Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Risk för inavel??  (läst 3171 gånger)

Anette Ö

  • Inlägg: 612
  • Livet blir inte alltid som man tänkt sig..
    • Närke
Risk för inavel??
« skrivet: 27 jun-07 kl 09:25 »
Hejsan.
Amigas lilla Bruno är en gudomligt söt och tillgiven liten herre och nu funderar vi på att behålla honom. Frågan är bara hur vi ska göra.

* Kan han fortsätta gå med de andra getterna inklusive Amiga?
* Vid vilken ålder kan han betäcka dem?
* Måste vi ta bort Amiga ur hagen så han inte betäcker henne?
* Hur illa kan det bli om Bruno ändå lyckas betäcka Amiga, sin egen mamma?

Jag har hört från en kompis som haft får att man kan använda samma bock/bagge i två år utan risk. Dvs bocken/baggen kan betäcka sin egen avkomma utan risk för defekter pga inavel, stämmer det? I mina öron låter det konstigt men i det fria vilda livet så måste det väl vara så eller?

Hälsningar Anette
« Senast ändrad: 27 jun-07 kl 09:25 av Jonny & Anette »
Följande 2-benta och 4-benta betydelsefulla varelser finns i mitt liv: Sju barn, ett barnbarn, en svärson, en svärdotter, min älskade pappa 2 katter och en hund.

Balbina

  • Inlägg: 957
    • -
Re:Risk för inavel??
« Svar #1 skrivet: 27 jun-07 kl 12:29 »
Det blir alltid inavel om man betäcker mor och son /far och dotter. Lika illa med syskonparning eller kusiner.
Man kan ibland använda inavel för förstärkning av en speciell positiv gen. Men samma förstärkning får du utav negativa gener. så ska man använda inavel är det viktigt att man känner till djuren och ders egenskaper en bit bakåt i stammen.
De kan börja betäcka vid tre månaders ålder. Så Antingen får du börja dela på dina getter eller sälja honom. Bättre att skaffa en liten bock utifrån.
Och nej det fungerar inte så i det vilda. Där unga bockar flyttar och unga tjejer blir betäckta av kringströvande bockar (antar getter fungerar som de flesta andra djurgrupper.)
« Senast ändrad: 27 jun-07 kl 12:31 av Gôskottan farm aka. Balbina »

Anette Ö

  • Inlägg: 612
  • Livet blir inte alltid som man tänkt sig..
    • Närke
Re:Risk för inavel??
« Svar #2 skrivet: 29 jun-07 kl 10:55 »
Jaha :(.
Trodde inte det var så illa, suck. Jag vill ju inte sälja Amiga heller för hon är en jättebra mamma och så himla kelig o go. Lilla Bruno är verkligen en speciell bock. Jag har aldrig sett en Afrikansk dvärgget med den färgen han har (ljust beige nästan cremefärgad med vit stjärna mellan öronen) och så är han så otroligt social och vänlig mot alla. Han verkar vara ett sånt bra avelsämne därför tänkte vi behålla honom men om det finns så stora risker så.........
Finns det ingen här som kan ge mig nått exempel på HUR illa det kan bli? Jag vill ju inte göra nått dumt och kanske griper jag efter halmstrån men ändå..... När jag startade tråden "kastrera bockkilling" så fick jag både positiva och negativa svar, kanske kan det bli så nu också :-[
Hälsningar Anette
« Senast ändrad: 29 jun-07 kl 10:57 av Jonny & Anette »
Följande 2-benta och 4-benta betydelsefulla varelser finns i mitt liv: Sju barn, ett barnbarn, en svärson, en svärdotter, min älskade pappa 2 katter och en hund.

Balbina

  • Inlägg: 957
    • -
Re:Risk för inavel??
« Svar #3 skrivet: 29 jun-07 kl 11:01 »
I värsta fall så blir det missbildningar, fel på organ eller så är det såpass illa att killingarna överhuvudtaget inte ens lever när de föds.
Men är alla dina getter släkt med lilla bruno då???
det går ju dela på dem och anända honom till de som är obesläktade.
tyvärr är det det tråkiga med avel. Antingen byta honor/hanar eller så måste man sälja av allt som föds. Om man inte kan sära på dem då som sagt. Men ska man behålla allt som är riktigt gulligt kommer det bli många getter till slut :-D

Anette Ö

  • Inlägg: 612
  • Livet blir inte alltid som man tänkt sig..
    • Närke
Re:Risk för inavel??
« Svar #4 skrivet: 29 jun-07 kl 12:36 »
Hej.
Vi har fem vuxna getter. Amiga är ju mamma till Bruno så henne får han ju inte betäcka men hur är det med Hanna som är mormor till honom, är det kört där också? De andra tre är inte släkt med honom på nått vis. Jag funderar lite på om man kan hitta någon i närjeten som vill köpa honom och att man skriver någon form av kontrakt så vi får använda honom till att betäcka. Fast han är ju så himla go den lilla skithögen ;D. Jag vet att man inte kan behålla alla som är söta för då skulle jag inte kunna sälja nån killing. En del känner man nått extra för så var det även när vi behöll Amiga från förra årets killingar.
Om vi skulle behålla Bruno, tror du det räcker att dela av hagen med fårnät och eltråd eller skulle han bli knäpp knasig då o ge sig in till getterna till varje pris ändå? Jag tänkte att i kan bygga ett eget hus Bruno och i hagen blir det nät emellan så han ser ju de andra hela tiden fast han kanske blir ensam ändå? Hur gör du, du har väll både bockar och getter eller hur?
Anette
Följande 2-benta och 4-benta betydelsefulla varelser finns i mitt liv: Sju barn, ett barnbarn, en svärson, en svärdotter, min älskade pappa 2 katter och en hund.

ninna b

  • Gäst
Re:Risk för inavel??
« Svar #5 skrivet: 03 jul-07 kl 09:29 »
Nu vet jag inte hur det är med afrikanska dvärggetter ....hur dom brunstar.... men en `vanlig get´ brunstar från sensommaren och framåt så jag hoppas att det är likadant med dvärgisar. Så under dräktigheten och under vår/ försommar så kan bockarna gå med getterna utan problem. Under brunstperioden kan du väl låta din lilla ögonsten få en egen hage med dom obesläktade getterna. Efter killningen kan getterna brunsta om beroende på hur tidigt på året som dom killar och då kan det vara klokt att dela på dom. Då kan bockarna bo i en egen hage. Det behöver inte bli så svårt.

Exotica

  • Inlägg: 845
    • Hejdeholms Gård
Re:Risk för inavel??
« Svar #6 skrivet: 03 jul-07 kl 14:08 »
Och nej det fungerar inte så i det vilda. Där unga bockar flyttar och unga tjejer blir betäckta av kringströvande bockar (antar getter fungerar som de flesta andra djurgrupper.)

Håller inte med! Ofta blir unga handjur utstötta ur flocken och bildar små/stora ungkarlsflockar. Unghonorna däremot stannar oftast med flocken och betäcks därmed av sin far. MEN ... ledarhanen klarar inte av att vara ledarhane föralltid och därför utmanar hanar från ungkarlsflocken honom. Om någon av dem är smartare och starkare tar denne över flocken och därmed kommer nytt blod in. Så här fungerar de flesta djurarter vad jag vet, antagligen getter också! Dessutom bör man väl tänka på att djur i det vilda har ett betydligt större urval och att det är de starkaste och sundaste som oftast får föra sina gener vidare!

Därmed inte sagt att jag tycker att vi människor ska inavla våra djur. Skulle det dock ske så är det väl ingen fara.

Varför kastrerar ni inte honom???

Mvh Anna
www.hejdeholm.se
Lama, alpacka, jak & kamel - underbara nyttodjur!

Balbina

  • Inlägg: 957
    • -
Re:Risk för inavel??
« Svar #7 skrivet: 03 jul-07 kl 15:28 »
Håller inte med! Ofta blir unga handjur utstötta ur flocken och bildar små/stora ungkarlsflockar. Unghonorna däremot stannar oftast med flocken och betäcks därmed av sin far. MEN ... ledarhanen klarar inte av att vara ledarhane föralltid och därför utmanar hanar från ungkarlsflocken honom. Om någon av dem är smartare och starkare tar denne över flocken och därmed kommer nytt blod in. Så här fungerar de flesta djurarter vad jag vet, antagligen getter också! Dessutom bör man väl tänka på att djur i det vilda har ett betydligt större urval och att det är de starkaste och sundaste som oftast får föra sina gener vidare!

Därmed inte sagt att jag tycker att vi människor ska inavla våra djur. Skulle det dock ske så är det väl ingen fara.

Varför kastrerar ni inte honom???

Mvh Anna
www.hejdeholm.se

Nej de blir inte betäckta av sin far. Iaf. inte om de fungerar som en hästflock vilket jag är ganska säker på. Där så tillåter ledarhingsten att en ungingst ur unghingstgruppen, som följer med hästflocken, betäcker ungstot. Därmed undviker de inavel.

Balbina

  • Inlägg: 957
    • -
Re:Risk för inavel??
« Svar #8 skrivet: 03 jul-07 kl 15:29 »
Nu vet jag inte hur det är med afrikanska dvärggetter ....hur dom brunstar.... men en `vanlig get´ brunstar från sensommaren och framåt så jag hoppas att det är likadant med dvärgisar. Så under dräktigheten och under vår/ försommar så kan bockarna gå med getterna utan problem. Under brunstperioden kan du väl låta din lilla ögonsten få en egen hage med dom obesläktade getterna. Efter killningen kan getterna brunsta om beroende på hur tidigt på året som dom killar och då kan det vara klokt att dela på dom. Då kan bockarna bo i en egen hage. Det behöver inte bli så svårt.

Den afrikanska dvärggeten brunstar året om. Alltså finns inga säkra perioder utom när man är helt övertygad om att de är dräktiga. Och då krävs nästan ett ultraljud...

ninna b

  • Gäst
Re:Risk för inavel??
« Svar #9 skrivet: 03 jul-07 kl 16:44 »
Det var ju synd....då blir det genast besvärligare.

Exotica

  • Inlägg: 845
    • Hejdeholms Gård
Re:Risk för inavel??
« Svar #10 skrivet: 05 jul-07 kl 13:44 »
Nej de blir inte betäckta av sin far. Iaf. inte om de fungerar som en hästflock vilket jag är ganska säker på. Där så tillåter ledarhingsten att en ungingst ur unghingstgruppen, som följer med hästflocken, betäcker ungstot. Därmed undviker de inavel.


Här kommer lite info som kan var intressant!

Natural breedings include inbreeding by necessity, and most animals only migrate when necessary. In many cases, the closest living mate is a mother, sister, grandmother, father, grandfather... In all cases the environment presents stresses to select or remove those individuals who cannot survive because of illness from the population.

In lions, prides are often followed by related males in bachelor groups. When the dominant male is killed or driven off by one of these bachelors, a father may be replaced with his son. There is no mechanism for preventing inbreeding or to ensure outcrossing. In the prides, most lionesses are related to one another. If there is more than one dominant male, the group of alpha males are usually related. Two lines then are being "line bred". Also, in some populations such as the Crater lions, it is known that a population bottleneck has occurred. Far greater genetic heterozygosity than what was expected was found.[5] In fact, predators are known for low genetic variance, along with most of the top portion of the tropic levels of an ecosystem.[6] Additionally, the alpha males of two neighboring prides can potentially be from the same litter; one brother may come to acquire leadership over another's pride, and subsequently mate with his 'nieces' or cousins. However, killing another male's cubs, upon the takeover, allows for the new selected gene complement of the incoming alpha male to prevail over the previous male. There are genetic assays being scheduled for lions to determine their genetic diversity. The preliminary studies show results inconsistent with the outcrossing paradigm based on individual environments of the studied groups.[7] There was an assumption that wild populations do not inbreed; this is not what is observed in the wild, and is illogical, stemming from cultural constraints against incest in humans affecting how we view animals. http://en.wikipedia.org/wiki/Inbreeding

Även om ungston får betäckas av unghingstar utanför gruppen, så är det ju ingenting som garanterar att den hingsten inte är släkt med stoet. Det kan ju vara en bror, en farbror, en systerson. Well, well... för att komma tillbaka till Jonny & Anettes problem. Att medvetet inavla går faktiskt bra Om man verkligen vet vad man gör SAMT om man vet djurens "genetiska" bakgrund och hälsoläge. Jag vet inte hur väl dokumenterat Bruno och övrig släkt är. Kanske finns det redan för mycket inavel eller dåligt planerad sådan. Håller själv på med uppfödning av bla lamadjur. Tyvärr är dokumentationen av dessa generellt urusel och de flesta jag kommer i kontakt med har ingen aning om var deras djur kommer ifrån. Låter söner betäcka mödrar för det bara blev så, han var ju så söt, hade ingen annan hingst, kan väl inte skada etc. Ibland kommer det fram att sonens pappa var bror till mamman, men de hade ju fått köpa dem så billigt så de kunde inte säga nej!

Intressant ämne som har fått mig än en gång att googla hej vilt och förhoppningsvist lärt mig ett och annat (annars har det varit förgäves)!

Lama, alpacka, jak & kamel - underbara nyttodjur!

Balbina

  • Inlägg: 957
    • -
Re:Risk för inavel??
« Svar #11 skrivet: 05 jul-07 kl 14:15 »
Översättning tack. Min engelska är under all kritik. Prata går bra så länge det inte är några fackuttryck inblandade. Men läsa en text då skriker hjärnan NEJ.

 Tyvärr så är dokumentationen ang. dvärggeter allmäntlika dålig som för dina lamadjur. Därför skulle jag vilja påstå att prova på en mor son parning är att leka med döden. Och även om den avkomman skulle vara ok... vad säger det omkommande avkommor???
Inavel är ok när man har stammen bakåt helt klart för sig. Man vet om alla defekter osv. Men vet man inte det så ska man inte ge sig på ett dödsuppdrag.

Vi är några  som just planerar en dvärggetförening för att kunna dokumentera dvärgarna för att vi som avlar ska kunna välja bra avelsmaterial. För utan dokumentation och ett långsiktigt avelstänkande så kommer vi ingenstans med aveln.

Trollmor

  • Inlägg: 10732
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
Re:Risk för inavel??
« Svar #12 skrivet: 05 jul-07 kl 21:14 »
Jaha, då var vi där igen med lantras och dvärggetter.  Amiga är ju dvärg, och Brunos pappa också, om jag minns rätt?  Men i min lantrasflock funkade det så här:

När antalet översteg 30, delade flocken på sig.  Så länge de var färre än 15, höll de ihop.  En brunstig get sökte upp Bästa Partiet, d v s ledarbocken, den starkaste, friskaste, med störst horn och starkast doft.  I vissa fall sin egen favorit; jag såg exempel på förälskelse ett halvdussin gånger under mina 35 år som getherde.  Och i Getlagen, Paragraf 6, står det att "Envar bockkilling må se till att betäcka så många getter som möjligt IDAG, ty ingen vet om han lever i morgon."  Detta börjar de med från fyra, eller rent av tre månaders ålder, alltså innan de är riktigt mogna för avvänjning.  Kul, eller hur?

Såvitt jag fattat går det i den vilda getflocken till så, att chefsbocken kör undan småbockarna från brunstig get, men att de små försöker komma åt så gott de kan.  Eftersom ledarbockens uppgifter är att leda flocken till maten OCH gå först emot anfallande rovdjur medan ledargeten för flocken i säkerhet, så byts ledarbocken ut ganska ofta.  Dessutom välkomnar en getflock en ny medlem, så en strövande bock kommer lätt in i gemenskapen.  (Det här finns beskrivet i Mackenzies Goat Husbandry, och den hade mina getter helt klart läst.)

Jag tycker det verkar som om getter är mindre känsliga mot inavelns nackdelar än många andra djurslag, vilket ju stämmer med hur den vilda flocken fungerar.  Jag tror inte att man kan jämföra en getflock med en häst- eller lejonflock under samma vecka ens.  Lejonhanar kan ju, liksom björnhanar, döda ungar för att deras mödrar ska brunsta och han får tillfälle att stoppa dit sina egna spermier!  Många av mina bockar var lika vänliga mot andras avkomma som mot sin egen.  (Fast de flesta bockar såg helt generade ut om jag höll fram en späd killing:  "Uh, en sån där ...  Fruntimmersgöra!")

Det finns rapporterat att det går att klara en liten grupp får under lång tid genom att (på den ensligt belägna gården där den i övriga landet utrotade rasen levt kvar) låta så många handjur som möjligt få tillfälle att betäcka.  I gammal hushållning innebär det att man låter samtliga bagglamm leva över betäckningssäsongen, och därefter gör man mat av samtliga.  Jag TROR att det var i Håkan Hallanders bok jag läste det.
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Balbina

  • Inlägg: 957
    • -
Re:Risk för inavel??
« Svar #13 skrivet: 06 jul-07 kl 09:34 »
Men de defekter du inte ser då??
de defekter som killingen kanske bär på inom sig och som sedan kan bli etter värre nästa parning??
Nej, då anser jag det är bättre att byta så man får obesläktade djur och att istället lägga upp ett register.Så du vet vad du avlr på innan du gör en mor/son parning. Så jobbar iaf. jagmed mina dvärgar. Med en utrotningshotad rassom ex.Göingen har det kanske inte direkt varit enkelt med obesläktade djur utan man får ta vad som finns.Men dvärgar finns det ju mängder av.

Jonny och Anette: Kolla med någon uppfödare om de vill skifta bock med er några år istället och ta tillbaka honom senare och använd honom till de han inte är släkt med.

Exotica

  • Inlägg: 845
    • Hejdeholms Gård
Re:Risk för inavel??
« Svar #14 skrivet: 06 jul-07 kl 15:18 »
Men dvärgar finns det ju mängder av.


Finns det?! Har "talat" om detta i en annan tråd, men inte fått någon respons, därav denna upprepning.

Vad jag har fått berättat för mig av personer från djurparksvärlden så existerar knappt afrikanska dvärggetter längre, med undantag från Köpenhamns Zoo http://www.zoo.dk/cms/showpage.asp?nodeid=40Ged. Eftersom getter länge har haft ganska låg status och blivit lite slit & släng-djur så har de korsats med alla möjliga andra raser. Vad som idag är afrikansk dvärgget och vad som inte är det, det kan man ju undra?!

Ursäkta att jag byter ämne ... angående inavel så kommer detta nog alltid vara en fråga som berör, med lika många åsikter som människor/getter!
Lama, alpacka, jak & kamel - underbara nyttodjur!

Balbina

  • Inlägg: 957
    • -
Re:Risk för inavel??
« Svar #15 skrivet: 06 jul-07 kl 16:28 »
Finns det?! Har "talat" om detta i en annan tråd, men inte fått någon respons, därav denna upprepning.

Vad jag har fått berättat för mig av personer från djurparksvärlden så existerar knappt afrikanska dvärggetter längre, med undantag från Köpenhamns Zoo http://www.zoo.dk/cms/showpage.asp?nodeid=40Ged. Eftersom getter länge har haft ganska låg status och blivit lite slit & släng-djur så har de korsats med alla möjliga andra raser. Vad som idag är afrikansk dvärgget och vad som inte är det, det kan man ju undra?!

Ursäkta att jag byter ämne ... angående inavel så kommer detta nog alltid vara en fråga som berör, med lika många åsikter som människor/getter!


Precis som du säger så har den låg standard och är oftast korsad. men det är inte svårt att hitta djur som följer rasstandard och de har fortfarande rätt färger. Men man måste vara noga när man väljer ut avelsex. I Sverige just nu lutar det åt att våra dvärgar börjar bli lite för stora. Om detta har enbart med inkorsning att göra eller felaktigt foder (oftast utfodras våra killingar med samma foderstat som lamm vilket ger en felaktig och allt för snabb tillväxt) det vet jag inte.
Men som uppfödare så söker jag efter djur som följer rasstandarden och som är i rätt storlek.
En viktig detalj i rasstandarden är att de ska vara kompakta och rätt kraftiga.

Anette Ö

  • Inlägg: 612
  • Livet blir inte alltid som man tänkt sig..
    • Närke
Re:Risk för inavel??
« Svar #16 skrivet: 10 jul-07 kl 11:07 »
Hej igen.
Jag har läst alla inlägg och snudd på kliat hål i huvudet ???.
Det verkar som om Trolölmor och andra inte tror att det är några problem om Bruno skulle råka roa sig med Amiga :-[ .
Ni som är helt emot tanken Bruno vc Amiga, vad säger ni om Hanna Brunos mormor?? Finns det några risker där då??
Att sälja, låna/byta ut Bruno är helt uteslutet. Våra getter är keldjur som ligger i knät och mumsar banan och jag har sett och hört talas om allt för många getter som enbart finns till för pengarnas skull. De getterna får inte den kärlek och ömhet som jag tycker att dessa underbara djur ska ha. Inte för att jag har nått emot dem som är "stora" uppfödare men det är inget som jag vill utsätta Bruno för. Lånebocken vi hade förra året var helt ohanterad och vågade inte komma fram för att bli kelad med. Han stod och såg så ledsen ut när våra kom fram och kelade, han ville så gärna men vågade inte den stackarn.
Anette
Följande 2-benta och 4-benta betydelsefulla varelser finns i mitt liv: Sju barn, ett barnbarn, en svärson, en svärdotter, min älskade pappa 2 katter och en hund.

Balbina

  • Inlägg: 957
    • -
Re:Risk för inavel??
« Svar #17 skrivet: 10 jul-07 kl 16:56 »
Det finns ju även de med bara ett par getter som gärna byter bockar med jämna mellanrum.
Risken blir ju något mindre med hans mormor men enligt mig fortfarande för stor.

 

Trollmor

  • Inlägg: 10732
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
Re:Risk för inavel??
« Svar #18 skrivet: 10 jul-07 kl 20:37 »
Mor/son är väl inte idelaliskt precis, men jag tror inte det är några riktigt stora risker.  När man lånar bock är det ju också risker, exempelvis diverse smittsamma sjukdomar.  Själv fick jag flera gånger in löss i gruppen vid sådana bloduppfriskningar.
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

396 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Verkar vara en mycket användbar tidning!
/Marcus

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser