10 budord för byggnadsvård

[Våmhuskullan]

Så här såg det ut i vårt hus när vi började riva lite i väggarna: först bärande konstruktion, sedan målad pärlspont, sedan ett lager masonit med tapet på och ytterst ett nytt lager med pärlspont  lite humor nästan...

MYCKE humor 

[Rosten]

Stora solfångare på gamla tak får mig också att bli glad.

Och man vet att det bor en person i huset som man kan bli vän med och byta en massa kunkap med.
För det är nog bara udda och intressanta personer som gör så med ett gammalt hus.

[Norrsken]

Ibland tycker jag att det går för långt med vurmandet för det gamla.
Ett bra ex. På det är alla mobilmaster. Det klagas på att de förfular landskapet.
Samtidigt som man K-märker gamla radiomaster från 30-talet.

Är det inte strålningen det klagas på när det gäller mobilmaster? Och vindkraftverk när det gäller förfulande av landskap?

I övrigt håller jag med, faktiskt! Det finns nån slags charm och bevarandevärde från alla tidsepoker! Tänker lite på det underbara femtitalsköket i ett utav husen jag spanar lite på! Och för övrigt tycker jag nästan att vindkraftverk är vackra på ett sätt, när man tänker på den miljövänliga el som de skapar! Samma med solfångarna!

[trädman]

Jag arbetar själv huvudsakligen i budordens anda, men tycker inte man ska vara allt för fundamentalistisk.

Att alltid använda samma material och arbetsmetoder som används tidigare skulle i mitt fall leda till att ett stort antal hus skulle förgås för gott eftersom merarbetet och merkostnaderna skulle bli helt ohanterliga. Vi skulle då avverka reparationsvirket med yxa (och ev stocksåg), såga brädor och plank i enkel vattensåg, smida spiken själv i smedjan, täcka taken med näver och torv osv.

I modernare tid skulle det innebära att vattensystemet skulle renoveras med galvaniserade stålrör och ventiler med läderpackningar, värmesystemets skarvar tätas med lin och blymönja, elsystemet byggas med textil- och tjärisolerade ledningar. Teleleningar mm utföras av pappersisolerad blymantlad kabel osv. Ska man följa budorden slaviskt blir det absurt tycker jag. Allt var inte bättre förr. Alla gamla material och metoder var definitivt inte bättre än dagens.

Att förkasta stilimitationer och imitationsmaterial är onekligen ett intressant bud. Det mesta av byggandet på svenska landsbygden är i någon mån stilimitationer. Rödfärgade fasader för att husen skulle likna tegelhus. Oljefärgsmålade hus med knutlådor och annan utsmyckning för att likna stenhus. Målade trägolv som imiterar stengolv, och så vidare

Och slutligen visst kan man påstå att ett 200-årigt hus är dåligt byggt. Det kan vara dragigt, kallt, dåligt grundlagt osv. Folk ville inte bo i dragiga hus, iskalla hus med golv som lutar så man blir sjösjukt för 200 år sedan heller och därför försökte man rimligen bygga så dragfritt och bra man kunde. Men det lyckades mer eller mindre bra, då som nu

[Rosten]

Jag arbetar själv huvudsakligen i budordens anda, men tycker inte man ska vara allt för fundamentalistisk.

Att alltid använda samma material och arbetsmetoder som används tidigare skulle i mitt fall leda till att ett stort antal hus skulle förgås för gott eftersom merarbetet och merkostnaderna skulle bli helt ohanterliga. Vi skulle då avverka reparationsvirket med yxa (och ev stocksåg), såga brädor och plank i enkel vattensåg, smida spiken själv i smedjan, täcka taken med näver och torv osv.

I modernare tid skulle det innebära att vattensystemet skulle renoveras med galvaniserade stålrör och ventiler med läderpackningar, värmesystemets skarvar tätas med lin och blymönja, elsystemet byggas med textil- och tjärisolerade ledningar. Teleleningar mm utföras av pappersisolerad blymantlad kabel osv. Ska man följa budorden slaviskt blir det absurt tycker jag. Allt var inte bättre förr. Alla gamla material och metoder var definitivt inte bättre än dagens.

Att förkasta stilimitationer och imitationsmaterial är onekligen ett intressant bud. Det mesta av byggandet på svenska landsbygden är i någon mån stilimitationer. Rödfärgade fasader för att husen skulle likna tegelhus. Oljefärgsmålade hus med knutlådor och annan utsmyckning för att likna stenhus. Målade trägolv som imiterar stengolv, och så vidare

Och slutligen visst kan man påstå att ett 200-årigt hus är dåligt byggt. Det kan vara dragigt, kallt, dåligt grundlagt osv. Folk ville inte bo i dragiga hus, iskalla hus med golv som lutar så man blir sjösjukt för 200 år sedan heller och därför försökte man rimligen bygga så dragfritt och bra man kunde. Men det lyckades mer eller mindre bra, då som nu

För att inte tala om alla dåliga grunder som man lyckats göra. Där kåkarna till slut hänger på skorsten.

[Prins Tuvstarr]

Att slaviskt följa en viss tidsepok kan bli rätt tråkigt och framför allt svårt. Ett hem ska ju fungera för dem som bor i det. De mest spännande renoveringarna är, tycker jag, de som har en blandning av gammalt och nytt. Däremot är det tråkigt när man river ur allt i ett gammalt hus för att få släta ytor och modern villastandard… då kan man ju lika gärna köpa ett nyare hus.

Man får ”plocka russinen i kakan” och renovera så man trivs. Vill man ha ett kök i 1700-tals stil och ha brödrost på köksbänken och elledningar så ser jag inget problem med det. Eller en kaffekvarn osv i sitt 2000-tals kök. Som gamle Fred (undrar var han håller hus) alltid sa ” to each his own”.

Att tänka på är att dagens moderna kök blir, om de överlever, framtidens nostalgi-renoverings-objekt.

[Norrsken]

Att slaviskt följa en viss tidsepok kan bli rätt tråkigt och framför allt svårt. Ett hem ska ju fungera för dem som bor i det. De mest spännande renoveringarna är, tycker jag, de som har en blandning av gammalt och nytt. Däremot är det tråkigt när man river ur allt i ett gammalt hus för att få släta ytor och modern villastandard… då kan man ju lika gärna köpa ett nyare hus.

Kan inte annat än hålla med prinsen! Ofta har de mest charmanta husen spår från olika tidsepoker! Fast det är klart, vissa har ju sparat det absolut gräsligaste från de olika epokerna! Det handlar som du säger om att plocka russinen ur kakan! Och naturligtvis väljer var och en att spara de grejer man gillar, och eftersom att folk är olika blir ju resultatet också olika! Men gamla hus som är totalt urblåsta där allt ersatts med modärna grejer tycker jag i alla fall tappar mycket av charmen!

[Rosten]

Att slaviskt följa en viss tidsepok kan bli rätt tråkigt och framför allt svårt. Ett hem ska ju fungera för dem som bor i det. De mest spännande renoveringarna är, tycker jag, de som har en blandning av gammalt och nytt. Däremot är det tråkigt när man river ur allt i ett gammalt hus för att få släta ytor och modern villastandard… då kan man ju lika gärna köpa ett nyare hus.

Man får ”plocka russinen i kakan” och renovera så man trivs. Vill man ha ett kök i 1700-tals stil och ha brödrost på köksbänken och elledningar så ser jag inget problem med det. Eller en kaffekvarn osv i sitt 2000-tals kök. Som gamle Fred (undrar var han håller hus) alltid sa ” to each his own”.

Att tänka på är att dagens moderna kök blir, om de överlever, framtidens nostalgi-renoverings-objekt.

Problemet är att det knappast går att köpa en nyare kåk för ett vettigt pris. Där det också finns en stor ladugård, hönshus, verkstad, garage, jordkällare, gäststuga mm. Då måste man välja en äldre kåk som från början har varit ett mindre torp eller liknade som sedan byggts ut i omgångar.

Jag har också undrat var Fred tog vägen. Saknar hans kloka inlägg.

[Prins Tuvstarr]

Kan inte annat än hålla med prinsen! Ofta har de mest charmanta husen spår från olika tidsepoker! Fast det är klart, vissa har ju sparat det absolut gräsligaste från de olika epokerna! Det handlar som du säger om att plocka russinen ur kakan! Och naturligtvis väljer var och en att spara de grejer man gillar, och eftersom att folk är olika blir ju resultatet också olika! Men gamla hus som är totalt urblåsta där allt ersatts med modärna grejer tycker jag i alla fall tappar mycket av charmen!

Ett hus/hem blir som årsringarna i ett träd där varje ägare/generation bildar nya årsringar.

[Prins Tuvstarr]

Problemet är att det knappast går att köpa en nyare kåk för ett vettigt pris. Där det också finns en stor ladugård, hönshus, verkstad, garage, jordkällare, gäststuga mm. Då måste man välja en äldre kåk som från början har varit ett mindre torp eller liknade som sedan byggts ut i omgångar.

Jag har också undrat var Fred tog vägen. Saknar hans kloka inlägg.

Ja, så är det. Ekonomin måste vi alla anpassa oss efter. Man får göra det bästa av situationen.

[Norrsken]

Problemet är att det knappast går att köpa en nyare kåk för ett vettigt pris. Där det också finns en stor ladugård, hönshus, verkstad, garage, jordkällare, gäststuga mm. Då måste man välja en äldre kåk som från början har varit ett mindre torp eller liknade som sedan byggts ut i omgångar.

Jag har också undrat var Fred tog vägen. Saknar hans kloka inlägg.

Dessa ord får mig att undra om samma situation rådde på femtitalet. Jag tycker att det finns bra många gårdar som har uthus och ladugård, ett gammalt vackert timmerhus som står och förfaller, och sen ett femtitalshus uppsmällt på tomten. Jag tappar ofta intresse direkt för såna gårdar. Känner lite att "vad ska jag med två bostadshus till??" Men det kanske var billigare att smälla upp ett nytt hus när det gamla känndes omodärnt? Det är ju lite dubbelt. Det gör ju att de gamla huset ofta har kvar mycket av detaljer och originalskick, samtidigt som det förfaller av att stå tomt och oeldat! Sen har jag läst nånstans att "den bästa formen av byggnadsvård är att bo i huset", med andemeningen att även om man kanske måste modärnisera en del, så förfaller huset fortare av att stå tomt... Självklart en balansgång det där!

Och för att bli riktigt ot så saknar jag också Fred. Hoppas verkligen att inget har hänt honom!