Vilka träd till vedskog m.m.

[trädman]

Jag skulle gissa att hildegard menar 20-30 m3 travad volym, vilket i så fall motsvarar 10-15 m3sk, vilket man kanske kan komma upp i uthålligt inklusive grenar etc. Utifrån trädslagen låter det inte som lappland...

[Lyckero]

Det viktiga är ju inte bara att träden växer snabbt utan det ska vara lite brännvärde i veden också. I så fall hamnar björk högt upp på listan. Den växer lite långsammare än aspen men har betydligt högre torrsubstans. Bok har mycket bra brännvärde men växer långsamt.
Kika gärna runt i grannskapet för att kolla vilka trädslag som trivs hos er. Finns det björk i närheten så kommer den säkert att sprida sig och ni får massa självföryngrade plantor. Man ska ju inte jobba mer än nödvändigt. Finns det något område som är lite blött så kan det vara läge att plantera klibbal. Lönn är ju också trevligt på många sätt. Och varför inte lite bärande träd som rönn och oxel.
Tyvärr brukar det vara problem med viltet. Är det ett mindre område kan det vara värt att fundera på att hägna in. Av någon anledning brukar självföryngrade plantor klara sig bättre från betning än vad planterade gör.
Fick själv ett par kala ha efter stormar och snytbaggar där jag kompletterat självföryngringen med al, lönn och rönn. Så grävde jag ner några ekollon och hasselnötter också. Än så länge är plantorna inte så stora men de verkar arta sig bra.

[Huggorm]

Rönn och oxel är förvisso trevliga träd, men dom blir inte speciellt stora. Rönnen växer fort i början, men stannar någonstans runt 10cm i diamter och sedan växer den mycket långsamt medan den satsar på bären i stället. Höga blir dom inte heller. Oxeln blir större, men knotig och svårkluven, och dessutom växer den sakta.

Al håller jag med om är bra om man har fuktig, relativt bördig mark. Bäst av allt är att den skjuter stubbskott efter att man avverkat, och man har nya träd på rekordtid.

[Filip Skräplund]

Småskogsägare brukar räkna uttaget i travad volym (m3t), det låter mer då...sen är det förstås lättare att räkna ut.
Men i mer seriösa sammanhang använder man den fasta volymen (m3f), som kan vara nedåt hälften av den travade volymen,
beroende på virkesdimensionen.
Därför är det viktigt att veta vilket mått man talar om vid jämförelser.

http://www.vedverket.com/vedinfo.html

[Vitis]

Det viktiga är ju inte bara att träden växer snabbt utan det ska vara lite brännvärde i veden också. I så fall hamnar björk högt upp på listan. Den växer lite långsammare än aspen men har betydligt högre torrsubstans. Bok har mycket bra brännvärde men växer långsamt.
Kika gärna runt i grannskapet för att kolla vilka trädslag som trivs hos er. Finns det björk i närheten så kommer den säkert att sprida sig och ni får massa självföryngrade plantor. Man ska ju inte jobba mer än nödvändigt. Finns det något område som är lite blött så kan det vara läge att plantera klibbal. Lönn är ju också trevligt på många sätt. Och varför inte lite bärande träd som rönn och oxel.
Tyvärr brukar det vara problem med viltet. Är det ett mindre område kan det vara värt att fundera på att hägna in. Av någon anledning brukar självföryngrade plantor klara sig bättre från betning än vad planterade gör.
Fick själv ett par kala ha efter stormar och snytbaggar där jag kompletterat självföryngringen med al, lönn och rönn. Så grävde jag ner några ekollon och hasselnötter också. Än så länge är plantorna inte så stora men de verkar arta sig bra.

Japp, vi har redan konstaterat att det är stor skillnad på snabbväxande lätta trädslag ex.vis poppel och asp å ena sidan och de mer kompakta typerna, t.ex. bok som du nämner.

Tyvärr lär det inte bli nån självföryngring här, marken är nyplöjd åker och runt oss finns enbart åkermark, det blir nog till att köpa trädplantor och plantera själv. De enda träden här finns i vår trädgård och i grannes trädgård på andra sidan marken.

Ask, alm, pil, poppel, oxel, fläder m.m. är det som finns här.

Speciellt mycket vilt finns här inte förrutom harar, men visst, ett ensamt rådjur kan ju ställa till mycket skada på kort tid när plantorna är små.  

[hildegard]

Alldeles rätt, jag menar travad volym. Om som jag skrev så ligger det bara travad upp till huvudhöjd vilket i mitt fall betyder 1,5 m sedan ligger grenar och småved ovanpå. Och det är ingen fara att det blir skogsavverkning här, tvärtom. Jag tar bara ut ett antal grova träd (ca 5) varje år och så en del röjning både i dungen och runt åkern. Då arbetet, förrutom själva fällandet av de grova träden, görs för hand blir det inget spill. Det går fint att tända med pinnarna och få upp rätt temperatur snabbt om man t ex ska baka bröd.

[larsw]

Speciellt mycket vilt finns här inte förrutom harar, men visst, ett ensamt rådjur kan ju ställa till mycket skada på kort tid när plantorna är små.  

Skall man ha plantorna till ved tids nog, så behöver man nog inte oroa sig sådär jättemycket för viltet. Lite tillväxt kanske kan tappas, men speciellt så pajar väl viltet tillväxten så att man inte får raka snygga virkesstammar.

Men även ett krokigt träd eller ett Y-format träd eller dubbelstam fungerar ju till ved?

Men visst, väldigt späda plantor stryker kanske med helt?

[Lainde]

Alldeles rätt, jag menar travad volym.

Det blir många "luftkubik", av främst krokig kvist.
Omräkningsfärdet från fastmeter ner till travmått kan bli så lågt som 0.4 för det sortimentet.
Däremot så drar det fort ihop till några kubik om man pysslar på och tar reda på det mesta.
Själv så hinner jag inte ta reda på en bråkdel av det som duger till ved, och då är det bra att ha en "vedeldande och skogsintresserad pensionär" som snyggar upp lite efter mig i tex grövre ungskogsröjning eller lövröjning vid åkerkanter/diken.

[Anders]

Har man rätt panna eller kanske ännu exaktare - rätt roster - så spelar det ingen roll vad man använder som bränsle.

Efter det jag bytte roster så spelar det ingen som helst roll vad för träslag jag använder. Allt brinner precis lika bra och askan blir vit/gråvit. Inget kol och ingen tjära.

Jag tror att mest lämpade trädslag är de som vuxit förr där ni bor. Eller de som nu växer där. De som är lämpliga att växa där. En blandning av alla träd och busksorter ger bäst avkastning i relation till marken och dess näringsinnehåll.

Ska man ha skogen för ved så gör man tvätemot som röjning.

I en vedskog hugger man alltid bort de stora träden. När ett träd blivit lämplig stort hugger man det. Man låter aldrig bli större än till ved. I övrigt så plockar man ned de träd som man inte vill ha så man inte bara får en massa sly.

Så skulle jag göra om jag inte hade stora arealer till förfogande.

[larsw]

Ska man ha skogen för ved så gör man tvätemot som röjning.

I en vedskog hugger man alltid bort de stora träden. När ett träd blivit lämplig stort hugger man det. Man låter aldrig bli större än till ved. I övrigt så plockar man ned de träd som man inte vill ha så man inte bara får en massa sly.

"Höggallring" är väl ett fint namn på att hugga bort de största träden.

Annars så är det förstås rätt och riktigt att göra så om man skall ha vedskog. Det blir väl dessutom ngn form av kontinuitetsskogsbruk, för man kommer aldrig behöva slutavverka igen, med skog som ständigt är 15-25 år gammal. Gissar också att man har riktigt fin tillväxt i den åldern.

Finns också beskrivet som någon form av "tätortsnära skogsbruk", pss sätt så slipper skogen att bli för hög och man kommer aldrig som sagt behöva slutavverka när man hela tiden tar träden som blir vedgrova (10-15 cm i brösthöjd är väl ganska lämpligt kanske?).

Kan ju också användas för att hålla skog i anslutning till brukningscentra, av samma anledning. Dessutom är det ju praktiskt att ha vedskogen närmast gården, vilket man ju också ser i kulturmarker där lövskogen dominerar nära bebyggelsen. Plus att den inte skuggar bete på våren.

Enda trädslaget som är mindre lämpligt som ved är väl ek, pga garvsyrorna och eventuellt längre torkningstid. Men som inblandning i lagom omfattning går det nog bra. Men enbart ek kan nog vara olämpligt. Sägs också ha för högt värmevärde så kaminer kan bli skadade om man enbart eldar med ek. Om det är så vet jag inte. Panna fungerar nog bättre. Har en granne som säljer tre olika mixar av ved, björkved, blandad lövved (ej ek eller björk) och gran+ekblandning. Gran + ek kanske fungerar bra tillsammans för eldning?

Vad gäller gran så fungerar ju gran utmärkt att elda med, men det är ju lite mer jobb med avverkningen av gran, speciellt i ovan nämnda ålder, eftersom det blir så mycket arbete med kvistningen. Mycket mindre jobb med lövträd.

En anledning till att föredra tall före gran i produktionsskog om man är självverksam med motorsåg. Mycket mindre jobb med avkvistning av tall.

[javill]

Kom på ett trädmåste till Vitis. Fast inte till ved då kanske men, ätlig kastanj känns som något som ni borde ha.   Vi har en rosablommig hästkastanj här men, jag skulle gärna vilja ha en äkta kastanj också. Frågan är bara var det ska planteras.  

[Neiklot]

Har inte läst några inläg förutom första: Men man kan säga att träd som växer för snabbt (poppel, salix med mera) inte är direkt värmeeffektiva.

Eller rättare sagt, det går åt betydligt- mer poppel för att få värme, än t.ex bok, björk och dyl.

[larsw]

Här är lite avrundade siffror jag grävt fram för "mina" trädslag. Har även lite oxel och lönn ibland, men det är väldigt små volymer. Salix (sälg) är faktiskt inte så illa alls. Poppel vet jag inte, men asp och al är väl lövträden som är sämst per fm3.

Al 2000 kWh / fm3
Gran 2100 kWh / fm3
Asp 2100 kWh / fm3
Tall 2300 kWh / fm3
Sälg 2400 kWh / fm3
Björk 2700 kWh / fm3
Ask, ek 2900 kWh / fm3
Rönn 3000 kWh / fm3

Och här finns en rapport att läsa

http://dalea.du.se/research/archive/a9ca89b3-edc2-4841-aed6-59510f60d94b/fbbb48b3-e661-433a-8fa0-5a17d466c235.pdf

[trädman]

Har inte läst några inläg förutom första: Men man kan säga att träd som växer för snabbt (poppel, salix med mera) inte är direkt värmeeffektiva.

Eller rättare sagt, det går åt betydligt- mer poppel för att få värme, än t.ex bok, björk och dyl.

Ja, fler kubikmeter går det åt. Men per kilo eller ton är värmevärdet i det närmaste det samma för alla trädslag.

[larsw]

Ja, fler kubikmeter går det åt. Men per kilo eller ton är värmevärdet i det närmaste det samma för alla trädslag.

Torrvikt då.

Jag har upplevt det som att vatteninnehållet skiljer sig åt mellan lite olika trädslag med ungefär samma värmevärde i torrt tillstånd.

Ek väger mer än ask upplever jag. Det sägs också att ask går att elda direkt, dvs är ganska torrt redan från början. Det kan förklara att värmevärdet är det samma, men ek väger mer.

Värmevärdet (dvs densiteten) är högre för tall än gran. Men jag upplever att en nyfälld granstock väger mer än motsvarande nyfälld tallstock. Gissar att det har med fukthalt att göra. Innehåller gran mer vatten i färskt skick än tall.

Blir väldigt tydligt när man försöker flytta stockar på gränsen av vad man orkar. Kan flytta en granstock för hand, men gå bet på samma stockstorlek för ek osv. Fått respekt för just ek, skall den till vedklippen så gör jag ekstockarna avsevärt kortare än andra.

Om det är korrekt att asken har samma värmevärde och densitet som ek, men lägre färskvikt, så höjer det asken ännu mer som vedträd jmf ek.

Oavsett så är snabbväxande träd med låg densitet som asp mycket enklare att hantera, även om volymerna förstås blir större. Men enskilda stockar väger rätt lite. Skall man imponera på någon, så kan man randbarka en aspstock och låta den torka, och sedan bära runt på om man vill impa på någon stadsbo:)

[Huggorm]

Om det är korrekt att asken har samma värmevärde och densitet som ek, men lägre färskvikt, så höjer det asken ännu mer som vedträd jmf ek.

Dom har inte samma värmevärde. Frisk ek har 3600 kWh/m3f. Ask har jag inte siffror på i min källa, men 2900 kWh/m3f som du skrev tidigare stämmer säkert. Syrén är häftiga, dom har 4540 kWh/m3f, fast dom blir ju inte så stora.

Asken är nog alldeles utmärkt att elda, men det är stort slöseri. Veden är värdefull till slöjdvirke, och anses som ett av europas mest värdefulla trädslag. Stora planteringar finns och flera planeras i England bland annat. En nackdel är att asken har stora krav på jorden. Den vill ha näringsrik jord, med god tillgång till grundvatten. Gammal åkermark är utmärkt, men vanlig skogsmark duger dåligt. Eken tex. är betydligt mera anspråkslös.

http://dalea.du.se/research/archive/a9ca89b3-edc2-4841-aed6-59510f60d94b/fbbb48b3-e661-433a-8fa0-5a17d466c235.pdf

[Lyckero]

För att bli självförsörjande på ved på minimal yta, som ursprungsfrågan löd, så gäller det naturligtvis att ta hänsyn till brännvärde men framför allt också tillväxten. Utan att ha exakta siffror så antar jag att varken ask eller ek då blir speciellt intressant.

Med de förutsättningar på ståndort som angetts så borde hybridaspen ligga bra till, även om det inte ser så trevligt ut. Själv skulle jag nog ändå satsa på björk och lönn. Båda trevliga träd med hyfsad tillväxt, brännvärde och lätta att klyva.

[trädman]

Som Larso redan förtydligat så är värmevärdet per kilo torrvikt ungefär det samma för alla trädslag.

Vattenhalten i nyavverkat virke är, om jag minns rätt, grovt sett omvänt proportionell mot  virkets torr-rådensitet, i varje fall för tall och gran. Dvs en mycket snabbvuxen gran med låg torr-rådensitet har normalt högre vattenhalt i färskt tillstånd, än ett träd av motsvarande storlek som växt långsammare och har högre torr-rådensitet.

[larsw]

Asken är nog alldeles utmärkt att elda, men det är stort slöseri. Veden är värdefull till slöjdvirke, och anses som ett av europas mest värdefulla trädslag.

Jo, jag gör ved av röjd ask, upp till ca 10-12 cm i brösthöjd. Har en gammal inäga med riklig tillgång till rörligt grundvatten där ask etablerat sig, men behövdes (och behövs fortfarande) röjas.

Körde hem ett lass till av röjd ask idag, klyvt ungefär hälften och in i vedboden. Det påstås att ask går att elda direkt pga låg vattenhalt. Vi får se hur det blir med det, skall fuktmäta framöver. Dock har den liggat och surat till sig i småtravar sedan i somras, givetvis med minimal markkontakt då ask till skillnad från ek lätt börjar ruttna.

Förresten hade vi en underlig upplevelse igår. Det var ungefär som vanligt 3-5 grader ute. Vi började elda i kaminen senare än vanligt, och gjorde under kvällen av med mindre ved än vi brukade. Men vad varmt det blev. I biblioteket (svalaste rummet nere, längst bort från kaminen) så blev det nytt rekord på 25.2 grader mot tidigare rekord 24.1, normalt 23-24 som varmast. Och i sovrummet som är svalaste rummet i huset hade vi 24 mot normala 21-22 när vi gick och lade oss.

Vet inte om ngn annan har liknande erfarenhet, dvs att det blir lättare att värma upp när det blir "vår" och luften blir torrare? Det har ju blåst och regnat fram tills nu.

Asp (och antagligen hybridasp) är skitved. Den slår gnistor så det står härliga till. Fungerar väl i panna, men sämre i kamin man öppnar då och då för påfyllning, och värdelöst för myseldning i öppen spis. Har vi asp i kaminen så kan det spruta ut gnistor upp till metern bort om vi öppnar. Inte så bra ur brandsynpunkt, hälsosynpunkt och brännmärken på kläderna är inte snyggt.

Så jag funderar på att sälja aspen som leveransvirke istället faktiskt, iaf den grövre. Blir väl lite asp ändå, men inget att sträva efter. Synd, för den föryngrar ju sig väldigt lätt...

[Huggorm]

Jo, jag gör ved av röjd ask, upp till ca 10-12 cm i brösthöjd. Har en gammal inäga med riklig tillgång till rörligt grundvatten där ask etablerat sig, men behövdes (och behövs fortfarande) röjas.

Körde hem ett lass till av röjd ask idag, klyvt ungefär hälften och in i vedboden. Det påstås att ask går att elda direkt pga låg vattenhalt. Vi får se hur det blir med det, skall fuktmäta framöver. Dock har den liggat och surat till sig i småtravar sedan i somras, givetvis med minimal markkontakt då ask till skillnad från ek lätt börjar ruttna.

Asp (och antagligen hybridasp) är skitved. Den slår gnistor så det står härliga till. Fungerar väl i panna, men sämre i kamin man öppnar då och då för påfyllning, och värdelöst för myseldning i öppen spis. Har vi asp i kaminen så kan det spruta ut gnistor upp till metern bort om vi öppnar. Inte så bra ur brandsynpunkt, hälsosynpunkt och brännmärken på kläderna är inte snyggt.

Så jag funderar på att sälja aspen som leveransvirke istället faktiskt, iaf den grövre. Blir väl lite asp ändå, men inget att sträva efter. Synd, för den föryngrar ju sig väldigt lätt...

Även björken går att elda direkt, sägs det. Har inte provat själv, men mina föräldrar högaktade den på grund av denna egenskap.

Och att asp är skitved håller jag med om. Förutom att den gnistrar så tar den minst dubbelt så lång tid på sig att torka som tex. gran. Och asp går INTE att elda rå  

Men spar så många askar som får plats, asklundar är trevliga