Vi har en tomt

[Doro]

Hej!

Jag ställer mina frågor på det här forumet för här verkar det finnas folk som vet hur man bygger ekologiskt! Jag och min man har en tomt på G (kalhygge) och funderar på vilken typ av hus vi ska bygga. Just nu lutar det åt lösvirkeshus som vi bygger själva. Vi vill ha ett litet hus med storstuga - kök, vardagsrum och arbetsrum i ett - plus ett våtutrymme med bad och tvätt. Kanske har vi ett separat sovrum men det känns väldigt mysigt med ett sovloft med utsikt över allrummet! En kamin/kakelugn i ett hörn som värmer, och så rejält tjocka väggar runtomkring... Och så förbereder vi för utbyggnad så att framtida barn kan få egna rum så småningom.

Är det någon som spontant kommer på några tips? Någon annan som har byggt? Vad är egentligen en bra grund ur ekologiskt perspektiv? Torpargrund, platta på mark... Vi är inte så superextrema med materialval, jag är tex inte plast-skeptiker utan kan tänka mig frigolit och sånt. Men vi vill att det ska vara så ekologiskt som möjligt samtidigt som det är hållbart. Tips på husleverantörer? Bra kaminer? Vedspisar? Gräva brunn? Avlopp? Frågor frågor frågor!! Alla tips och tankar välkomnas!

[vattuvarg]

Först ett boktips:
"Byggekologi - Kunskaper för ett hållbart byggande"
av Varis Bokalders och Maria Block

Låna den på biblioteket och om ni tycker den är bra nog, köp den. Boken är kurslitteratur på kursen "Bärkraftigt byggande och boende" som genomförs av Högskolan Dalarna i Stjärnsund. En väldigt bra bok i det här fallet.

Sedan ska jag slå ett slag för lättlera som isoleringsmaterial i ett resvirkeshus. Vi har fått prova på lättlera under kursen och det var definitivt ett material för självbyggare. Billigt och flexibelt. Det ger också de där tjocka väggarna ni vill ha, men komihåg att fasa kanterna för mer ljus inne i huset. För mer info om lera som byggmaterial, kolla in hemsidan för Lerbyggeföreningen.

Vill man inte ha djupa fönsternischer överallt så kan man bygga 2+2-glasfönstren som beskrivs i Byggekologiboken. Det borde bli ett kanonställe att odla kökskryddorna i, exempelvis.

Kanske blir plats för en rocket-kamin också, vem vet?

[Doro]

Ett sent tack för boktipset - vi har läst och pluggat på, det är ju en riktig bibel!

Nu har vi inte bara en tomt utan ett rejält luftslott. Men jag har fortfarande massor av frågor. Jag lade upp den här hemsidan:
http://www.alternativ.nu/users/villagarbergs/

där jag har skrivit typ allt som vi har kommit på hittills. Jag är jättetacksam om ni erfarna ekobyggare ville läsa och kommentera och ge tips. Vi har ju ett sånt guldläge nu när vi bygger precis allt helt nytt precis som vi vill ha det.

[wikhall]

Avloppet har vi också haft krångel med, där har inget hänt i byråkraternas hjärnor sedan 1980, men nu händer det saker...

www.wikhall.com/husbygge

www.vattenmiljo.se

[Nypålandetsfru]

Bekanta till mig har köpt tomt utanför Gbg.
Det är min kompis pappa som har styckat av
och sålt.
Tomten ligger en bra bit bort fr grannar.
De vill bygga miljöhus men har stött på
patrull från kommunen och grannar långt ifrån?
Tydligen verkar det vara lite förutfattade mening
om det här med ekohus.
Synd tycker jag.

[Doro]

wikhall: Aktivhus var ett fint ord!  Jättemånga bra tips på material på din hemsida, tack!

Nypålandetsfru: Jag har inte ens tänkt tanken att någon skulle motsätta sig att vi bygger ett "ekohus"... Vi har redan fått OK av grannarna men vi sade ju aldrig att vi tänkte kalla det för ett ekohus. Vår kommun kallar sig för "ekokommun" så jag räknar med att de kommer skutta av glädje över vår bygglovsansökan. *sticker fram hakan*

[Snarrbon]

Våra grannar använder den här lösningen och det fungerer riktigt bra. Än så länge i alla fall

http://www.uponor.se/templates/Page.aspx?id=3646

[Nypålandetsfru]

wikhall: Aktivhus var ett fint ord!  Jättemånga bra tips på material på din hemsida, tack!

Nypålandetsfru: Jag har inte ens tänkt tanken att någon skulle motsätta sig att vi bygger ett "ekohus"... Vi har redan fått OK av grannarna men vi sade ju aldrig att vi tänkte kalla det för ett ekohus. Vår kommun kallar sig för "ekokommun" så jag räknar med att de kommer skutta av glädje över vår bygglovsansökan. *sticker fram hakan*

Härligt när kommunen är med. Spännande skede ni är i nu!

[Doro]

Snarrarp: Åh, vad inspirerande! Jag tror inte att vi behöver något reningsverk, men jag såg att de har infiltrationsanläggningar också. Tänk om man kan bygga det själv!!  Det skulle vi spara åtskilliga tusen på... och om miljöfolket på kommunen ger godkänt på vårt förslag på var vi kan ha det så vet jag ungefär hur vi kan göra och det skulle nog nästan gå att fixa med gammal hederlig armkraft och spadar...  kanske inte. Kan man hyra en liten grävmaskin?

[vattuvarg]

Ett sent tack för boktipset - vi har läst och pluggat på, det är ju en riktig bibel!

Det var så lite så. Visst är den bra?

Nu har vi inte bara en tomt utan ett rejält luftslott. Men jag har fortfarande massor av frågor.

Funderingar
Ekohus är inte något udda som ska undvikas, utan det sätt som hus bör byggas på från och med nu. Varför fylla huset med byggmaterial som ger ifrån sig giftiga ämnen? Varför ha ett hus som läcker värme som ett såll och som behöver maskiner för att vara drägligt på sommaren? Det handlar ju faktiskt bara om sunt förnuft.

Plintgrund... Du kanske ska se några hus i Solberga? Där är det inte bara plintar utan nästan styltor på några av husen.

Köldbryggor är helt enkelt delar av väggen där värmen har det lättare att ta sig ut. Värmen tar sig ut där det är enklast, så det är lite bök med att få till väggen bra. Det dubbla regelsystemet som du beskriver fungerar och kan fyllas med olika isoleringar (exempelvis lerhalm). En av många möjliga regelkonstruktioner är lättbalkar och lättreglar.

Lättbalkar kan göras väldigt breda och kan på så vis ha det djup man vill för isolering. De kan användas i tak också. Mittdelen är förresten det som folk i dagligt tal kallar masonit (som inte behöver lim vid tillverkningen). Om man har lättbalk i väggkonstruktionen är det ganska lätt att fylla den med ekologisk lösull.

Klinker på golvet är inte snällt mot fötterna eller knäna. ...eller porslinet. Ett golv av obränd lera istället, kanske? Med stenar eller klinker där det nöts som hårdast? Det är inte för alla men det är värt att undersöka. Se gärna till att stå på ett välgjort lergolv med olje- och vaxyta själv. Först då begriper man vad det innebär. Med lera i olika färger kan man leka lite. Det går ganska lätt att lägga in värmeslingor för golvvärme, men se då till att isolera kring golvet också. Mångas golvvärme läcker ut direkt genom väggen...

[Doro]

Det var så lite så. Visst är den bra?

Funderingar
Ekohus är inte något udda som ska undvikas, utan det sätt som hus bör byggas på från och med nu. Varför fylla huset med byggmaterial som ger ifrån sig giftiga ämnen? Varför ha ett hus som läcker värme som ett såll och som behöver maskiner för att vara drägligt på sommaren? Det handlar ju faktiskt bara om sunt förnuft.

Jamen precis! Sunt förnuft och ansvarstagande. För oss är det mest en fråga om kostnad och arbete (spånskivor är billigt och enkelt) och kunskap/tid, dvs hur mycket tid vi kan lägga ner i projektet (kanske får man köpa färdiga system så att man blir klar nån gång). Det är vad som kommer avgöra hur "eko" vårt hus blir. Men att det ska vara så eko som det bara går känns självklart!

Plintgrund... Du kanske ska se några hus i Solberga? Där är det inte bara plintar utan nästan styltor på några av husen.

Coolt! Jag har läst om andra områden där man bygger på stolpar av olika orsaker. Det kanske inte är så "udda" då. Det känns som ett miljövänligt val eftersom man slipper gräva så mycket och göra ingrepp i marken.

Köldbryggor är helt enkelt delar av väggen där värmen har det lättare att ta sig ut. Värmen tar sig ut där det är enklast, så det är lite bök med att få till väggen bra. Det dubbla regelsystemet som du beskriver fungerar och kan fyllas med olika isoleringar (exempelvis lerhalm). En av många möjliga regelkonstruktioner är lättbalkar och lättreglar.

Lättbalkar kan göras väldigt breda och kan på så vis ha det djup man vill för isolering. De kan användas i tak också. Mittdelen är förresten det som folk i dagligt tal kallar masonit (som inte behöver lim vid tillverkningen). Om man har lättbalk i väggkonstruktionen är det ganska lätt att fylla den med ekologisk lösull.

Lättbalkar ser smart ut! Det som vi funderar på är - t.ex: blir inte masonitskivan en köldbrygga? Eller är den tillräckligt isolerande i sig självt? Och hur gör man ust vid skarvar mellan väggar och tak/golv? Om man föreställer sig att man ställer sin köldbryggefria vägg på en plata på mark, då vandrar det väl en massa värme genom plattan? Det är sånt vi inte riktigt kommer underfund med hur vi ska göra.

Klinker på golvet är inte snällt mot fötterna eller knäna. ...eller porslinet. Ett golv av obränd lera istället, kanske? Med stenar eller klinker där det nöts som hårdast? Det är inte för alla men det är värt att undersöka. Se gärna till att stå på ett välgjort lergolv med olje- och vaxyta själv. Först då begriper man vad det innebär. Med lera i olika färger kan man leka lite. Det går ganska lätt att lägga in värmeslingor för golvvärme, men se då till att isolera kring golvet också. Mångas golvvärme läcker ut direkt genom väggen...

Ja, just vattentätt klinker (glaserat) vill jag egentligen bara ha i våtutrymmet, men jag tänker mig någon typ av plattor i hela huset. Jag hade en kurskamrat som gjorde jättecool mosaik av spånskivor som hon lackade i olika färger, och jag har sett i en inredningsbok tips om att man kan göra "fusksten" av plywood. Eller linoleum då, som man kan skarva ihop lite som man vill i olika mönster. Men en av poängerna är att jag vill kunna hälla ut en hink med vatten på golvet... i alla rum. Åtminstone i kök, badrum och tvättstuga. Det är bra i en barnfamilj. Äsch, jag vet inte, det är bara brainstorming. Det blir lite klurigt när man har öppen planlösning. Hur gör man snygga skarvar mellan golvmaterial??

[TW]

Några tankar. Sila dem och tag vara på det du vill.

Om lättreglar
Personligen är jag skeptisk till lättreglar och lättbalkar. Om man vill ha ett hus med liten miljöbelastning är det viktigt att få en så lång brukstid som möjligt. En lång brukstid betyder att det blir ett antal renoveringar under den tiden. Lättbalkar innehåller väldigt litet trä. Det betyder att när man fäster ihop dem måste man spika väldigt tätt. Då man sedan renoverar så är risken stor att man helt enkelt spikar sönder stommen så att den förlorar sin hållfasthet. Dessutom tvivlar jag på att lättreglarna har någon hållfsthet efter en vattenskada. Om man tänker sig en brukstid på 100 år så kommer man att förbruka ett par tre rörsystem på den tiden. En annan fråga är om det är möjligt att reparera en lättregelstomme. Jag tvivlar.
Själv skulle jag föredra en vanlig platsbygd resvirkesstomme av 2x6 korsskålad med 2x2 på insidan. Den går bra att reparera och komplettera i många år. Om man spikar med galvanspik håller den stommen troligen i århundraden.

Om sovloft och uppvärmning
Förr byggde man inga sovloft, och man hade mellantak i alla rum. Värme stiger uppåt och man måste elda väldigt för att få det varmt vid golvet i ett rum med dubbel rumshöjd. Nu då värme kommer längs elkablarna är det många som inte tänker på det. Dessutom är det både ekonomiskt och miljömässigt en fördel att ha så liten varm volym som möjligt. Då är man tillbaka på en normal rumshöjd, 2,50-2,60. Jag har hört folk som har sovloft klaga på att det blir olidligt varmt där uppe.

Om grunden
Plintgrunder anses i allmänhet vara osäkra. Det är lätt hänt att plintarna sätter sig ojämt. Om det inte är en torr grusås skall man inte bygga boningshus på plintar enligt min åsikt. Dessutom blåser det ju undser ett hus på plintar och det gör att golvet kyls underifrån. Inte så bra om man vill spara ved.  Man kan bygga på platta, men det har visat sig på senare år att plattan leda upp fukt. Man måste vara väldigt noggrann och göra allting absolut rätt. Man kan bygga torpargrund, men många nyare torpargrunder är för dåligt ventilerade så man får mögel i kryprummet.
Hur man än vänder sig pekar röven bakåt.
Själv skulle jag troligen bygga en torpargrund med extra stora ventilationshål och en extra hög stenfot så att kryprumsbotten kommer i nivå med marken utanför. Dessutom skulle jag mura en extra kanal i skorstenen och föra ner den till kryprummet och sätta ett spjäll i botten. Når det är fuktigt väder och litet uppvärmningsbehov på sensommaren skulle jag låta spjället stå öppet för att få den fuktiga luften att dra ut ur kryprummet. Bara mina funderingar. Ta dem inte så hårt.

[Gengaskokaren]

Kan man hyra en liten grävmaskin?

Kolla med TLG Service i Bollebygd, 0768-638225. http://www.tlgservice.se/index.htm
Dom har en 1,5 tons grävare som funkar alldeles utmärkt. Jag hyrde den för 2 år sedan och grävde upp runt huset och dränerade om. Om inte minnet sviktar så tog han då 700 kronor dygnet. Gräver du hela dagen så går det en 30-40 liter diesel också.
Kan meddela att det är kul att gräva med grävmaskin 

Edit: Såg att nu är priset 700: /dygn exkl. moms.

[TW]

Ännu en sak om "vattentät klinker"

Klinker i sig själv är vattentätt men fogarna läcker väldigt. I klinkergolv i våtutrymmen har man alltid en fuktspärr bakom klinkern.

[Doro]

TW: Tack för dina tankar! Jag ska begrunda dem.

Just nu klurar jag väldigt på ventilation. Det enda ventilationssystem jag käenr till är hål ovanför fönster, och det känns så konstigt att göra en jättetjock superisolerad vägg och sen borra ett hål raktigenom!! Det måste finnas nåt smartare sätt. Så här står det i byggekologi om "Principer för miljöanpassad ventilation":

* Luftflödet ska kunna varieras efter årstid, väderlek och tillfäligt behov i varje lokal.
* Tilluftsystemet ska ha så låg behandlingsgrad som möjligt.
* Tilluften ska kunan tillföras dragfritt, även under den kalla årstiden.
* Värmesystemet ska bara värma om temperaturen i en lokal ligger under önskat värde.
* Värme- och ventilationssystem ska vara ljudlösa.
* Samspelet mellan byggnad och ventilation ska vara fungera väl.
* Systemet ska innehålla ett minimum av tekniska komponenter som kan krångla.
* Systemet ska vara lätt att inspektera, rensa och rengöra.
* Systemet ska ha en låg energiförbrukning.
* Systemet ska samverka med självdragkrafterna.

En del är kanske mest angeläget för större flerbostadshus mm.
Är det nån som spontant får en tanke om vad som kunde funka i ett litet kompakt 1,5planshus? Jag är inne på en tanke om att man har tilluftsventiler i taket - men hur gör man i så fall för att förhindra att luften far ut där i stället? Om man har ett tillräckligt tätt hus och en frånluftsväg med mycket drag kanske det kan funka. Och hur får man i så fall tillräckligt med drag?

Eller tilluft genom golvet, på väl valda ställen där det inte blir obehagligt drag? Jag känner mig villrådig. Det vore ju väldigt snitsigt om man kunde ha ventilation med självdrag som samtidigt är smart så att det inte blir kallras.

[vattuvarg]

Om lättreglar
Personligen är jag skeptisk till lättreglar och lättbalkar. Om man vill ha ett hus med liten miljöbelastning är det viktigt att få en så lång brukstid som möjligt. En lång brukstid betyder att det blir ett antal renoveringar under den tiden. Lättbalkar innehåller väldigt litet trä. Det betyder att när man fäster ihop dem måste man spika väldigt tätt. Då man sedan renoverar så är risken stor att man helt enkelt spikar sönder stommen så att den förlorar sin hållfasthet. Dessutom tvivlar jag på att lättreglarna har någon hållfsthet efter en vattenskada. Om man tänker sig en brukstid på 100 år så kommer man att förbruka ett par tre rörsystem på den tiden. En annan fråga är om det är möjligt att reparera en lättregelstomme. Jag tvivlar.
Själv skulle jag föredra en vanlig platsbygd resvirkesstomme av 2x6 korsskålad med 2x2 på insidan. Den går bra att reparera och komplettera i många år. Om man spikar med galvanspik håller den stommen troligen i århundraden.

Korsreglat är inte en dum lösning. Då kan man också lägga diffusionsspärren mellan regellagren. Jag tror att Mats Wolgast använder sig av en sådan lösning i sitt superisolerade hus.

Att använda lättreglar blir mindre riskfyllt om man kan använda det i kombination med en konstruktion som tar belastningen från taket. Timmer på insidan av huset med lättregel och isolering på utsidan är en lösning (som dock har ett problem med placeringen av diffusionsspärren). Bärande stolpar (exempelvis korsvirke) är en annan. Om takets tyngd bärs av andra byggdelar så borde lättbalk fungera alldeles utmärkt.  Man skulle till och med kunna bygga väggen med reglarna 120cm från varandra.

Om sovloft och uppvärmning
Förr byggde man inga sovloft, och man hade mellantak i alla rum. Värme stiger uppåt och man måste elda väldigt för att få det varmt vid golvet i ett rum med dubbel rumshöjd. Nu då värme kommer längs elkablarna är det många som inte tänker på det. Dessutom är det både ekonomiskt och miljömässigt en fördel att ha så liten varm volym som möjligt. Då är man tillbaka på en normal rumshöjd, 2,50-2,60. Jag har hört folk som har sovloft klaga på att det blir olidligt varmt där uppe.

Jag har själv den erfarenheten från en lånad stuga för några år sedan. Det behövdes mycket eldande och det blev mycket riktigt närmast omöjligt att sova i värmen på loftet.

Det platta innertaket är enklare att isolera också.

Men en liten del av huset kan ha högt, spetsigt tak. Gärna ett rum för samvaro och pyssel. Gärna målat i färger som ger energi och varm stämning. Rött, orange och gult med mindre inslag av andra färger.

Om grunden
Plintgrunder anses i allmänhet vara osäkra. Det är lätt hänt att plintarna sätter sig ojämt. Om det inte är en torr grusås skall man inte bygga boningshus på plintar enligt min åsikt. Dessutom blåser det ju undser ett hus på plintar och det gör att golvet kyls underifrån. Inte så bra om man vill spara ved.  Man kan bygga på platta, men det har visat sig på senare år att plattan leda upp fukt. Man måste vara väldigt noggrann och göra allting absolut rätt. Man kan bygga torpargrund, men många nyare torpargrunder är för dåligt ventilerade så man får mögel i kryprummet.
Hur man än vänder sig pekar röven bakåt.
Själv skulle jag troligen bygga en torpargrund med extra stora ventilationshål och en extra hög stenfot så att kryprumsbotten kommer i nivå med marken utanför. Dessutom skulle jag mura en extra kanal i skorstenen och föra ner den till kryprummet och sätta ett spjäll i botten. När det är fuktigt väder och litet uppvärmningsbehov på sensommaren skulle jag låta spjället stå öppet för att få den fuktiga luften att dra ut ur kryprummet. Bara mina funderingar. Ta dem inte så hårt.

Om tomten är kuperad kan man låta en solfångare nedanför huset värma upp luften som ska till grunden. Flera så'na lösningar beskrivs i boken "Bygg klimatanpassat" av Erat och Björkholtz.

Med tjock isolering i botten på huset så blir förlusterna mindre, men vinden tar verkligen energi. Därför är det viktigt att fundera på hur man ska minska vindhastigheten kring huset. Träd, buskar och häckar hindrar vinden, liksom plank och murar. Tänk bara på att man inte kan bromsa vinden mer än till 59% (betz lag). Försöker man bromsa mer än så går vinden runt och skapar istället turbulens (som faktiskt kan ha högre hastighet än vinden). I praktiken betyder det att plankorna i staketet eller planket måste arrangeras så att mellanrummen är 41% av ytan.

På södersidan kan lövträd släppa genom solljus på vintern och skugga skönt på sommaren. På norrsidan blir det inte mycket sol så där kan barrträd sköta vindvakten. 

Förresten... En galen idé som jag har är att tänka sig huset som en uppochnedvänd frysbox där man går in från undersidan på vintern. Ni skulle också kunna använda er av den idén.  Värme stiger ju...

[Filip Skräplund]

Varför ha diffusionsspärren en bit in i väggen? Då fälls ju ev fukt ut där.

[vattuvarg]

Just nu klurar jag väldigt på ventilation. Det enda ventilationssystem jag känner till är hål ovanför fönster, och det känns så konstigt att göra en jättetjock superisolerad vägg och sen borra ett hål raktigenom!! Det måste finnas nåt smartare sätt. Så här står det i byggekologi om "Principer för miljöanpassad ventilation":

En del är kanske mest angeläget för större flerbostadshus mm.
Är det nån som spontant får en tanke om vad som kunde funka i ett litet kompakt 1,5planshus? Jag är inne på en tanke om att man har tilluftsventiler i taket - men hur gör man i så fall för att förhindra att luften far ut där i stället? Om man har ett tillräckligt tätt hus och en frånluftsväg med mycket drag kanske det kan funka. Och hur får man i så fall tillräckligt med drag?

Eller tilluft genom golvet, på väl valda ställen där det inte blir obehagligt drag? Jag känner mig villrådig. Det vore ju väldigt snitsigt om man kunde ha ventilation med självdrag som samtidigt är smart så att det inte blir kallras.

Stefan Larsson, skaparen av Solgården, har valt en lösning med kontrollerad självdragsventilation med värmeåtergivning för sitt hus. Tilluften kommer in på nedervåningen och frånluften går ut på ovanvåningen. Systemet fungerar som en skorsten och är så effektivt att man måste strypa luftmängden på vintern. Han berättade på en föreläsning att det faktiskt gav fem luftväxlingar i timmen när han faktiskt bara behövde en enda. Kursen bärkraftigt byggande och boende är verkligen rätt ställe att vara på när det gäller så'nt här, tro mig.

[Doro]

Kursen bärkraftigt byggande och boende är verkligen rätt ställe att vara på när det gäller så'nt här, tro mig.

Mäh! Rub it in bara. Går du/har gått den kursen? Du får kopiera föreläsningsanteckningar och sånt och skicka mig. OK?

Ang kokheta loft så har jag också erfarenhet av sådana. Min tanke är att loften ska vara stäng-bara. På "arbetsloftet" har jag ritat in en stege/trappa från allrummet, men sovloftet har trappa från rummet inunder pga att köket är i vägen i allrummet (kändes osmidigt att sätta en stege tvärs över diskbänken). När man väl är uppe på loftet så är det som en balkong ner till allrummet. Men man skulle kunan göra luckor mot allrummet som man stänger när det är risk för hetta (heta somrar och när man eldar i kaminen). Eller att man gör en vägg med fönster som i allmänhet är stängt och kan öppnas om man vill snacka med folk där nere. Så kan man ju göra även från arbetsloftet. Egentligen är det arbetsloftet som känns viktigast att ha kontakt med nedervåningen ifrån. På sovloftet ska man ju bara sova...

[vattuvarg]

Varför ha diffusionsspärren en bit in i väggen? Då fälls ju ev fukt ut där.

Om temperaturen blir för låg, ja. Men med den tjocka isolering som vi pratar om så blir risken för det betydligt mindre. Om man vill bygga passivhus (gillar förresten inte det ordet) så måste luften i huset kontrolleras mycket väl och då pratar vi att minimera luftläckage. Frånluften ska inte ut genom väggen utan ut genom återvinningssystemet. Då är det också vettigt att lägga diffusionsspärren en bit in i väggen så att man kan spika upp tavelkrokar och så'nt utan att göra hål i det.