Att få pålitlig kilometer- och litermätning

[JohnA]

Under de ca två år jag kämpat stenhårt med att förbättra min ecodriving har belöningarna avlöst varandra i form av nya sanslöst låga förbrukningssiffror. Men hur får man fram pålitliga mätningar?

För rent relativa mätningar är bilens kilometerräknare så klart bra nog, förutsatt att man inte som jag byter däckdimensioner ibland. För absoluta värden värda att skryta med behövs dock kalibrering. (=pinsam bakläxa för mig...) Kan man lita på däcktabeller? Min bil har som standard 155-80R15 men nästan alla mina långtidsmätningar har skett med 165-80R15 som enligt tabellerna ger 2-3% större rullningsomkrets. Små skillnader kan tyckas, men när man kämpar hårt med vissa "magiska gränser" får felvisningen stor inverkan. Ett L100 på 3,95 känns klart roligare att skryta med än 4,1 t.ex.

Igår testade jag en mobilapp som via GPS räknar ut hastighet (även snitt och medelfart) och körsträcka. Sträckan jag körde var enligt appen 21,9 km och enligt Google Maps 22,0. Jag antar att GPS-appen enbart räknar med relativa siffror från de faktiska positionerna (kräver ingen internetuppkoppling) så man kan troligen betrakta appen och Google Maps som oberoende källor. Bilens räknare gav 22,7 km, vilket är 5% mer, och det känns troligt att det är denna som ljuger. På mina bättre förbrukningsmätningar kring den magiska fyralitersnivån innebär detta två störande decilitrar åt det sämre hållet och jag tvingas således ta tillbaka mitt skryt över att ha slagit fyralitersgränsen...

Ungefär hälften av felvisningen kan förklaras med min nuvarande däckdimension 195-65R15, som ger samma rullningsomkrets som bilens originaldäck 155-80R15, resten ligger i mätaren, förutsatt att man kan lita på att GPS och Google Maps ger nästan samma resultat helt enkelt för att det är så pass bra de är. Planen nu är att sätta både GPS-appen och googlekartan på prov en tid.

Däcktabellerna och -kalkylatorerna verkar inte lika överens som GPS och googlekartan men kan man bara jämföra bilens mätare med en pålitlig vägsträcka är det ju enkelt att räkna fram sin egen korrigeringsfaktor.


Mackpumparna SKA ju vara noga testade under myndighetskrav och tankar man alltid hela vägen upp i röret och väntar på avluftningen borde marginalerna bli försumbara. Däremot antar jag det kan slå fel på flera liter och procent om man i brist på tålamod kallar det "full tank" när pumpen slår ifrån på första löddret i tankröret. Jag GISSAR att känsligheten hos pumpmunstycket kan skilja sig en hel del.

[Kontorsråttan]

Ingen direkt lösning, men några upplysningar.
Vägmätaren/odometer har på sålda bilar i Sverige inget lagkrav på exakthet, ja samma för resten av Europa åxå, men det finns lite marknadskrav som man brukat ta del av (eller brukade iaf) och det är hyrbilar där man vill att odometer visat något mindre än färdad sträcka för att kunden inte ska känna sig blåst. Men nu för tiden är det massa fria mil oftast så jag vet inte om det fortfarande är relevant.

När det gäller GPS mätning via mobil så beror det på uppdateringsfrekvensen på GPS mottagaren, vet inte exakt data på telefonen, men säg max 1Hz medans externa GPS mottagare klarar 10Hz.
Navigation klara sig med 1Hz medans laptimers för bil/MC bruk (för att mäta varvtider typ F1 MotoGP) behöver 10Hz för att vara tillförlitliga.

Spring nu inte å köp en extern GPS puck utan att kolla att din app kan koppla upp sig mot den.

Svårigheten vid tankning och tankade volym är bl.a. hur mycket bränsle som är i slangen och att nå samma nivå vid full tank varje gång.

Skulle jag börja någonstans var det med en bra GPS för att ta bort osäkerhet med däcksdimensioner  och odometer, sen försöka tanka från samma pump.

Vill man gå hela vägen ut får man mäta bränslet som förbrukas med flödesmätare.

[torbjorn]

På äldre bilar med mekanisk vägmätare så brukar ju instrumentet vara gjort för att visa rätt vid en viss bestämd utväxling i hastighetsmätardrevet, den kallas ofta "vägvarvtal", och anges i varv per km.
Vägvarvtal 1000 innebär alltså 1000 varv/km , 621 som också är vanligt innebär 1000 varv/engelsk mil.  På bilar som inte har hastighetsmätarväxel utan direktdrift från ett icke drivet hjul (t ex äldre VW, Daf, Volvo 343) så beror vägvarvtalet såklart direkt på däckdimensionen. Åtminstone tysktillverkade hastighetsmätare brukar vara märkta med vägvarvtalet, det står t ex W=621 på lämpligt ställe.
Oftast stämmer inte hastighetsmätarväxeln exakt med tilltänkt vägvarvtal, eftersom man bara kan arbeta med heltal som kuggantal på kugghjulen, så det blir ofta ett utväxlingsfel på några procent, i värsta fall har uppåt 8 % förekommit.
En del biltillverkare har tidvis haft tabeller över teoretisk felvisning hos vägmätaren under olika förhållanden (olika bakaxelutväxlingar, däckdimensioner mm) i verkstadshandböckerna, hos andra får man räkna själv efter att ha hittat uppgift om kuggantalen.

Om man ser på modernare bilar med elektronisk hastighets- och vägmätare, där hastighetsgivaren är kopplad till en ingång på lämplig styrenhet (vanligtvis motorstyrsystemet) och instrumenteringen får data via en CAN-buss eller liknande, så brukar de hastighets- och vägsträckevärden man kan få ut via OBD-uttaget stämma exakt med verkligheten, men sedan kan instrumentet visa ett något "justerat" värde.

När det gäller noggrannhet i mätning av bränslevolym så bör man komma ihåg att alla flytande bränslen som man rimligtvis kan tänka sig att använda för en bil, har ganska kraftig värmeutvidgning. Ju varmare bränslet är då man tankar och det passerar genom mackens flödesgivare, desto mindre bränsle (räknat i massa eller mol) har man i själva verket fått.
Problem med att det skummar i påfyllningsröret brukar vara värre med E85 eller diesel än med bensin. Jag brukar göra så att när pumpen har slagit från första gången, så väntar jag tills det slutar gurgla i tankventilationen och tankar därefter försiktigt tills det verkligen är fullt, och inte hördes något gurglande just innan den slog ifrån sista gången.

[statustrött]

 Kolla om det finns någon cykeldator som du kan kalibrera själv, montera givare och magneter där drivaxeln kommer ut ur växellådan.
 Det tror jag kan vara en lösning.

[Själv är bäste dräng]

Cykeldator är ett billigt och exakt sätt att mäta sträckan/hastigheten. Men jag skulle sätta givaren på en icke drivande hjul.

GPS är bra för kalibreringen men man måste vara medveten om att den kan göra snedsprång som gör att den tror den åkt längre/fortare.

Är tanken byggd så att det inte blir någon lömsk luftficka ibland?

[Skogsvilde]

Nja... 
På frågan om man kan lita på tabellerna.
Om dom listar märke för märke så är chansen stor att det stämmer.
Men du lör juh med överfyllda däck och då får du en annan rullningsomkrets än ett däck som är fyllt enligt tillverkarens rekomendationer. Så du får helt enkelt fram med måttbandet och mäta.

[Kontorsråttan]

Dynamisk rullomkrets brukar avges av däckstilverkarna mot fordonsindustrin iaf, vid ett specifikt däcktryck, last och hastighet. Ska man kalibrera cykeldator mot måttband kan det bli ett mindre fel, rekommenderar GPS.
Sen kan man alltid fundera över mätnograanhet, mätosäkerhet, repeterbarhet och en massa annat.

Hur noga vill man vara? hur exakt resultat? och kan man nå det man vill?

Japp jag är lite skadad via jobbet.

[Skogsvilde]

Dynamisk rullomkrets brukar avges av däckstilverkarna mot fordonsindustrin iaf, vid ett specifikt däcktryck, last och hastighet. Ska man kalibrera cykeldator mot måttband kan det bli ett mindre fel, rekommenderar GPS.
Sen kan man alltid fundera över mätnograanhet, mätosäkerhet, repeterbarhet och en massa annat.

Hur noga vill man vara? hur exakt resultat? och kan man nå det man vill?

Japp jag är lite skadad via jobbet.

Jag skall in och kalibrera givarna på mitt yrkesfordon för att få en mer exact uppgift på förbrukningen.
Idag diffar den mot verklig förbrukning.
Dock har vi ett annat problem att ta hänsyn till i ett dylikt fall då dieselbränsle har olika densitet beroende på tillverkare och tillverkningsmetod.
Jag vet inte hur det förhåller sig med de bränslen man slår i en "bensin" bil.

[Anders G.]

När jag arbetade på den stora bilfabrikens utvecklingsavdelning kilade man ner på instrumentförrådet och hämtade ut kalibrerade mätinstrument för önskat ändamål. Det verkar vara enklare.

Sen kommer man in på begreppet statistisk spridning, dels mellan motor/fordonsindivider dels mellan provtillfällena. Det är också bra att ha koll på tex insugningsluftens temperatur och fuktighet, kylsystemets värden och huruvida oljan är i början eller slutet av sin livstid. Kolla sothalten däri och utspädning med bränsle, vilka båda påverkar viskositeten. Reproducerbar körväg och kontroll över varvtal/växling är bra. Fler parametrar finns.

[Själv är bäste dräng]

Nu börjar det bli krångligt

En enkel test för att kolla bensinmackens pump är att helt enkelt ta med en damejeanne som man markerat volymen på uppe i halsen. Sedan fyller man den ett antal gånger så man får koll på vilket fel pumpen har.

[torbjorn]

Moderna stålradialdäck för personbilar har så stabil stomme att rullningsomkretsen inte ändrar sig nämnvärt om man ändrar lufttrycket. Avvikelserna pga lufttrycksändringar blir mycket större på diagonaldäck (gammaldags personbilsdäck, MC-däck, traktordäck mm).

Om man ska mäta sträcka och hastighet noga med GPS så bör man se till att GPS-mottagaren får arbeta under bästa möjliga förhållanden och hela tiden vara låst mot så många satelliter som möjligt. Här uppe på svenska breddgrader bör man komma ihåg att det är ganska glest med satelliter norr om zenit, det gör att om man har GPS:en innanför vindrutan på en bil fungerar den betydligt sämre då man kör norrut än annars. Bäst är att ha en yttre magnetantenn mitt på biltaket , minst 20 cm från takkant, andra antenner, takräcken etc.

[JohnA]

Många bra och tänkvärda svar! Jag tror vi ofta lurar oss själva att kräva fler värdesiffror än nödvändigt, i synnerhet nuförtiden när analoga visningar till stor del ersatts med sifferdisplayer. Jag har hört någonstans att tre värdesiffror räcker gott i även ganska avancerad matematik och definitivt för allehanda "grovsmide". I min egen körjournal är det TVÅ värdesiffror som gäller i slutänden, alltid med avrundning åt det försiktigt pessimistiska hållet om tveksamhet uppstår (som t.ex. den besvärliga "femman halvvägs").

När jag härom dagen körde en längre sträcka med GPS-appen blev skillnaden mindre mot bilens vägmätare. Att resan gick rakt genom Stockholm kan säkert haft viss inverkan i form av störd GPS-signal. Därmed är bilens egen vägmätare egentligen det bästa mätinstrumentet, helt enkelt för att dess felprocent är konstant, och enkelt kan kompenseras för vid däckbyten. Att mäta upp t.ex. 100m med måttband mycket noga tror jag kan bli vanskligt att sedan räkna om till större avstånd, åtminstone om man inte har en digital sensor som ger ett ett ganska stort antal pulser per meter. -Alltså samma problematik som Torbjörn (var det väl?) belyste tidigare, om kugghjulens oförmåga att "dividera" hjulens rörelse i annat än heltal.

LAGOM noga är en förfinad vetenskap jämfört med att mäta "exakt"! 

[ensamhet]

Jag är bara nyfiken på varför det är så noga, med mätningarna?
Vad spelar några mil hit eller dit på en tank för roll?

Enklast är väll att be polisen kolla med radarn hur fort det går när man kör en viss hastighet enligt mätaren, det har jag gjort några gånger när jag känt på mig att mätaren visar fel.

[torbjorn]

Jag är bara nyfiken på varför det är så noga, med mätningarna?
Vad spelar några mil hit eller dit på en tank för roll?

Enklast är väll att be polisen kolla med radarn hur fort det går när man kör en viss hastighet enligt mätaren, det har jag gjort några gånger när jag känt på mig att mätaren visar fel.

Om man inte vill jämföra hastighetsmätaren med GPS kan man göra som jag gjorde en gång för många år sedan när jag misstänkte felvisning hos en hastighetsmätare. Tog reda på vägvarvtalet (uppgifterna fanns i bilens verkstadshandbok), tog ut hastighetsmätaren ur bilen och riggade upp för att driva den med en elmotor med variabelt varvtal som jag kunde mäta, och sedan var det lätt att kolla felvisningen vid olika hastigheter. I just det här fallet visade det sig att den visade ca 20 % för mycket upp till 100 km/h , däröver avtog felvisningen. Efter rengöring och smörjning stämde den så gott som exakt upp till 100 km/h och började däröver visa för litet.

[Själv är bäste dräng]

Torbjörns exempel med rengöring visar på bilmätarens opålitlighet. Om graden av nedsmutsning påverkar felvisningen så är inte felvisningen konstant, inte ens vid ett bestämt varvtal.

[JohnA]

Det är förvisso det ABSOLUTA resultatet som känns i plånboken (och i miljön om man så vill), men när det (som i mitt fall) mer handlar om förbättring som självändamål, en hobby eller ett intresse alltså, ja då är de RELATIVA resultaten viktigare. Reproducerbarhet är dessutom grunden i all forskning så vitt jag vet, och då borde det vara bättre att förlita sig (i viss blindo) på bilens egen mätare än på yttre källor som GPS och kartor.

Det där om vägvarvtal var något helt nytt för mig, så tack för den Torbjörn! Att det finns/funnits något av en standard känns vettigt med tanke på att biltillverkarna ofta köper in olika instrument från underleverantörer som VDO, Veglia Borletti m.fl. I saabnördarnas sällskap som jag tillhör, talas det om att man får en rejäl felvisning om man byter hastighetsmätare mellan tvåtaktssaabarna och V4. Växellådorna har ganska olika slutväxel för de två motortyperna. Nu är jag rejält nyfiken och måste kolla mina olika hastighetsmätare i förrådet! :-)

Beträffande GPS-appen har jag nu kört ytterligare ett 120-tal kilometer, stockholmstrafik inräknat. Dessutom samma sträcka i olika riktning. På en enkel resa om 56 km skilde resultatet 2km mellan två mätningar. Totalt sett har ändå resultatet varit närmare vägmätarens siffror trots (eller kanske tack vare) smala stadsgator, tunnlar och broar. GPS-appen känns inte som en tillförlitlig metod att kalibrera bilens vägmätare så den åker nog förmodligen ur telefonen snart.

En intressant och lärorik funktion hos appen är beräkningen av medelhastighet. Jag blev till en början besviken över att inse att min snitthastighet på landsväg är så låg som 60-65 km/h till följd av att jag praktiserar jojjometoden, men det är onekligen en praktisk hastighet för att enkelt kunna beräkna restid till olika platser. -En kilometer per minut är ju enkel matematik! :-) När jag idag efter ett 50-tal kilometer nådde fram till Stockholm sjönk snittfarten ganska snart till under 50 km/h för totala resan. Vill minnas att den landade på 47 km/h. Hemresan nästan samma sträcka tog dubbelt så lång tid pga högtrafik och snittet för hela resan blev så kraftigt påverkat av lusfarten genom Stockholm att jag hade behövt höja hastigheten långt över lagens gränser för att kompensera på landsvägssträckan.

Vill man spara tid på en resa som tidsmässigt har en betydande del i tätort är tidpunkten på dygnet tveklöst ett mer avgörande val än vilken marschfart man håller på de snabbare vägarna. Ingen "rocket science" direkt, men känns ändå bra att ha fått egna mätvärden och insikter om hur fysikens och matematikens lagar fungerar. -Och ytterligare vatten på min kvarn för hånandet av alla hetsiga idioter som gasar hårt fram till nästa rödljus!  Det är helt enkelt sällan något vunnet på sådana dumheter. 

[Kontorsråttan]

Du såg mitt inlägg om extern GPS mottagare kopplat till telefon?
Jag har varit med om att man kalibrerat mätutrustning mot GPS, så jag håller den för mest exakt.
Den osäkerhet du upplever är uppdateringsfrekvens och dålig mottagning, där en extern GPS mottagare är överlägsen telefonens.

Vill du använda odometer blir det till att kalibrera så du vet hur mycket den diffar, och se Torbjörns tips på prepp för att få bra funktion. 

[fredde e]

Jag äger tre GPS apparater och jämförde de med varandra. Varken hastighet eller avstånd stämde överens. Det var skillnader på 4-5 km/tim och över5 km på 10 körda mil. Alla tre är ganska dyra märkes GPS.

[Kontorsråttan]

Som alltid, data/prestanda, Dyr p.g.a kartor? Dyr p.g.a. märke?
Nav GPS  har oftast ganska medioker prestanda på uppdatering mm.

Inom motorsport har det stötts och blötta och jämförts med det tidtagingssystem som är officiellt, och uppdateringsfrekvens är avgörande för att vara inom tolerans jmf det officiella tidtagingssystemet.

Hävdar med en dåres envishet att en kvalitetsmottagare, extern 10Hz slår dyra navigation & telefoner i exakthet, det är som att jämföra äpplen med bananer.

[torbjorn]

Torbjörns exempel med rengöring visar på bilmätarens opålitlighet. Om graden av nedsmutsning påverkar felvisningen så är inte felvisningen konstant, inte ens vid ett bestämt varvtal.

Just den där hastighetsmätaren hade en konstruktionsmiss som gjorde den ovanligt känslig för gammalt segt smörjfett. Inre änden av visarens axel var nämligen lagrad i den roterande magneten, så när det lagret kärvade ville friktionskraften bidra till att dra med sig visaren.
Rent allmänt kan man säga att moderna elektroniska hastighetsmätare har mycket bättre förutsättningar att visa rätt (eller åtminstone hålla sig exakt till en viss avsiktlig felvisning) under hela bilens livslängd, än ett helt mekaniskt instrument.