Ekologisk biodling?

[alpkråkas dotter]

Är det nån som har testat biodling enligt Gadden 2/2009 s. 24-28. Dvs enbart fribygge i yngelrummet, avläggarbildning som hantering av svärmtendensen, bina sköter drottningbyte själva mm.
Jag tycker att det låter vettigt och spännande att testa, men jag undrar om nån annan hunnit före?

[wictor]

Avläggarbildning för att stävja svärmning tror jag nog att de flesta någorlunda tänkande biodlare redan praktiserar.

Och att bina själva sköter sina drottningproduktioner och byten är nog mer regel än undantag i detta landet. Och visst borde det fungera, bara man ser till att de drar upp dessa egna drottningar från lämpliga anmödrar.

[alpkråkas dotter]

Ja, av ren slöhet mm är det nog många som praktiserar detta redan. Jag tänkte mer genomgående som en metod. I Gadden beskrivs hur biodlaren har särskilda bigårdar för produktion, och de svärmbenägna samhällena delas upp i avläggare istället. Han håller, precis som du skrev, koll på vilka samhällen som han vill ha kvar och vilka som är mindre bra, men han låter bina dra upp egna drottningar. Bina får bygga allt vax själva och han använder då vattenpass när han ställer kuporna för att vaxet ska passa i ramarna. Själva poängen var att man ska respektera binas naturliga beteende och att detta fungerar även i stordrift (han hade 600 samhällen).

[Sten-Åke Lindell]

Jag har besökt ett antal sk yrkesbiodlare som låter sina bin sköta allt det är sjäva, man gör så lite man kan helt enkelt och för bok över allt som händer.
Behöver man byta drottning gör man det osv. Bästa biet är inte skapat vid sk renparning, vi är tillbaka till hur naturen beter sig igen. Den behöver bara undantagsvis hjälp.

[wictor]

Jag har läst artikeln i Gadden, och visst är det en imponerande konst att lyckas hålla 600 samhällen med den driftsformen.

Dock vill jag poängtera att grundtesen i hans odling inte är just att vara ekologisk.

Hans grundtanke är att följa Demeter-metoderna, alltså så kallat "biodynamiska" metoder framdrömda av Rudolf Steiner i slutet av 1800-talet.
Han var samma andas barn som Quaker-rörelsen i USA som propagerade för Havrens absolut livsnödvändiga betydelse, Kellogg som i samma stil ansåg att Majs var överlägset allt annat, Russel (som grundade Jehovas Vittnen) sålde sitt mirakelVete och Graham blandade till sitt Grahamsmjöl och lärde sina undersåtar att äta gröt.

Det finns mycket man kan ifrågasätta hos Rudolf Steiner. Skulle hela jorden följa hans "råd" så skulle världssvälten vara ett faktum. Däremot förringar jag inte allt han sagt, man kan alltid vaska fram en del guldkorn. Problemet är ju bara att dessa guldkorn inte bara finns hos Rudolf utan hos många många andra som lyckas bra i sina odlingar. Att däremot lyda Rudolf och behandla havreåkrar med bladlusangrepp med pulvriserade möss - det liknar mer humbug än vetenskap.

Och jag har hittills inte hittat någon Antroposof som kan förklara varför bina mår bättre av att bygga fritt kontra att få börja med en mellanvägg... Eller vad det blir för skillnad på en drottning som kommer från en omlarvad cell jämfört med en som bina själva gjort hela jobbet med...

Men givetvis skall man respektera binas naturliga beteende, jag tror inte vi kan göra annat. Bina gör för det mesta som de själva vill ändå...

[Sten-Åke Lindell]

Har man 200 eller 600 samhällen så behöver man bara rycka ut i kanske 10% av fallen vilket sparar en del arbete.
Man expanderar yngelrummet till 3 lådor i slutet på April.
Någon vecka efter sätter man på spärrgaller och på med 4 skattlådor direkt.
Anledningen till denna uppdelning är kapaciteten i bilen (man kan inte ta så mycket på en gång).
Man behöver inte följa några grundteser eller vara religös för att utgöra denna driftform Wiktor  Man jobbar effektivt!!
Och man kan driva ekologisk odling i alla fall!!

[wictor]

Hej Sten-Åke

Jag skriver ett inlägg, och får ett svar som inte någonstans varken bemöter (positivt) eller emotsäger (negativt) det jag skriver.

Du beskriver den driftsform du har (eller kommer att ha?).

Jag har ju haft bin ett antal år (jag är nu 47 och började med bin när jag var 18-19) så jag tror nog att jag i vart fall har lite erfarenhet. Måhända har jag fel. Jag kanske fortfarande är en nybörjare, ibland känns det också så.

Den driftsform du beskriver känns lite främmande för mig, och jag tror att den känns främmande för flertalet andra biodlare också, även storbiodlare med kupantal från 70 till 300.
Det som är det viktiga på våren är att kontrollera status hos varje samhälle. Starka kan man måhända behandla som du anför.
Dock vet nog varje biodlare som har fler samhällen än 50 att varje vår finns det ett antal svagare, några mediokra och några superba.
Att då behandla alla likadant, vräka på yngellådor (tre stycken, varför?) samt mängder med skattlådor? Vad leder det till?

Bättre att känna alla bisamhällen på pulsen. Så får bina själva ge svaret.

Svaret om man följer dina råd är att vissa samhällen blir kylda och ej presterar max. Vad har du vunnit?

Sen vet alla aktiva biodlare att samhällen vill svärma. Det är lika enkelt med det som med din egna sexualdrift, du vill...
Bättre att samverka med det, och det lättaste sättet är att konstsvärma, alltså genom genomtänkt avläggarbildning.

Du skriver: "behöver man bara rycka ut i kanske 10% av fallen vilket sparar en del arbete."

Jaja, lycka till säger jag.

100 % av samhällena behöver kontrolleras.

Och svärmning som då upptäcks stävjas genom dragbiavläggare. Enkelt...

Biodling behöver inte bli en "religion". Ja, det är sant att 1900-talets absolut bästa biodlare var en katolsk munk, men jag tror nog att han gjorde en ganska stor distinktion mellan sin biodling och sin religiösa tro. Och det som är det intressanta är att Broder Adam aldrig någonsin propagerat i sina skrifter för att man på något som helst vis MÅSTE göra exakt som han föreskrev. Han var snarast ytterst ödmjuk och presenterade sina erfarenheter som små lärdoms-spån.

Rudolf Steiner däremot presenterade sina nattliga drömmar som EXAKTA SANNINGAR, som vi måste leva efter.

Ekologi är inte samma sak som Biodynamik.

Det förstnämnda kan man vetenskapligt bevisa.

Det andra går inte överhuvudtaget att bevisa varken på vetenskapligt sätt eller annorstädes.

[Sten-Åke Lindell]

Det du läser i gadden är lämpligen till för större rationella odlingar där man vill ha upp bistyrkan och få avkastning som snittar 75 kg/kupa och högre.
Det är deras absoluta målsättning, de skall ev leva av sin biodling och till slut kunna slå ut en vettig timpenning på sitt arbete.
Timpenning = intäkter - utgifter / tiden man lägger ner.
Man kan givetvis praktisera detta på ett mindre antal kupor, det fungerar från ett mindre antal till "många". Man för bok och vet vilka samhällen som strular eller tänker göra det. I slutändan blir det mindre jobb med många kupor men samma jobb med några kupor.
För att man bedrivit en form i 30 år behöver inte det betyda att att man tagit till sig nyheter, forskningsrön och positiva idéer.
Även inom SBR tar man ett teknikskutt för att öka lönsamheten för SBR medlemmar, det är självklart!
Jag tänker starta med en mindre ekologisk biodling men ändå använda det senaste tänket för att försöka få hög produktion.
Storleken på biodlingen påverkar inte den biologiska inriktningen, man kan bedriva ekologisk biodling ändå. Självklart gör alla avläggare, det är lika mycker bussiness som honungen, kanske mera, det är brist på bin. Det är alltså ingen skillnad på den nivån!

[wictor]

Jag har väldigt svårt att se skillnaden mellan "större rationella biodingar där man vill ha upp bistyrkan och få avkastning som snittar 75 kg/kupa och högre" jämfört med mindre biodlingar - alltså alltemellan två samhällen upp till säg 50-70 st samhällen.

I bägge fallen vill väl biodlaren ha upp bistyrkan, och en god honungsskörd är väl eftersträvansvärt i bägge fallen?

Jag tror nog att många biodlare (inte alla, det är jag sorgligt medveten om) vill ha kännedom om de senaste rönen.
Man hittar mycket godbitar i Gadden.
I SBR:s tidskrift hittar man inte så mycket godis... det kanske ändrar sig nu, du talar om ett "teknikskutt"...

Du skriver: "att man bedrivit en form i 30 år behöver inte det betyda att att man tagit till sig nyheter, forskningsrön och positiva idéer"

Jag vet ju inte om du specifikt avser mig i detta fallet, eller om du talar om biodlare i gemen.

Vad avser mig själv kan jag svara, de andra får svara själva. Ja, jag började med bin när jag var 18-19 år gammal. Jag hade ett uppehåll när barna var små, tiden räckte inte till.

Jag har många gånger på detta forum berättat om mina tidiga vedermödor med mörka mordiska bin. Att jag läst, tagit till mig nyheter, forskningsrön och positiva idéer har lett fram till den driftsform jag har idag.
Så ingen bör anklaga mig för att ha haft samma driftsform i 30 år. Den ser helt annorlunda ut idag jämfört med begynnelsen av min biodlarbana.
OCH jag är så flexibel att jag kan säga att om någon presenterar tankar som kan förenkla, förbättra, underlätta min framtida biodling så är jag den förste att begrunda dessa tankar.
Dock tar jag inte till mig allt utan att testa idéerna i mindre skala. För det framåt - TACK. Visar det sig att tankarna inte gav något - NEJ tack.

Och även detta forum har visat sig vara en god kanal för mig att ta till mig andras upptäckter, rön och idéer. De privata mail jag fått tyder på att även andra finner visst intresse att läsa det jag har att delge om biodlandets vedermödor.

[Georgisten]

Alpkråkas dotter: Jag vet att Anders Wizping i Kalmar inte byter drottningar annat än dem han nytillsätter i avläggarna. Han byter inte ens dåliga drottningar. Sparar mycket tid på det och hävdar att bina ändå blivit bättre.

Det mest intressanta i artikeln om den biodynamiske biodlaren var hans myrsyrabehandlingar, tycker jag. De verkade vara skonsammare mot bina men ändå effektiva, enligt artikeln. Kände inte alls igen appliceringsmetoden (nån som testat?). Själv har jag inga positiva erfarenheter av myrsyran och har hört allt för mycket om folk som skadat sina bin med den för att ha den i min bigård idag. Men om nya skonsammare appliceringsmetoder dyker upp blir man ju såklart intresserad. Gillade att han inte skar drönarvax också. Själv skulle jag mycket gärna komma bort från det. Tillsammans med avläggarbildningen och oxalsyran ger den biodynamiska driftsformen tre behandlingsmetoder som tillsammans borde ge bra resultat utan att vara allt för arbetskrävande är min tolkning av artikeln. 

I år har vi testat i kravgårdarna att göra så som Sten-Åke vill göra. Tio dadant+ 10 3/4 L under spärrgallret och 3 skattlådor direkt ovanpå. Senare flyttar vi ned drottningen i dadanten när hon fått "lägga av sig lite". Grunden för detta lades i höstas då alla svaga samhällen slogs samman för att klara mängden lådor. Nu väntar en jädra massa drönarvaxutskärning ett par veckor framåt! Sen blir det bara skattning och återpåsättning av lådor tills invintringen och oxalsyredroppningen. Dubbelkuporna som vi använder har låg svärmningsgrad. Tänket är att dubbeldrottningarna förhöjer feromonhalterna i bägge samhällen vilket sänker svärmlusten. Inte sett nån vetenskaplig rapport om den saken men det är en intressant teori.

[Jano]

Det mest intressanta i artikeln om den biodynamiske biodlaren var hans myrsyrabehandlingar, tycker jag. De verkade vara skonsammare mot bina men ändå effektiva, enligt artikeln. Kände inte alls igen appliceringsmetoden (nån som testat?).

Hej Vargalyster.
Det skulle vara intressant att veta hur han gjorde sin myrsyrabehandling. Hur får man tag på artikeln när man inte har tillgång till gadden? 
/ Jano