 jul-09 kl 13:04 »
Citera

SLK´s bevarandeprincip vad gäller lantraserna (lägger sig inte i bevarandet av s.k. rashöns) går ut på att inom ett genbankssystem bevara lantraserna med stor utseendemässig variation. En blommehöna FÅR ha tofs.

SRF´s bevarandeprincip är att standardiserade rashöns bevaras efter en utseendemässig idealbild (har under senare år standadisret svensk svarthöna annars befattar man sig inte med lantrashöns som man inte anser vara någon "ras"). En pauduan SKALL ha tofs.

Grunnen til at Paduan IKKE SKAL ha tofs, er jo for at de er homogent avlet for å ikke ha det!
Standaren er en bok som er til for å kunne hjelpe til å avgjøre om dyrene er rasrene eller ikke...
Den er bare mindre "vid" som "standaren" til de svenske Lantrasene...
Man må også huske at det er mange Lantraser med i den Skandinaviske standaren, bare ikke svenske... utenom Svarthønen ...

Har av höns; Barnevelder,- Stor och Dvärg, Hedemora, Svarthala Marans, Dvärg Silke, Dverg Kochin och Ancona.

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
SV: En höna är en höna!
« Svar #18 skrivet: 07 jul-09 kl 14:34 »
Men att vi skulle slakta våran bästa höna bara för att hon har en felfärgad fjäder är ju bullshit. Är det ett bra djur med bra egenskaper som lämnar bra avkomma finns det väl ingen som helst anledning att ta bort det?

Det beror på vad man anser vara en "bra" höna. Om du går tillbaka till mitt inlägg där jag försöker förklara den grundläggande skillnaden mellan SLK´s och SRF´s bevarandemetoder, så kanske du förstår vad jag menar... Jag anser att SLK´s metod ger betydligt större utrymme att välja fungerande djur än vad SRF´s gör eftersom rasramen tillåter större variation än standarden. Att sen inte alla medlemmar inom föreningarna lever som föreningarna lär, är en annan sak. Men, om man vill få priser på SRF´s exteriörtävlar så får man nog vackert välja ut ett djur som ligger så nära idealbilden som möjligt, för att få höga poäng av domarna - tror du inte det Nettis?

Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

ägg

  • Gäst
SV: En höna är en höna!
« Svar #19 skrivet: 07 jul-09 kl 17:56 »
Ja det är synd att genbanksfolket tycker att deras djur är fula.


Säger du detta bara för att förarga andra på forumet  och för att skapa misstämning ?

Oftast är det uppenbart när en användare skriver för att provocera och inte för uttrycka ärligt menade åsikter.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Internettroll





 


Dela detta:

* Inloggade just nu

455 gäster, 3 användare
LimJans, ärt, johber

* Forum

* Om tidningen Åter



- Å vilken härlig tidning
/Susanne

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser