Hur stor mängd jord behöver en planta för att ge full avkastning?

[Agnes_]

Jag tänkte så tomat, paprika och chilifrukter m.m. i år och ställa i urnor/krukor/andra lösningar på balkongen. Hur stor mängd jord behöver en planta? Eller är det inte mängden som avgör utan näringsvärdet i jorden? Tänkte testa att blanda upp jorden med stenmjöl för att få plantan att suga upp alla mineraler som inte längre finns i våra jordar. Är det någon som har någon erfarenhet av stenmjöl?

[Jan lindgren]

Hej!
En planta behöver ingen jord alls. Frågan är bara om du kan ge den tillräckligt med vatten och näring. Stenmjölet är meningslöst.
MVH
Jan

[Anders S]

Jag tänkte så tomat, paprika och chilifrukter m.m. i år och ställa i urnor/krukor/andra lösningar på balkongen. Hur stor mängd jord behöver en planta? Eller är det inte mängden som avgör utan näringsvärdet i jorden? Tänkte testa att blanda upp jorden med stenmjöl för att få plantan att suga upp alla mineraler som inte längre finns i våra jordar. Är det någon som har någon erfarenhet av stenmjöl?

Jag brukar göra så här när jag odlar i kruka. Jordblandning hälften till en fjärdedel kompost, resten bättre trädgårdsjord. Mest kompost till mer krävande växter, som de du nämner, mindre till andra. Stenmjöl skulle jag i första hand sätta till någon procent av när jag komposterar, men om jag inte gjort det så skulle jag kanske blanda in liknande mängd i jordblandningen. Om du inte har egen kompost eller jord så är det lite knepigare. Skaplig jord kan du kanske få tag på, men det är lite större risk med sjukdomar från okänd jord. Kompost är svårare att få tag på, men du kan kanske t ex använda kogödsel som finns i säck.Jag tror även man kan få sådan som gått igenom något slags kompostering. Barkmull kan nog vara tänkbar inblandning också.Dessutom finns ju s k plantjord, som mest är torvmull. Den funkar väl också som inblandning, men använder du bara sån under en hel säsong blir den lätt lite väl tät. Jag misstänker även att smaken inte blir den bästa, men vet inte. Jag vill ha något slags mineraljord med i blandningen.

Vad gäller hur mycket jord som behövs så blir det nog alltid för lite i krukor. Det får bli en kompromiss, för att man inte har tillräckligt stora krukor, tillräckligt med jord eller tillräckligt med tid och ork att blanda jord och släpa omkring med jord och stora krukor. Blir det för lite jord ökar behovet av gödselvattning och regelbunden vattning. Hur mycket som behövs beror på hur starkväxande växterna är. Svagväxande tomater skulle jag tro man klarar hyfsat i 25 liter jord per planta även om man gärna har mer och i nödfall kan testa med ännu mindre. Jag har en gång odlat körsbärstomat i kruka på (såvitt jag minns) bara några liter i ett soligt fönster och fått ett antal tomater från den. Paprika och chili klarar sig med mindre, kanske hälften mot tomat.

Mina råd är grundade på rätt allmänna kunskaper. Jag har endast liten erfarenhet av krukodling av tomat och paprika. Andra kan säkert bidra med mer kunskaper och erfarenheter.

[Agnes_]

Tack för svar! Då skulle det bli lagom att dela jordsäckar på mitten, blanda in kompost och lite stenmjöl i några och mycket stenmjöl i andra och jämföra. Så kan jag ha en tomatplanta resp. två paprikaplantor per säck...........Så får vi se till hösten om Jan hade rätt.........angående stenmjölet!

[Jan lindgren]

Hej Agnes!
Det finns svenska försök som visar att det inte ger någon skördeökning med stenmjöl, men det är oftast fullkomligt ofarligt. Använd helst inte importerad stenmjöl. Det finns ett företag som säljer mald svensk diabas.
MVH
Jan

[Anders S]

Det finns ett företag som säljer mald svensk diabas.

Hej Jan!
Vilket företag är det?
Anders

[Agnes_]

Hej

Jag tror Jan menar www.mineralkraft.se . Jag hittade den och Rockdust, www.wiksundstradgard.se (som mal ner skottsk basalt till mjöl). Jag letade efter Mineralkraft på Coop och Plantagen men de hade inte något på lager, så jag köpte skottsk basalt...........typiskt....när det var den Jan inte rekomenderade - dyrare var den med......

Men om syftet inte är att få enorma skördar utan bara att få i sig alla nödvändiga mineraler på ett naturligt sätt så är väl stenmjöl det enda sättet?

Jag har läst exempel i flera böcker - alla sjukdomar bottnar i någon form av brist. Tillför man byggstenen som saknas har kroppen "maskineriet" som behövs för att läka.

[Anders S]

Tack för länkarna Agnes. Mineralkrafts produkt har jag sett på Coop Forum/Bygg, ca 70 kr för 5 kg - ganska dyrt tyckte jag, så jag stod över, men har nu bestämt mig för att köpa och testa, om jag inte springer på någon brunnsborrare i arbete innan dess. Wiksund tar ungefär detsamma per kg för basaltmjöl om man köper 20 kg-säck. Ska dit och handla vid tillfälle. Tanken är att sätta till lite till komposten efterhand, samt i mån av tid göra små jämförande försök mellan olika produkter, för att se vad jorden behöver.

Den svenska marknaden för mer eller mindre naturnära insatsvaror till odlingarna är totalt underutvecklad jämfört med USA. Vi har algomin (korallkalk), och nu börjar det komma stenmjölsprodukter. I typfallet har man blandat ihop en massa grunkor och vänder sig tydligen mest till den okunnige som bara vill hälla på något utan att bekymra sig. Man får se upp vad man köper.

Är det någon som vet var man får tag på t ex följande:
råfosfat
humat (eller brunkol av sådant slag man utvinner humater ur)
flytande kelp eller liknande algprodukt
fossila kiselalger (diatomaceous earth)
koncentrerat havsvatten (innehåller alla mineraler), ev reducerat på natriumklorid (detta faller till stor del ut om man koncentrerar havsvattnet)
?

Det bör förstås även beaktas åtgång av energi och ändliga råvaror, samt störningar vid utvinning av dessa ämnen. Jag ursäktar mig dock delvis med att mina doser av stenmjöl är låga, och detsamma lär bli fallet om jag får tag på ovanstående. Det finns två förhållningssätt:
If something works well, try some mor(e)-on.
If something works well, try some less-on.

[Jan lindgren]

Hej!
Jag pratade med folk från företaget på yrkesmässan i Jönköping i höstas. Eftersom jag inte tror på sådana produkter så tog jag ingen broschyr. Det enda fallet då jag tror att dessa dyra stenmjölsprodukter kan göra någon nytta är i en extrem humusjord som aldrig är gödslad.
Här i trakten så används krossad diabas till att lägga på vägarna. Åk till norra Skåne och hämta lite på någon skrotstenstipp.

Stenmjöl från brunnsborrnig skulle jag vara lite försiktig med. Det är gott om radioaktiva ämnen i vår berggrund dessutom finns det en del tungmetaller. Jag som odlar surjordsväxter får också vara försiktig med pH.

Jag tror att vi ska vara glada att vi slipper en del mystiska preparat som man lurar på folk i USA.
MVH
Jan

[Anders S]

Hej Jan!
Ja, man kan säkert få tag på stenmjölsprodukter billigt om man letar.
Om borrmjölet är radioaktivt så borde även brunnsvattnet vara det. Vattnet testas förstås inte heller alltid. Men vid måttliga givor stenmjöl i odlingarna så undrar jag hur stor faran kan vara. Mer precis information vore förstås intressant.
Vi som odlar vanliga köksväxter och trädgårdsväxter får kanske vara tacksamma om stenmjölet ökar pH lite?
De produkter jag nämnde, som finns i USA, är i huvudsak råvaror och naturprodukter, som i en del fall gått igenom en måttlig omvandling.
Anders

Hej!
Jag pratade med folk från företaget på yrkesmässan i Jönköping i höstas. Eftersom jag inte tror på sådana produkter så tog jag ingen broschyr. Det enda fallet då jag tror att dessa dyra stenmjölsprodukter kan göra någon nytta är i en extrem humusjord som aldrig är gödslad.
Här i trakten så används krossad diabas till att lägga på vägarna. Åk till norra Skåne och hämta lite på någon skrotstenstipp.

Stenmjöl från brunnsborrnig skulle jag vara lite försiktig med. Det är gott om radioaktiva ämnen i vår berggrund dessutom finns det en del tungmetaller. Jag som odlar surjordsväxter får också vara försiktig med pH.

Jag tror att vi ska vara glada att vi slipper en del mystiska preparat som man lurar på folk i USA.
MVH
Jan

[Jan lindgren]

Hej Anders!
Radon i vattnet är tämligen vanligt men får du stenmjöl från någon som kollat vattnet så är det naturligtvis OK. Jag är så misstänksam så jag använde inte borrmaterialet från vår egen borra. Det verkade innehålla en del kopparmineraler. Jag har förmodligen blivit påverkad av min hustru som har ett års studier i geovetenskap.

Alger bör man kunna hämta vid kusten. Det brukar ligga drivor av blåstång som ingen vill ha. Många kommuner lägger ner mycket pengar på att ta bort de stinkande massorna från badstränderna. Det kan kanske vara ett bra affärsprojekt att torka blåstången och sälja till lättlurade konsumenter. Ur miljösynpunkt så vore det bra om tången transporterades en bra bit in i landet så att inte näringsämnena läcker tillbaks till havet för snabbt.

Vi hade brytning av kiselgur här i byn förr i tiden. En del av omrädet där det bröts är nu naturskyddat. Det är kanske också en affärsmöjlighet att bryta kiselgur och sälja till trädgårdar. Trädgårdsmänniskor tycks gå på vad som helst.
MVH
Jan

[Anders S]

Tack för tips Jan. Jag får väl skaffa en geologikarta.
Jag är på det här stadiet främst intresserad av att testa olika jordförbättringsmedel. Jag vet inte vad som är bra, även om jag har uppgifter från trovärdigt håll.
Råfosfat kan man tydligen få tag på i Norge, avsett för gödsling av skog på myrjord:
http://fert.yara.no/no/products_services/product_range/add_fertilizers/rafosfat_forest.html

Råfosfat (Ca3(PO4)2) är svårlösligt, det är därför man behandlar den med syra för att göra det lättlösliga konstgödslet superfosfat. Dock fastläggs även detta snabbt i svårlösliga mineraler, t ex råfosfat. De kommer då att ingå i (den svårlösliga) förrådsnäringen av fosfor. Denna kan dock utvinas biologiskt, av svampar. Ofta lever dessa i symbios med kärlväxter, som de levererar bl a fosfor till.
Se vidare http://da.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5fosfat

För den ekologiska odlingen bör förrådsnäringen vara mest intressant. Om denna är skral kan råfosfat vara ett tänkbart gödselmedel. Annars är fosforn mer tillgänglig i benmjöl.
Se http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/fakta_mark_vaxter/FMV96-07/FMV96-07.HTM

[Jan lindgren]

Hej Anders!
Jag begriper inte att det är tillåtet från Krav att använda benmjöl. Djuren är ju uppfödda på konventionellt foder som är framställt av konstgödsel. Detsamma gäller rester från fettillverkning. Ju mer jag tittar på "ekologisk" odling desto större bluff tycker jag det är. "Ekologiska" odlare använder indirekt konstgödsel för att hålla marken bördig. Utan konstgödsel så är alltså matproduktion omöjligt oberoende av system.

Jag har nyligen talat med en "ekologisk" grönsaksodlare. Han använder naturgödsel från en konventionell odlare och som kunnig odlare vet han att man måste tillföra extra kväve så han använder blodmjöl. Eftersom han uppenbarligen är helt beroende av konstgödsel så undrar jag varför han inte använder konsgödslet direkt istället för att gå över en annan jordbrukare. För att öka mullhalten kan man ju tex så oljerättika, gödsla konventionellt och plöja. (Jag gillar oljerättika för dess förmåga att sanera jordar från potatisnematoder.)

Det här var lite OT. Annars så gillar jag att det finns människor som du som experimenterar lite med odlingen. Det är det som driver utvecklingen framåt.
MVH
Jan

[Skytten]

Är det inte bäst att fosforgivorna kommer från t.ex. urin.  Andra fosfater är väl rimligen ett konstgödsel.

Nog får man väl betrakta t.ex. humanurin som naturgödsel, och därmed få in det ett varv i kretsloppet, även om det kan sägas ha ett ursprung från en mineraldeposition i mark.

Att cirkulera näringen är det som är primärt, från början har all näring inget biologiskt ursprung överhuvudtaget.

Övergödning och de konsekvenser det har för mark och framförallt vatten, beroe på läckage och ständigt ny tillförsel istället för cirkulation.

Vissa mineralförbättringar såsom kalk eller tom stenmjöl, skapar inte de problem som fosfor och kväve, och det är nog inte verkningslöst, och då inte endast pga att växtligheten blir bättre, utan att den innehåller mer spårämnen. Bla finns det lite selen i vår gröda.

[Anders S]

Hej Anders!
Jag begriper inte att det är tillåtet från Krav att använda benmjöl. Djuren är ju uppfödda på konventionellt foder som är framställt av konstgödsel. Detsamma gäller rester från fettillverkning.

Jag håller i huvudsak med om detta. Men är det inte en regeländring på gång? Skulle inte konventionell gödsel bli förbjuden snart? Hinner inte kolla nu.

Ju mer jag tittar på "ekologisk" odling desto större bluff tycker jag det är. "Ekologiska" odlare använder indirekt konstgödsel för att hålla marken bördig. Utan konstgödsel så är alltså matproduktion omöjligt oberoende av system.

Här drar du alldeles för långgående slutsatser tror jag. I alla fall är de belägg du framför bara exempel, såvitt jag kan se. Det finns ekologiska gårdar som inte behöver någon nämvärd input av näringsämnen, direkt eller indirekt. Då är det oftast frågan om rena djurgårdar eller integrerade djur- ocjh växtodlingsgårdar, men det kan även vara växtodlingsgårdar med en hel del gröngödsling. De som behöver mycket insatsvaror under längre tid är inga riktiga ekoodlare, enligt min uppfattning.

Jag har nyligen talat med en "ekologisk" grönsaksodlare. Han använder naturgödsel från en konventionell odlare och som kunnig odlare vet han att man måste tillföra extra kväve så han använder blodmjöl. Eftersom han uppenbarligen är helt beroende av konstgödsel så undrar jag varför han inte använder konsgödslet direkt istället för att gå över en annan jordbrukare.

Konstgödsel brukar betyda lättlöslig gödsel, som i allmänhet gått igenom en industriell process. I den meningen är blodmjöl inte konstgödsel. Men jag håller med om att det på sätt och vis är artificiellt att göra sitt odlingssystem till övervägande del beroende av insatsvaror utifrån.

För att öka mullhalten kan man ju tex så oljerättika, gödsla konventionellt och plöja. (Jag gillar oljerättika för dess förmåga att sanera jordar från potatisnematoder.)

Ja det är väl en bra sak.
Anders

[Anders S]

Är det inte bäst att fosforgivorna kommer från t.ex. urin.  Andra fosfater är väl rimligen ett konstgödsel.

Såvitt jag minns så är det relativt lite fosfor i urinen, mer i fastgödseln. Inte säker.
Korrigering ang konstgödsel: Råfosfat är inte konstgödsel, eftersom det inte är lättlösligt, men visst kan tillförsel utifrån anses artificiellt.

Nog får man väl betrakta t.ex. humanurin som naturgödsel, och därmed få in det ett varv i kretsloppet, även om det kan sägas ha ett ursprung från en mineraldeposition i mark.

Att cirkulera näringen är det som är primärt, från början har all näring inget biologiskt ursprung överhuvudtaget.

Ja visst. Liv föder liv. Håll näringen i det biologiska kretsloppet så långt möjligt. Näringen är mer växtvänlig i biologisk form, för att uttrycka det lite förenklat. (Hur lång cirkulation man föredrar för humanurin är en annan fråga.) Ekologisk odling är dock såvitt jag förstår bättre på att föra ny näring från det mineraliska in i det levande, än vad konventionell/kemikalieberoende odling är.

Övergödning och de konsekvenser det har för mark och framförallt vatten, beroe på läckage och ständigt ny tillförsel istället för cirkulation.

Ja, och här är väl konstgödsel det största problemet, även om det också finns problem med olämplig stallgödselhantering och vallar med korta omloppstider som bryts olämplig tid på året.

Vissa mineralförbättringar såsom kalk eller tom stenmjöl, skapar inte de problem som fosfor och kväve, och det är nog inte verkningslöst, och då inte endast pga att växtligheten blir bättre, utan att den innehåller mer spårämnen. Bla finns det lite selen i vår gröda.

Ja här finns nog en poäng med särskilt vissa stenmjöler, liksom med näring från havet, där alla ämnen finns.

[Skytten]

Såvitt jag minns så är det relativt lite fosfor i urinen, mer i fastgödseln. Inte säker.
Korrigering ang konstgödsel: Råfosfat är inte konstgödsel, eftersom det inte är lättlösligt, men visst kan tillförsel utifrån anses artificiellt.

Urinen innehåller betydligt mer av såväl fosfor som kväve än fekalier.   

[Anders S]

Urinen innehåller betydligt mer av såväl fosfor som kväve än fekalier.   

Om du byter ut fosfor mot kalium så tror jag det stämmer bättre.

Jag tänkte f ö inte bara på människa utan även på olika djurslag. Jag hittar inte de önskade siffrorna på ett enda ställe, utan får plocka ihop lite. Ta t ex svin, som har en fysiologi liknande människans. Enligt Växtodlingens grunder ger en sugga per dygn 5 kg träck och 7 kg urin.
Enligt  http://www.greppa.nu/download/18.1c0ae76117773233f7800018323/PrR5_Stallgodsel.pdf
så innehåller svingödsel följande mängder:
kg/ton N - P - K 
fast    1,6-3,9-2,5
urin    1,6-0,3-1,2

Utan att räkna ser jag att urinen totalt (7 kg) innehåller mer kväve än fastgödseln (5 kg+ev strö), men mindre kalium och mycket mindre fosfor. För ko får jag ungefär samma resultat, men noll av fosfor i urin. En felkälla kan vara om strömedel räknas in eller inte, samt typ av strömedel. Strömedlet är vad jag förstår inte inräknat i Växtodlingens grunder (träck) men kan vara det i pdf-filen från greppa.nu. De skulle i så fall leda till lägre halter från greppa.nu, jämfört med om man räknat på träck, och i så fall skulle mängden i fastgödseln vara ännu större. Den allmänna bilden blir nog i alla fall lite mer än hälften av kvävet i urinen, lite mer än hälften av kaliet i fastgödseln, och nästan all fosfor i fastgödseln.

[Skytten]

Detta tycks variera mycket mellan olika uppgiftslämnare, men det verkar oxå vara mycket stor skillnad mellan olika sorters avnämare.

Människan har styvt 50% fosfor i urinen, medan idisslare knappast något.  Svin har runt 25% fosfor .

(Procentandelarna gäller fördelningen av fosforn, inte halten i respektive träck och urin, eller totalmängd)


Vid mången gödselhantering är det svårt att skilja ut, då det inte är perfekt separerat.

[Jan lindgren]

Hej!
I en urgammal bok hittade jag lite siffror. Gäller mänsklig urin.
Färsk  kväve 0,60%  fosforsyra  0,17%
Dåligt bevarad   kväve 0,40%  fosforsyra  0,16 %

MVH
Jan