12VDC i vanliga 230V Uttag

[Lugnebergagård]

https://www.se.com/se/sv/product-subcategory/80030-acti-9-komponenter-f%C3%B6r-likstr%C3%B6m-%28dc%29/?filter=business-4-l%C3%A5gsp%C3%A4nningsprodukter-och-system&parent-category-id=1600

Sökte åt dig:
Schneider Electric hade likströmsdvärgbrytare. Helt ok märke.

[Per Johnsson]

ja  skumma igenom tråden,, men hitta inget om  spänningsförlust,.,  låg spänning behöver  kraftigare kabel,, bara några  meter  ledning kan sänka  volten  i ett 12 volts system,
Ett  exempel..  nätverkskabel,, på den ska det vara ok att skicka ström till förbrukare,,  viss elektronik  har funktionen, men det  finns  injektor att  köpa till,, då går det ha transformator   på annan plats ,  än exempelvis  din D link camera på ett  plats,, där du kanske inte har  elutag

Jag ville testa min lilla solpanel i   innanför mitt sovrumsfönster,, mest sol där på förmiddagarna,,.    sol regulatorn placera jag vid solpanel,, och sedan 15 meter nätverkskabel . till batteri,, kabeln  har 8 ledare,, 4 grupper, ,, ja   tvinna ihopp dessa till två ledare.. plus och minus,,
det funkar inte panelen ger 1 amp..  , spänningsförlusten  blev ca,  1,5 volt på 15 meter,, det ger att när regulatorn  slår ifrån,,   vid ca 14,5 volt,, så når bara ca 13. 1 volt battari, batteri blir inte fullladdat

[torbjorn]

Bekanta dig lite mer med grundläggande ellära, så kan du räkna ut i förväg vad du behöver för kabelarea för att hålla måttligt spänningsfall.  Kom bara ihåg att koppar har resistiviteten 0,0175 ohm x mm² / m , dvs en kabel som är en meter lång och har arean 1 mm² har resistansen 0,0175 ohm. Om du dubblar längden dubblas resistansen, om du dubblar arean halveras resistansen osv.

När man använder nätverkskabel för strömförsörjning (PoE, Power over Ethernet), så brukar man använda 48 V, och fantommatar spänning på de par som även används för datakommunikation. I en vanlig nätverkskabel med fyra par, så får man alltså fyra parallellkopplade ledare för plus och fyra för minus.

Arean på varje ledare är i en vanlig CAT 5-kabel 24 AWG, alltså ca 0,2 mm². Med fyra ledare parallellt får vi 0,8 mm². Din kabel var 15 meter lång, så vi har alltså 30 m total ledarlängd.  Då blir resistansen 0,0175 x 30 / 0,8 = 0,66 ohm. Spänningsfallet vid 1 A borde alltså ha blivit 0,66 V.  Om jag får gissa, så gissar jag att du antingen inte lyckades få kontakt med alla ledare i parallellkopplingen, eller också har du använt en riktigt dålig och undermålig kinakabel som i verkligheten har mindre area än den ska ha enligt standarden. I synnerhet är det vanligt att s k patchkablar med mjuka flertrådiga ledare har mindre area än de borde ha. Nätverkskabel för fast installation med entrådiga ledare är mer pålitlig.
Förmodligen skulle just den här installationen fungera bättre om du placerar regulatorn nära batteriet istället för nära solcellen.
Andra möjligheter är såklart att använda grövre kabelarea och/eller arbeta med högre spänning än 12 V.

[Trollfar]

Skulle denna funka?
Hittade inget datablad på den dock.

https://www.conrad.se/p/schneider-electric-3814635-automatsaekring-40-a-1629035?gclid=Cj0KCQiA-onjBRDSARIsAEZXcKaeyW9ZIr9A5a2hV53GuefU9SR1zgsA57WrFsdR6TnQHrkKRUh1PAcaAggxEALw_wcB&vat=true

[torbjorn]

Det finns ju länk till datablad på Conrads sida.  http://www.produktinfo.conrad.com/datenblaetter/1600000-1699999/001629035-da-01-de-LS_SCHALTER_K60N_1P__40A__C__6KA.pdf

Och där nämns ingenting om likström, alltså DC.  Är du förresten säker på att det är C-karaktäristik du ska ha på dvärgbrytaren?
En dvärgbrytare med C-karaktäristik löser ju ut momentant först vid ca 10 gånger märkströmmen, alltså uppåt 400 A för en brytare med märkström 40 A.
Du MÅSTE säkerställa att kortslutningsströmmen under alla förhållanden - även i sämsta möjliga fall med gamla och urladdade batterier osv - räcker till för att lösa ut dvärgbrytaren momentant.
Jag skulle nog sikta på en brytare med B-karaktäristik istället.

[Trollfar]

Det finns ju länk till datablad på Conrads sida.  http://www.produktinfo.conrad.com/datenblaetter/1600000-1699999/001629035-da-01-de-LS_SCHALTER_K60N_1P__40A__C__6KA.pdf

Och där nämns ingenting om likström, alltså DC.  Är du förresten säker på att det är C-karaktäristik du ska ha på dvärgbrytaren?
En dvärgbrytare med C-karaktäristik löser ju ut momentant först vid ca 10 gånger märkströmmen, alltså uppåt 400 A för en brytare med märkström 40 A.
Du MÅSTE säkerställa att kortslutningsströmmen under alla förhållanden - även i sämsta möjliga fall med gamla och urladdade batterier osv - räcker till för att lösa ut dvärgbrytaren momentant.
Jag skulle nog sikta på en brytare med B-karaktäristik istället.

Ah, jag är snöblind xD

Nej, jag är inte alls säker på att det är C jag behöver, B är säkert mycket bättre för ändamålet.

[torbjorn]

Jag fick tillfälle att titta på några dvärgbrytare från en 48 V DC-installation idag. Märke Merlin-Gerin, det stod inget på dem om att de var godkända för DC. De har suttit i ett skåp byggt av Ericsson nån gång på 90-talet. På den tiden var det ju inte lika noga som idag med att det ska finnas intyg från tillverkare för allting, så det kan ju tänkas att man hos Ericsson hade gjort egna prov och funnit att just den där modellen fungerade tillräckligt bra även på DC - ingen risk för stående ljusbåge vid brytning osv.

[Per Johnsson]

Det jag skrev i tråden va  för att  nämna att  det blir spänningsförlust , och  förlusten blir större ju mindre kabelarea , det vet jag ju,, finns tabeller att kolla i,, sedan gav jag ett exempel,, , nu har jag placerat batteri vid solcell och regulator,, visst det  blir spänningsförlust  i nätverksskabbel  som nu går till ett 12 utag i vardagsrumet,,  men det funkar att ladda mobilen ändå.
 ja tänker att kanske det inte funkar bra med 12 volt i väg utaget på grund av spänningsfall-
ja även vid 230volt kan det va känsligt om det används klena  billiga skarvsladdar,
    innan jag drog ordentlig kabel till min verkstad, använde ja vanlig 230 skarvsladd,, min svets funka bara till läge 3 av 5.
men när jag ordna med  3 fas  skarvkabbel som har större ledningsarea, då blev det som en ny svets,

[torbjorn]

Det är lättare att lära sig elläran och att beräkna spänningsfall korrekt, då slipper man leta efter tabeller eller gissa och bygga på måfå varenda gång.

[Lugnebergagård]

Finns även något som heter utlösningsvillkor. Dvs att säkringen löser inom rätt tid vid en kortslutning eller i värsta fall att den löser över huvud taget.

När jag gör kabelberäkningar så tar jag hänsyn till följande variabler:
-Förimpendans
-Korslutningsström (IK3)
-Tillförd effekt
-Effektfaktor
-Drifttemperatur
-Typ av skydd (dvärgbrytare, säkring, effektbrytare samt typ/storlek)
-Vilken utlösningstiden ska vara.
-Kabeltyp och vad det är för material i isoleringen.
-Vilken drifttemperatur isoleringen är godkänd för.
-Kabelsträcka.
-Vad det är för typ av belastning för att avgöra godkänt spänningsfall.
-Vad det är för typ av belastning för att sätta rätt parametrar på spänningsfallsberäkningarna.
-Förläggningssätt, ligger kabeln ensam? I vägg? I mark? På stege? Tillsammans med andra kablar?

Finns säkert fler faktorer som jag missat när jag listat detta i all hast.

En del elektriker kan beräkna detta andra inte. Men alla elektriker har en uppfattning om när det inte är okej intuitivt. De vet om problematiken och de vet när de behöver ta hjälp. Normalt sett när det är längre sträckor kabel eller stora belastningar i större system. När Svensson kopplar el är att han inte är medveten om problematiken och kan gladeligen dimensionera hur fel som helst.

[torbjorn]

En sak till att tänka på, är att säkringens temperatur och värmeavledning kan spela roll. I elektroniksammanhang har man ibland haft problem med att självåterställande säkringar (PTC-motstånd, polyfuse och vad de nu heter) inte fungerar pålitligt om de är ingjutna så att värmen leds bort bättre från säkringen än om den hade suttit fritt monterad i luft.

På 70- 80-talet när det var fritt fram att slösa med elvärme, så fanns det många hus där man konstaterade att huvudsäkringarna höll bättre om luckan till säkringsskåpet fick stå öppen.