Prepperpoint – kunskap och beredskapsförråd offline på USB/extern disk

[Thomas Persson]

Hej! Jag heter Thomas och vill visa ett projekt jag har arbetat med i ungefär fem månader: Prepperpoint. Det är ett fungerande system för att ha information och praktiska verktyg tillgängliga hemma även när internet ligger nere.

Systemet är gjort för att läggas på ett USB-minne eller en extern disk, gärna SSD, och startas därifrån på en kompatibel dator. En äldre bärbar dator kan då fungera som lokal server och terminal. Vid uppstart startar hotspot automatiskt och resurserna börjar delas. Telefoner och surfplattor ansluter till dess Wi-Fi och öppnar portalen i webbläsaren. Tanken är att det ska fungera utan en massa tekniska kunskaper eller manuell konfigurering av varje tjänst. Wi-Fi-kortet behöver stödja hotspot.

Funktionerna i korthet:
• Offlinebibliotek – Wikipedia, WikiMed och andra innehållspaket via Kiwix.
• Egna dokument – manualer, recept, böcker och PDF-filer.
• Offlinekartor – kartmaterial lagrat på enheten.
• Beredskapsförråd – mat, vatten, mängder och bäst före-datum.
• Streckkodsskanning – enklare inmatning i förrådet.
• Näringsplanering – beräkningar av energi och näringsinnehåll.
• Lokal AI – valfritt hjälpmedel som körs på datorn.
• Krypterat dokumentvalv – lokal förvaring av privata dokument.
• Krypterade meddelanden – verktyg för kryptering och dekryptering.
• Lokal anslagstavla – meddelanden mellan anslutna användare.
• Offlinekloning – kopiera systemet till en annan lämplig disk.

För ett hushåll kan det exempelvis handla om att samla manualen till vattenpumpen, odlingsanteckningar, recept och en översikt över förrådet. Många funktioner har valts utifrån sådant som återkommande efterfrågats i beredskapsforum.

Det behövs fortfarande ström till datorn och innehållet måste laddas ned i förväg. Nedladdat material behöver hållas aktuellt. AI:n kan ge felaktiga svar och ersätter inte originalkällorna; biblioteket kan användas utan AI.

Jag driver projektet själv med omfattande hjälp av Codex, Claude och DeepSeek. Systemet bygger på Debian och befintliga verktyg, bland annat Kiwix. Privat användning är gratis; det finns också en tänkt betald organisationsdel. Källkoden är ännu inte offentligt publicerad.

Bilder, information och installationsguide: https://www.prepperpoint.se/
Demonstrationsfilm: https://www.reddit.com/r/Kiwix/comments/1xcjss1/i_built_a_complete_offline_preparedness_server/

Jag är nyfiken på vad ni här skulle ha praktisk nytta av, vilket eget material ni skulle vilja spara och vad som behöver bli tydligare för att våga prova systemet.

[torbjorn]

Tänk på att i ett svårt krisläge är det stor sannolikhet att wifi och andra trådlösa snitt blir oanvändbara av militära skäl - t ex störsändning, allmän överbelastning av frekvensbanden, förbud att använda egna sändare.

Sikta in dig på att all kommunikation som kan behövas mellan olika enheter kan ske via trådbundna eller optiska gränssnitt som ett alternativ - ethernet, USB, IrDA, för äldre datorer kan det vara bra att också ha stöd för t ex RS-232 och parallellport.

Säkerställ att allting fungerar inte bara i t ex Google Chrome på en modern Androidtelefon utan även med de grovt tillyxade webläsare som kan ligga med i fabriksinstallationen på en äldre mobil eller platta av uddamärke.

Som lokal server kan jag rekommendera att man använder en Raspberry Pi, se då till att allt fungerar även på äldre sådana som inte längre anses duga för videostreaming mm, t ex generation 3 eller 4.

[Skogsvilde]

Jag ser absolut nyttan med att samla informationen.

I ett krisläge måste man nog vara beredd på att gå tillbaka till stenåldern.
Dvs ett fysiskt bibliotek är alltid bättre.
Samtidigt är kunnandet och delandet av kunskaper viktigast.
Alla i hushållet måste veta hur essentiella delar fungerar.
Hur håller man igång oljepannan, fyller på vatten i vedpannan.
Är det ett självtryckssystem eller måste man ha pumpar.
Osv osv.

Referensbiblioteket behöver bara uppdateras när det kommer nya prylar.

[Själv är bäste dräng]

Håller med dig, skogsvilde. Lättast är att dela kunskap med människor runt omkring, i nästa steg via skrift på papper.

Själv är jag medveten om att lite väl mycket kunskap finns koncentrerat i några få huvuden i mitt närområde, så att göra enkla bruksanvisningar som underlättar fortsatt användning av smarta lösningar vid oplanerat frånfälle av nyckelpersoner är hyggligt mot kvarlevande. Det behövs oftast en tillvänjning då nya fixare skall ta över.

[Björngrillarn]

Ambitiöst projekt, men tyvärr inget för mig. Jag förstår tjusningen, tror jag, att som tekniskt kunnig bygga dessa typer av tjänster, men det fyller inte något behov som jag inte redan idag kan lösa helt otekniskt eller analogt. Såsom:

• Offlinebibliotek – Wikipedia, WikiMed och andra innehållspaket via Kiwix.

Wikiformatet är inte tillräckligt pålitligt för mig. Inte intresserad av hobbyskribenters obefintliga källkritik.

• Egna dokument – manualer, recept, böcker och PDF-filer.

Har alla böcker etc. jag behöver i pappersform. De allra viktigaste i dubbletter, med de extra förvarade utanför hemmet, samt i extern hårddisk eller USB som alltid bärs på mig.

• Offlinekartor – kartmaterial lagrat på enheten.

Fysiska kartor på hela länet i 1:50000, Sverige- och Europakartor som vägatlas, flera kompasser, en GPS, samt flera lokala småkartor i laminerad A4 på intressepunkter. Känner ej behov av någon digital databas.

• Beredskapsförråd – mat, vatten, mängder och bäst före-datum.

Om man inte har rent kolossala förråd ser jag ingen nytta med detta. Föda som man regelbundet äter och ordnas in i enkel först-in-först-ut i skafferiet fungerar alldeles utmärkt


• Streckkodsskanning – enklare inmatning i förrådet.

Ser ingen nytta med detta.

• Näringsplanering – beräkningar av energi och näringsinnehåll.

Återigen, om man lagrar vanlig mat och äter det mer eller mindre som vanligt behövs knappast någon näringsvärdestabell. I synnerhet inte på kortare sikt.

• Lokal AI – valfritt hjälpmedel som körs på datorn.

Helt ointressant med AI. Behöver inga AI-svar idag, och inte heller under krisen.

• Krypterat dokumentvalv – lokal förvaring av privata dokument.

En vattentät låda med fysiska dokument kan sparkas ut varsomhelst i skogen eller på tomten, eller smidigt gömmas i bostaden, och är 100% säker mot hackare.

• Krypterade meddelanden – verktyg för kryptering och dekryptering.

Inget som inte går att lösa analogt. Symmetrisk kryptering med en nyckel per dag, eller färgkod, eller något annat, med nycklar hos alla mottagare i väl dolda utrymmen, och helst fysisk överlämning, är säkert nog mot genomsnittliga lösker män.

• Lokal anslagstavla – meddelanden mellan anslutna användare.

Hellre walkie talkies, med CTCSS på. Är man inom WiFi-avstånd är man inom radioavstånd.

• Offlinekloning – kopiera systemet till en annan lämplig disk.

Inget av intresse.

Men framförallt så är det beroende av elnät eller generator för att fungera. Om en kris blir så pass allvarlig att detta skulle kunna rättfärdigas så lär ju el antingen ligga nere, eller komma i form av diesel eller egen solcell. De sistnämnda små elektronerna vill jag då hellre satsa på något viktigare.

Menar inte att racka ned på idén, men min filosofi för beredskap är robusthet och enkelhet. Det kan tyvärr inte en lösning såsom detta passa in i. En bok, typ, fungerar med eller utan el, i alla väder. Framförallt skall man ha övat och lärt sig utantill alla väsentliga färdigheter innan krisen. Tänker inte fråga AI hur man syr ett sår. Det övar jag med ett suturkit hemma, redan idag.

[torbjorn]

När det gäller komradio för lokal kommunikation, så får man ju tänka på samma begränsningar som jag nämnde tidigare för wifi mm.

CTCSS innebär inte någon form av kryptering, det är bara en slags tonselektiv för att man ska slippa höra ovidkommande trafik på frekvensen. Slår man av CTCSS på sin radio hör man allt ändå.

[Björngrillarn]

När det gäller komradio för lokal kommunikation, så får man ju tänka på samma begränsningar som jag nämnde tidigare för wifi mm.

CTCSS innebär inte någon form av kryptering, det är bara en slags tonselektiv för att man ska slippa höra ovidkommande trafik på frekvensen. Slår man av CTCSS på sin radio hör man allt ändå.

Nä, men man slipper en del överbelastning på en frekvens med CTCSS. Kryptering över walkie talkie är talat kodspråk.