arrendera

[Ulric Eriksson]

Skulle inte stödsystemet finnas så borde matpriserna höjas med sirka 50% i affärerna om bonden har nån möjlighet att överleva.

Håller med om det. Om man gör en analys vart stödpengarna egentligen tar vägen så är jag rätt övertygad om att det inte är många kronor som blir kvar i böndernas fickor. De hamnar hos leverantörer, mellanhänder och livsmedelskedjor. Bättre att matpriset höjs till sitt verkliga värde. Det skulle också stimulera till riktig produktion, inte bara meningslöst bortforslande av gräs som avfall.

[Mårten Swärd]

Håller med om det. Om man gör en analys vart stödpengarna egentligen tar vägen så är jag rätt övertygad om att det inte är många kronor som blir kvar i böndernas fickor. De hamnar hos leverantörer, mellanhänder och livsmedelskedjor. Bättre att matpriset höjs till sitt verkliga värde. Det skulle också stimulera till riktig produktion, inte bara meningslöst bortforslande av gräs som avfall.

Jo, man borde kombinera det med en skatt på transporter också så att närproducerad mat gynnas, eller iaf mat producerad inom landet. Problemet vi har här uppe i norden är att det är dyrare att producera grödor/mat här än nere i den varma södern vilket gör att om man får en kraftig ökning på matpriserna så kommer det att slå hårdare mot nordiska lantbrukare än mot lantbrukare med mildare klimat. Ökar priserna kraftigt så kommer det bli ännu färre som köper "närproducerat" så en höjning måste kombineras med något annat, annars kommer det bli ganska bistert för de nordiska lantbruken..

[ulfg]

Till Hr Larsson som inte har något körkort: priserna gäller per år. Lycka till med körkortet, förresten

För övrigt tycker jag att det finns ganska mycket luft i hur hårt Länsstyrelserna kontrollerar skötselkrav ute på vallarna. Det är många som chansar på att det inte blir någon kontroll det året. Att man åker dit då och då kan ingå i kalkylen. Borde finnas något bättre bidragsystem än nuvarande. Kanske rentav inget system?

[christine]

Till Hr Larsson som inte har något körkort: priserna gäller per år. Lycka till med körkortet, förresten

För övrigt tycker jag att det finns ganska mycket luft i hur hårt Länsstyrelserna kontrollerar skötselkrav ute på vallarna. Det är många som chansar på att det inte blir någon kontroll det året. Att man åker dit då och då kan ingå i kalkylen. Borde finnas något bättre bidragsystem än nuvarande. Kanske rentav inget system?

Stöden borde rimligtvis gå till dom som verkligen brukar jorden.

[Strajder]

Stöden borde rimligtvis gå till dom som verkligen brukar jorden.

Det gör de också, däremot skiljer det hur intensivt man brukar jorden. Det var mycket bråk kring om bidragen skulle gå till den som ägde marken eller till den som åtagit sig att bruka jorden. Mycket bråk blev det också under den perioden då vi hade krav på träda. Självklart så blev det den mark som låg långt bort eller var svår att odla som blev lagd i träda.

[Fordson]

När en (gammal) bonde lägger ner och pensioneras så arrenderas marken ut till nån yngre förmåga (om inte arvskifte skett) som kan och vill fortsätta att bruka jorden. Problemet är att bonden behåller bidragen själv, och eftersom allt måste va så himmla stort idag sväljer den yngre förmågan detta eftersom han är i stort behov av marken. Jag vidhåller att bidrag inte borde betalas ut i ett sånt fall.
Borde vara ganska lätt att kontrollera ihop med vanliga kontroller.

[christine]

När en (gammal) bonde lägger ner och pensioneras så arrenderas marken ut till nån yngre förmåga (om inte arvskifte skett) som kan och vill fortsätta att bruka jorden. Problemet är att bonden behåller bidragen själv, och eftersom allt måste va så himmla stort idag sväljer den yngre förmågan detta eftersom han är i stort behov av marken. Jag vidhåller att bidrag inte borde betalas ut i ett sånt fall.
Borde vara ganska lätt att kontrollera ihop med vanliga kontroller.

Det är just det som är så klurigt hur man ska kunna komma runt problemet. Eftersom det är den som brukar jorden som logiskt sett har driftskostnaderna t ex vid vallskörd, jordbearbetning osv. Den som äger marken och tar bidragen har ju inga kostnader på det sättet. Orättvist!

[Charlotte]

När en (gammal) bonde lägger ner och pensioneras så arrenderas marken ut till nån yngre förmåga (om inte arvskifte skett) som kan och vill fortsätta att bruka jorden. Problemet är att bonden behåller bidragen själv, och eftersom allt måste va så himmla stort idag sväljer den yngre förmågan detta eftersom han är i stort behov av marken. Jag vidhåller att bidrag inte borde betalas ut i ett sånt fall.
Borde vara ganska lätt att kontrollera ihop med vanliga kontroller.

Här är det ingen av storbönderna som brukar något utan bidrag. Det är dom små (som jag tex ) som använder bidragslösa marker pga behov. Jag har inget bidrag för mitt naturbete, men jag räknar bort kostnaden för stängsling (det finns fårstängsel runt de 14-15 Ha) och att gott samarbete med ägaren i allt möjligt. Har tex fått ta andra skörder ibland eller beta fin återväxt.
Jag upplever inte problemet som så utbrett här.
 Jag tror också att vi kommer att få försöka sluta vara så bidragsberoendei framtiden. Jag tycker helt klart att det vore bättre att få betalt för vad vi producerar, då får problemet en snabb lösning.
                                                      Mvh
                                                    Charlotte

[trädman]

Det är just det som är så klurigt hur man ska kunna komma runt problemet. Eftersom det är den som brukar jorden som logiskt sett har driftskostnaderna t ex vid vallskörd, jordbearbetning osv. Den som äger marken och tar bidragen har ju inga kostnader på det sättet. Orättvist!

Den som äger marken har kostnaden för marken i sig. Åkermark är inte gratis utan kostar ungefärligen mellan 20 000kr/ha och 250 000 kr/ha i Sverige. Om markägaren begär exempelvis 1500 kr/ha i arrende eller i stället väljer att behålla gårdsstöden (antaget att det ger motsvarande belopp) och på de villkoren låter någon annan bruka marken är väl fullständigt likgiltigt. Det råder i stort sett avtalsfrihet. Vill man inte arrendera mark eller bruka mark som andra tar hand om gårdsstödet från så står det var och en fritt att låta bli. Här i skogen är inte jordbruksmark mer attraktiv än att den går att arrendera för mindre än halva gårdsstödet. Å andra sidan är avkastningsfårmågan blygsam och arronderingen usel jämfört med i de riktiga jordbruksområdena. Att någon som bedriver jordbruk ens i mindre skala här skulle vara intresserad av att "sköta" marken medan markägren behåller gårdsstödet tror jag inte.

[Mårten Swärd]

Vi arrenderar ut 2.5 hektar till en granne, men det är inte för att vi vill utan för att den biten ligger så förbaskat krångligt till, skulle vi börja bruka den så skulle både grannen och vi få betydligt obekvämare fält att jobba på. Då vi egentligen vill ha marken och vi inte vill missa stödrätterna så har vi gjort så att vi tar stödrätterna plus en del spannmål, det grannen vinner på det hela är att han får ett bättre och mera körbart fält.

Så jag tycker inte att man rakt av kan säga att det är den som brukar som ska ha bidragen.. Det är ju upp till de som äger/brukar att komma överens om, olika lösningar är olika passande för oilka tillfällen..

[Fordson]

Vi arrenderar ut 2.5 hektar till en granne, men det är inte för att vi vill utan för att den biten ligger så förbaskat krångligt till, skulle vi börja bruka den så skulle både grannen och vi få betydligt obekvämare fält att jobba på. Då vi egentligen vill ha marken och vi inte vill missa stödrätterna så har vi gjort så att vi tar stödrätterna plus en del spannmål, det grannen vinner på det hela är att han får ett bättre och mera körbart fält.

Så jag tycker inte att man rakt av kan säga att det är den som brukar som ska ha bidragen.. Det är ju upp till de som äger/brukar att komma överens om, olika lösningar är olika passande för oilka tillfällen..

Ja det låter ju tämligen oskyldigt men min åsikt är att detta är fel. Grannen borde ha ett riktigt arrende, inkl. stöden.
Sen kanske pengarna är dom samma; men det är principiellt fel att den som inte brukar jorden ska ha bidrag från EU (skattebetalarna).

[Mårten Swärd]

Ja det låter ju tämligen oskyldigt men min åsikt är att detta är fel. Grannen borde ha ett riktigt arrende, inkl. stöden.
Sen kanske pengarna är dom samma; men det är principiellt fel att den som inte brukar jorden ska ha bidrag från EU (skattebetalarna).

Ja alternativet är ju att jag brukar marken, vilket är det som jag skulle tjäna mest på och det som jag egentligen vill, läget blir ju då att jag får min mark, mitt hö och bidragen. Grannen får då en jävla knepigt fält att bruka vilket han in i det längsta vill undvika.
I vårt fall gör jag honom en tjänst att låta honom bruka marken då jag egentligen vill ha den men avstår då jag hellre månar om goda grannrelationer, att jag uppepå detta skulle avstå från stödrätterna är i mina ögon befängt. Principer hit och principer dit, man brukar inte marken med skrivbordsteorier.. Ska man följa dina principer i detta läge blir det en loose-loose-situation, det blir skit för båda, som det är nu så är det i.a.f. ett acceptabelt läge för båda.

[Charlotte]

 Skattebetalarna betalar för att markerna ska hållas öppna, sen är det väl upp till markägare/arrendator att göra upp om hur pengarna ska fördelas?
                                        Mvh
                                    Charlotte
 

[covboy]

I Mårtens fall borde väl vara klokast att byta mark med grannen och få bättre arrondering.

[Mårten Swärd]

I Mårtens fall borde väl vara klokast att byta mark med grannen och få bättre arrondering.

Helt klart.. Och så ska ske nästa år är tanken, fast det blir inte ett riktigt byte utav marken utan att vi brukar en utav hans skiften som ligger bättre till. Detta skifte är det enda som passar storleksmässigt och "brukningsmässigt" för oss att använda, det ligger dessutom direkt angränsande mot våra marker, det är utarranderat muntligen på 1 år till en hästgård som har den som beteshage så därför kunde vi inte ta den i år.
Vi vill inte byta bort marken "på rikitigt" eftersom att det skiftet han arrenderar utav oss är gårdens bästa jord och den bäst skötta jorden, det skiftet vi ska låna nästa år är i betydligt sämre skick, inte dränerat i modern tid så det har varit beteshage där de senaste 20 åren iaf..

[skum]

Jordbruksverket har sänt ut en blankett i vilken man svarar på hur mycket mark man själv har och hur mycket man arrenderar. Denna kommer troligen att bidra till att riktpriser inom olika områden kommer att framtas.
Som markägare vill jag att den mark som jag eventuellt lånar ut ska skötas på ett bra sätt. Detta sker inte alltid. Dessutom bör de som skaffar djur se till att de har bete med mera innan djuren införskaffas. Markägaren har inte fått marken gratis och det är upp till ägaren att besluta hur han ska göra med marken.

[Fordson]

1) "Dessutom bör de som skaffar djur se till att de har bete med mera innan djuren införskaffas."
- Ja det låter vettigt, vad det har med tidigare inlägg på denna tråd att göra vet jag inte.

2) "Markägaren har inte fått marken gratis och det är upp till ägaren att besluta hur han ska göra med marken."
    Gratis och gratis...arv är väl gratis nu förtiden?
    Givetvis ska markägaren göra vad han/hon vill med marken, det är att ta emot bidrag när nån annan brukar marken jag tycker är fel.
   

[ford-Anders]

anngående arrendepriserna, min morfar arrenderar ut sina 18 ha för 4800 om året? de är ju skitbiligt! han borde ta mer

[Fordson]

Det var billigt, synd att man inte bor granne med din morfar...

[saittam]

det är nästan vad du får ge per hektar här på öland... ligger ungefär på 4000 kr ha