rovor?

[saint206]

söker allmänna odlingsföreskrifter samt frö till rovor. viken sort har jag ingen aning om, men den får gärna passa grisar i smaken och bli STOR.

[Anders S]

söker allmänna odlingsföreskrifter samt frö till rovor. viken sort har jag ingen aning om, men den får gärna passa grisar i smaken och bli STOR.

De odlas ungefär som kålrötter men har lite kortare utvecklingstid och är inte lika krävande på jord. Går också på lättare jord, medan kålrötter trivs bäst på lerjord.

Runåbergs har frö av tre rovor, samt odlingsbeskrivning, här:
http://www.runabergsfroer.se/asp/Main.asp?gid=36&kat=gron#

Jag skulle tro att gränsrovan kan vara OK för ditt syfte. Den är en gammaldags lantrova för folk och fä. Långsträckt så jorden bör inte vara alltför grund. Målselvnepe och svedjerova har jag inte odlat. Kanske är de mer matrovor än foderrovor?

Det finns även andra foderrovor, men de är svåra att få tag på. Erbjuds ibland i föreningen Sesam (för sent i år) och säljs ibland genom fröfirmor. Tänkbart är även att höra med Lantmännen (eller vad de nu heter nuförtiden).

[Skytten]

Rova används ibland som namn på flera olika växter, som har likartade utseende, såsom majrova, kålrötter mm, och vissa betor. Rovan var ju gammal stapelföda före potatisen.  Den "riktiga" rovan Brassica rapa (rapa) växer snabbt och kan sättas ett par omgångar på en sommar. Har odlat rovor som barn som vinterfoder, men har ingen aning om sorter.

[Anders S]

Rova används ibland som namn på flera olika växter, som har likartade utseende, såsom majrova, kålrötter mm, och vissa betor. Rovan var ju gammal stapelföda före potatisen.  Den "riktiga" rovan Brassica rapa (rapa) växer snabbt och kan sättas ett par omgångar på en sommar. Har odlat rovor som barn som vinterfoder, men har ingen aning om sorter.

Att kalla kålrot eller foderbeta för rova är nog dialektalt eller gammaldags. Osäker. Förväxlingen i språkbruket är nog vanligare på tyska (Rübe). De rovor man odlade förr i tiden kan kallas lantrovor. Foderrovor är likartade. Majrovor är förädlade varianter, där man försökt få bort den skarpa smaken. Alla dessa tre typer är samma art, Brassica rapa, och samma sortgrupp (rova) enligt Kulturväxtlexikon.

Riktiga rovor är enligt min mening lantrovor. Jag skulle säga att de tar ca 4 månader på sig att bli fullvuxna.

[Skytten]

Rovor till grisar kan kanske få växa sig så stora, men annars brukar man mena att den blir "träig" och besk om den överstiger 10 cm i diameter. Ungefär en månad tar det att få den i sådan storlek.

[saint206]

jag satt faktiskt och tittade på just den rovan! men eftersom jag har absolut noll koll på rovodling så tänkte jag att jag skulle fråga om lite råd här först.. jag har en ganska tung jord, och bor i småland, så en del sten får man också räkna med.
hade tänkt att ha dom att äta själv och att ge grisarna, mest för variation för dom och för att det är så jädra roligt att gräva land
kan man också då få en stor skörd, så kan det ju hjälpa ekonomin också, grismat är dyra grejjer...

[Anders S]

Ungefär en månad tar det att få den i sådan storlek.

I Skåne kanske.

Jag tänkte för övrigt på de långa varianterna som Bortfelder, Gränsrova, Oxhornsrova och Gammal svensk. De runda varianterna går fortare och majrova ännu fortare.

[Skytten]

jag satt faktiskt och tittade på just den rovan! men eftersom jag har absolut noll koll på rovodling så tänkte jag att jag skulle fråga om lite råd här först.. jag har en ganska tung jord, och bor i småland, så en del sten får man också räkna med.
hade tänkt att ha dom att äta själv och att ge grisarna, mest för variation för dom och för att det är så jädra roligt att gräva land
kan man också då få en stor skörd, så kan det ju hjälpa ekonomin också, grismat är dyra grejjer...

Du behöver väl bara så dem, grisarna kan ju skörda, de tycker ju oxå om att gräva. 

[saint206]

jo dom är ju rätt bra på det, men jag tror inte svärfar blir så lycklig om jag släpper grisarna på åkern, tänkte odla ett par rader längs med kornet på prov nämligen..

[Anders S]

När jag läser Runåbergs odlingsbeskrivning ser jag att jag kan ha odlat rovor fel. Jag har sått rovor sent på våren, i slutet av maj oftast. Men Runåbergs rekommenderar tidig vår eller juli. Och då kanske man hinner med två omgångar rent utav. Sår man sen vår utsätts de lätt för sommartorka och hetta, som de inte mår bra av.

[Skytten]

Den andra sådden som man sått i början av juni eller vid midsommar, kan man låta växa större med mindre risk för besk smak. Man kan bli tvungen att vattna vid torka.
Längre norrut kan man så i maj och skörda när de är mycket små och späda för att ha som mat och sedan ta en skörd som står längre, blir stora och används som vinterfoder, eller så med tidsmellanrum för att hela sommaren kunna skörda. Rovor håller ibland inte en hel vinter.

[saint206]

så....marken där man sår rovor bör vara relativt blöt? kanske kan man rentav sätta rovor på äldre odlingsmossar, eller? vi har ganska så gott om sådana nämligen...
sambon min gick igång på detta och ska genast plöja upp varenda åker och odla rovor , jag tänkte mer ta en liten plätt och så lite olika sorter för att se vilken som passar oss bäst..

[saint206]

nu har jag beställt frö.
gränsrova, störböna,gyllenbär, körvel och myskmalva..

nån som vet om man kan odla gyllenbär i ampel? eller ja, i kruka alltså.

[nittonhundranittiosex]

Vad är bortfelder och oxhornsrovor för sorter? Luktar lantsorter lång väg tycker jag

[Brukspatronen]

Hakar också på denna gamla tråd. Som jag förstått det med foderrovor så använde man även blasten. Torkade man den då för att det skulle räcka en längre tid eller fick djuren helt enkelt äta medan tillgång fanns?

[nittonhundranittiosex]

Anders och Jonas från Backfors brukar veta väldigt mycket om sådant.

[kurt]

Hakar också på denna gamla tråd. Som jag förstått det med foderrovor så använde man även blasten. Torkade man den då för att det skulle räcka en längre tid eller fick djuren helt enkelt äta medan tillgång fanns?

Jag har aldrig hört att den torkats, man kan ensilera den och man behöver ju inte skörda blasten samtidigt som rovan utan den kan stå kvar i jorden

[Jonas från Backfors]

Jag odlar en gammal sort som hittades av Arne Jonsson 1967 tror jag det var här i Bjurholm. Hans far hade odlat den till korna och när han dog så fortsatte Arne att odla hans rovor till frö varje år. Jag fick ut nästan 50 kg på knat 10 kvadratmeter i år.

Här en bild på dottern och hennes kompis när de hjälpt till att skörda dem.

[nittonhundranittiosex]

Vilken häftig sort!!! Den måste läggas i frökedjan Vad är det för sort
Har du tillräckligt med frö så du kan byta?

[nilsegårn]

Jag vill också väldigt gärna ha frön!