Mindre bigårdar med bättre bin?

[Torkel]

Då vi i andra trådar kan läsa om extremt högavkastande bin som kan tas fram genom avel, så inställer sig ett par frågor:

Pollinerar dessa bin proportiornerligt lika många fler växter?

Och innebär detta, i sin tur, att man kan ha mycket färre samhällen på samma plats, innan de konkurerar om dragväxterna till den grad att det sänker produktionen?

[Små]

Om kuporna är stationära hela året så är det inte bara tillgången under dragperioden som bestämmer hur många kupor man ha, minst lika viktigt är hur det ser ut tidig vår. Sedan kan det vara annat också, beroende på hur man jobbar med kuporna. Risk är också en faktor.

[Torkel]

Nu vet jag inte vem som har frångått ämnet...

Men, kan någon säga mig om jag behöver ha färre samhällen per bigård, om nu bina skulle vara sådana som har väldigt hög honungsproduktion?

[Thomas_]

Nu vet jag inte vem som har frångått ämnet...

Men, kan någon säga mig om jag behöver ha färre samhällen per bigård, om nu bina skulle vara sådana som har väldigt hög honungsproduktion?

Frågan är förståndig, men det är nästan omöjligt att besvara utan ledtrådar om dragförhållandena på platsen. Jag kan tänka mig att om det är dåliga dragförhållanden så kommer man upp i samma totalskörd alla samhällen sammanräknade oavsett om man har 6 eller 9 samhällen på platsen, men normalt behöver man komma upp i 20-30 samhällen innan det märks någon konkurrens.

[Torkel]

Frågan är förståndig, men det är nästan omöjligt att besvara utan ledtrådar om dragförhållandena på platsen. Jag kan tänka mig att om det är dåliga dragförhållanden så kommer man upp i samma totalskörd alla samhällen sammanräknade oavsett om man har 6 eller 9 samhällen på platsen, men normalt behöver man komma upp i 20-30 samhällen innan det märks någon konkurrens.

OK, i utkanten på ämnet kommer då följdfrågan om hur man identifierar bra respektive dåliga dragförhållanden?

[Små]

OK, i utkanten på ämnet kommer då följdfrågan om hur man identifierar bra respektive dåliga dragförhållanden?

Min drömplats är skyddad från vind och insyn, lätt tillgänglig med stabil mark som inte blir lerig eller översvämmas, lövträd så kuporna får sol på våren och skugga senare på sommaren, vatten, mycket sälgväxter, maskrosor, fruktträd, mycket björnbär, ett rapsfält intill, och gärna en bonde som odlar klöver, och så till sist mycket höstblommande växter typ murgröna. Den platsen finns antagligen inte. Men det beror ju också på vad du som biodlare vill ha. Om du bara vill ha honung under en dragperiod så är raps bra. Vill du ha sorthonung så är det annorlunda.

[Thomas_]

Den platsen finns antagligen inte.

Den finns här och där, men att leta perfekta bigårdsplatser kostar åtskilliga arbetstimmar.

OBS! Detta gäller både i teorin och praktiken.... 

[Torkel]

För att sedan ta sakfrågan, så kan man alltså fråga sig om sådana bin som har någon väsentlig nackdel, i kombination med sin höga honungsproduktion, i så fall skulle undgå att bli bortavlade?

Erfarenheter från andra djurslag, gör att man kan ta till vissa knep, för att eliminera risken att en viss oönskad egenskap, skulle råka ha positiv korrelation med någon sådan bra egenskap som man eftersträvar i avelsarbetet och därmed riskera att öka. Och lösningen på detta är att exkludera bärare av aktuell gen, vid nyrekrytering av avelsdjur.

Hanteringen av räkgenen hos nötkreatur, tycker jag är ett föredömligt exempel på detta!

Följdmodererat. 

[Thomas_]

För att sedan ta sakfrågan, så kan man alltså fråga sig om sådana bin som har någon väsentlig nackdel, i kombination med sin höga honungsproduktion, i så fall skulle undgå att bli bortavlade?

Drottningar vars samhällen genomgått ett år av noggranna tester skulle ha väldigt svårt att "undgå att bli bortavlade" om de uppvisat "någon väsentlig nackdel" i kombination med en parameter där de bedömts ha högsta betyg.
En framgångsfaktor i aveln är numerären urvalet sker ifrån.


Följdmodererat.

[javill]

Städat tråden från ovidkommande. Vänligen håll er till ämnet. 

[Thomas_]

En annan intressant aspekt i frågan är fröodlarnas val när de upphandlar tjänsten pollinering. I deras inbördes diskussioner har de noterat att bisamhällen från undertecknad "flyger i alla väder" medans andra bisamhällen är mer obenägna att flyga i regn och rusk.

Utan att ha gjort några vetenskapliga experiment, så tror jag att ett samhälle som samlar 136 kg vitklöverhonung på 6 veckor utför fler lyckade pollineringar än ett samhälle som samlar 20 kg från samma gröda under samma veckor.

[Små]

.. I deras inbördes diskussioner har de noterat att bisamhällen från undertecknad "flyger i alla väder" medans andra bisamhällen är mer obenägna att flyga i regn och rusk.

Om det är så så beror det nog mer på att dina samhällen är starka och välskötta, sådana samhällen flyger även när väderförhållandena ligger på gränsen till vad de klarar av, ett sådant samhälle känner att de har råd att riskera ett antal flygbin

[Thomas_]

Det är möjligt, men jag har vissa aningar om att beteendet beror på samlarinstinkten också.