Jag märker att jag oftast inte behöver säga något när jag ska ge hönorna mat. Jag brukar lägga hönornas godbitar (våra matrester) i en vit skål och det räcker att de ser den... de springer så fort de kan och tar vingarna till hjälp för att det ska gå extra fort... Samma sak inträffar iofs när jag går med saker till komposten eller bär en korg med tvätt...
Däremot när jag letar efter en bortsprungen höna (jag brukar räkna in dem då och då på dagen) då ropar jag höna-pöna, var är du höna? (trots att ingen av dem heter höna-pöna...)