Avläggare tidigt i Vår (2009)

[Sten-Åke Lindell]

Vad använder ni för att smälta vax för att rolla?
Det finns en massa apparater för både små och på tok för stora slantar.
Jag har alltså snittar (stora vaxkakor) som skall smulas/brytas i mindre bitar och smältas för att rollas på plastramar.

Jag antar att det är en kladdig session och har redan kokplatta, gamla kastruller för vattenbad som jag kan dedicera för vax.

[wictor]

Min vaxsmältare för rollning är köpt hos LP:s

Han har allt...

Rollern köpte jag min första hos honom, därefter har jag insett att Lantmanna har exakt samma roller. Samma pris...

Och som sagt tidigare, en flink hustru är värd sin vikt i ... vad gäller slungning --- och även vad gäller rollning. 

[Sten-Åke Lindell]

Min vaxsmältare för rollning är köpt hos LP:s

Vet du artikelnummret på vaxsmältaren?  Menar du en elvaxgryta 29L med rostfri insats? 119000 + 119005 ?

[wictor]

Ja helt rätt. Bra för rollning.

Bra även för vaxåtervinning, jag skrapar bara av mina plastramar rakt ner i den rostfria insatsen, avtäckningsvax går samma väg.
Smältes.
Låt kallna, ta upp vaxklumpen och tvätta av bottensatsen.
Är det mycket föroreningar i vaxet kan man sila det genom säckväv eller marktäckväv, sån man har i trädgårdslandet.

Avskrapade plastramar behöver man ej rolla om, de går att tillsätta direkt.

Nu har jag iofs bara ett års erfarenhet av plastramar, men hittills MYCKET nöjd. De flesta skrapade jag ej av, bara de felbyggda. De riktigt byggda står och väntar på nästa års skörd.
Har dock talat med flera andra med plastramar, alla säger samma sak, mycket nöjda.

Skall försöka göra av med mina sista gamla kupor som står på LN och Svea, kanske med undantag för en fin gammal trågkupa Svea som kan få leva kvar av nostalgiska skäl. Satsar i fortsättningen enbart på Dadant och 3/4 LS.

[Georgisten]

Wictor: Hur svärmförebygger man i en dadantkupa egentligen? Det går ju varken att göra yngeluppflyttning, reversera yngelrum eller stöka om med schackbrädesmönster eller liknande. Är det bara spärrgaller som gäller?

[Sten-Åke Lindell]

Dadantlådan är jäkligt stor även räknat i celler, kan det bli trångt i en dadantlåda?
Man får in drygt 100.000 celler i två 3/4 Langstroth lådor med vardera 10 plastramar vilket borde vara tillräckligt stort!
3/4 Langstroth 433 x 154 (gamla träram måtten från Swienty katalogen)
1/1 Dadant       430 x 256
Man blir helt klart flexiblare med två yngellådor jämfört med endast 1 st hel Dadant. Jag har läst en hel del om omstuvning bland ramar i yngellådorna och det är svårt att påvisa all effekt det skulle ha i praktiken, även här lika många förslag, problem och lite skönor som det finns odlare. Jag hittar dock inga "vetenskapliga" dokument och ni får gärna hänvisa till sådant om ni hittar något.

[Georgisten]

Sten-Åke: Du ska ha 12 ramar i dadanten för att det ska räcka. Vi fick ha en 3/4 L på även under spärrgallret i somras för att det skulle finnas nog med plats i yngelrummet.

Men jag har bara ett års erfarenhet av dadantkupor (13år av lågnormal och svea) och onekligen är det ett litet annolunda sätt att tänka. Vid ekologisk biodling finns det dock en klar fördel med dadant och det är att det avlägsnas en jädra massa drönaryngel när man tar bort en så stor ram.

Flexibiliteten offras dock som sagt men det kan ju även vara till fördel eftersom man får mindre anledning att pilla "lite extra" bara för att det är kul vilket historiskt varit ett problem genom iaf min egen biodlingskarriär.

[Sten-Åke Lindell]

Man kan ju ha två drönarramar också vid två lådor och få bort minst lika mycket. Kan även hålla med om att bäst är att låta bina klara sig själva och undvika att störa dem i onödan.
Mitt stora problem blir att skydda sig mot hackspett som finns i massor kring sommarstället. De hackar sönder allt och har t o m gett sig på väggen mot elcentralen för att de hört något surr där inne. Jag har sett plåtskal på en del kupor på landet, är det så man får göra? Att fixa en plåthuva som går ner 1 1/2 låda för att hålla hackspetten borta?
Någon som vet bilder/länkar/artiklar??
Vid invintringen flyttar jag in kuporna så att de står skyddade med 1.6 m gunnbostaket runt om, man får kanske lägga på ett nätttak också eller något som står pall för snö men håller stora fåglar och andra honungssugna gäster borta.

[Georgisten]

Jobbigt det där med dumma djur. Själv har jag haft problem med myror men det har ju löst sig genom strategisk krigsföring med myrr och/eller traktor med frontlastare. Häromåret när brorsan öppnade en av sina kupor var det helt tomt på bin men mellan ramarna stack det upp en liten musnos.

Hackspettar är ju dock fridlysta så luftgevär är väl troligen uteslutet för din del, tyvärr. En uv-atrapp kanske kan fungera? :=)

Kuporna med huvarna du såg var förövrigt Hörekupor. Jag har två sådana (har typ fyra kupsystem i hobbybigården och de har varit fler). De är bra på ett sätt men jobbiga på ett annat. Locken är klumpiga och tunga men de oisolerade skattlådorna i trä blir lätta. De är inte skydd mot fåglar utan fungerar som isolering då insidan av locken är täckta med frigolit... som förövrigt svartmyror gillar att bosätta sig i ibland. I vinter kommer jag förövrigt snickra kupor a la Anders Wispings stil med billiga oisolerade lådor rakt av och skita i det stora locket. Ska bli intressant och se hur det funkar. Vi ska ha dem i den ekologiska biverksamheten så det blir troligen dadant med 13 ramar till ynglet och 10ramars 3/4 L i skattlådorna. Då kan man plocka ut drönarramarna bakifrån. Rejäla nätbottnar ska se till att varroan inte hänger kvar på bina om man får lust att pudra näsan på dem.

[Sten-Åke Lindell]

Jag tycker biodlarsverige har gått i vinteride på något sätt, det känns nästan som om alla gått i klot i Thailand.
Är det bara jag som blir upphetsad av spärrgaller i Juletid? Jag fick mina foderlådor i förra veckan, lite i otakt med sässongen kanske. Men nu finns dom!!!
Har även skickat förfrågan om volympriser på ett lastbilslass plastramar (nästan 2 ton) utan respons.
Vad händer? Det är i alla fall nu jag har tid att fixa och dona allt till våren. Man har sysselsättning i vår i alla fall så man kräks och December/Januari är högaktiv!
Det är kanske så att priserna är som lägst nu (min plan) och i vår skall alla ha alla prylar samtidigt till 2009 års prislista.
Dollarn har gått upp en del och det blir en del prishöjningar alt konkurser att vänta. Inte ens tillverkarföretagen svarar här hemma.

[Sten-Åke Lindell]

http://www.vinnis.lv/en/piederumi/sviedes.htm

Vinnis.lv är trevliga att ha att göra med, man får den info man behöver!! Något våra leverantörer borde lära lite av.

[Sten-Åke Lindell]

Fråga om spännremmar!

Jag tänker använda spännremm runt hela kupan istf sten/tegelsten/marksten på kuplocket. Alltså hela tiden på, dvs inte bara till avläggare/invintring!!

Det finns några på LP's och Agreb har en som är kort (3 m). Till 8-10 lådor plus tak/botten behövs runt 5 meter som inte skär in i kupan, dvs lite bredd på bandet.

Någon som funnit något bra på Jula, Claes Olsson etc och är nöjda som inte rostar/oxiderar eller krånglar?

[Sten-Åke Lindell]

Bra faktasida!
http://www.glenn-apiaries.com/honey_bee_beekeeping_news.html

[wictor]

Wictor: Hur svärmförebygger man i en dadantkupa egentligen? Det går ju varken att göra yngeluppflyttning, reversera yngelrum eller stöka om med schackbrädesmönster eller liknande. Är det bara spärrgaller som gäller?

Bra drottningar... är det bästa mot svärmar. Jag har bra buckfast

I somras gick de på 10 dadant samt första skattlådan 3/4 LS ospärrad, spärrade ner drottningen i slutet av juli och det fungerade bra. Ynglet kröp ut och lådan fylldes med honung.

[Sten-Åke Lindell]

Någon som vet avstånden eller lämpligt avstånd mellan NC sockeln eller hålen på en träribba för en odlingsram. Jag har sett hur man använder olika kassetter och man förvånas hur jäkla omständiga människor är. Jag tror mera på omlarvning i cellkoppar men använda NC's system för sockel, cellkoppshållare, cellkopp och stödhylsa.
NC Kassett eller användandet av Jenter systemet blir alldeles för krångligt. Man måste då först fånga in drottningen för att sedan spärra in henne. Därefter ska man kontrollera när hon har lagt ägg. Vad jag kan förstå så måste man kolla ett par gånger om dagen för att veta när det är dags att sätta cellerna i odlingsramen. Suck!
Jag tänker bygga en odlingsram (larvram) för Langstroth avläggarlåda fast baserad på en hel lätt modifierad Dadant hoffmanram med plats för ca 50 celler.
Antalet celler beror på hur tätt man kan sätta cellerna på varje rad. Dadant invändigt mått är ca 430 mm, använder man ca 1" (25.4 mm) delning får man plats med 2 x 16 celler.
Man borde få plats med flera typ 2 x 20 eller 2 x 25 om man använder Dadant och två rader. Jag skall mäta prylarna när de kommer från leverantören.

[Sten-Åke Lindell]

Jag vet att det diskuterats tidigare i allt för många spridda trådar men eftersom jag håller låda här och att det har anknytning till avläggare/invintring tar jag det här.

Har kollat lite på vinterfoderblandningar och mätt Ph på olika vatten här, på Väddö, Stockholm, Uppsala. Ph varierar från 7,2 till 9,8 och jag har läst att Ph får vara max 10 men det varierar på olika platser på olika tider. Många räknar med att deras vatten har Ph 7.0 ...

Vi utgår att man använder enbart Winborgs ättiksprit 12% som går att få i ekonomipack och kostar inte så mycket att man behöver bry sig.
Det går att läsa att Ph på honung ligger mellan 3.2 - 4.6 på olika livsmedelsidor och dessa siffror figurerar nästan äver allt. Men nu är det så att Ph på den honung jag mätt visar något högre värden och kalibrerat med Ph 4 och Ph 7 buffertlösning och mitt instrument mäter RÄTT! Problemet är dessa olika mätningar som är gjorda med gamla igenkorkade givare och som sällan kalibreras med buffertlösningar, man tar oftast destillerat vatten (som ibland är kranvatten) och påstår att det är 7.0 och då blir det ingen bra mätning.

Man kan ju undra varför man vill uppnå den bästa blandningen? Ja varför inte om man bara vet hur man blandar och känner sitt vatten och blandar vatten + socker och surhetsreglerar med ättika 12% tills man uppnår samma Ph som honungen som bina har, det dom är vana vid och tycker om.
Man behöver bara kompensera vätskan ättikan och torrsubstansen sockret för salt och Atamon pulver för att få rätt mängd socker + vatten i förhållande 3:2.

Då blir faktiskt Ph rätt!

Och det är precis lika lätt att göra helt rätt som att göra nästan helt rätt!

Använder ni 8,250 gram salt / kg socker?
Använder ni 0,375 gram Atamonpulver / kg socker?

Då blir det en massa kemiska formler som justerar ättikan så att Ph blir samma som honungen.
Jag har snart tabeller där man kan mata in sina värden men det finns default värden för "normala" eller det som brukas idag.

Puh! Kemiboken är stygg!

 

[Sten-Åke Lindell]

FAT BEES SKINNY BEES

- a manual on honey bee nutrition for beekeepers

http://www.rirdc.gov.au/reports/HBE/05-054.pdf

Det här dokumentet ovan från Nya Zeeland är riktigt läsvärt, på 150 sidor.

Har adderat ytterligare en bra länk med fakta.
http://www.jas.org.pl/jas_50_1_2006_1.pdf

[Jonte76]

    Ska man ha mera samhällen så måste jag tycka att det är bättre att köpa Bifor. Lätt att man tröttnar annars på hösten är min erfarenhet.,då är orken slut för dom flesta som har mycke bin. Min åsikt

[Sten-Åke Lindell]

Visst kan man köpa stora mängder Bifor, men mest ekonomiskt är kanske att blanda själv.

Jag har lagt in generella beräkningar och sockerfakta i min blogg. Hur man beräknar vikten (som är enkelt) och volymen på den färdiga lösningen (som behöver lite mera) samt förhållandet viktprocent (det vi kallar koncentration) t ex 60%.

Jag har försökt vara pedagogisk, mitt största problem utöver alla bokstäver som alla tror att jag har 

[Sten-Åke Lindell]

Angående saltet!

Vid t ex dropp till en människa ges fysiokalisk koksaltlösning 0,9% (NaCl)

Insekter verkar vilja ha 1,5%, dvs betydligt mera elektrolyter.