Tipsa på plocksidan i nästa Åter!
Goda nyheter, smarta självhushållarknep och roliga händelser.
Maila petter@alternativ.nu Gärna med bild.
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Från tröska till bröd!  (läst 7772 gånger)

Anders S

  • Inlägg: 6297
    • -
    • Fröodling.se
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #20 skrivet: 30 jan-16 kl 21:48 »
Som god brödsäd i ett år. Som utsäde fyra fem år.

Jag ifrågasätter båda dessa uppgifter om säden är väl torkad. Vattenhalten bör vara max 14%, gärna ännu lägre. Då bör kvalitetsförsämring i ett bra lager gå mycket långsamt. Jag hittar inga riktigt bra uppgifter, men jag har aldrig märkt påtagligt dålig grobarhet eller ätkvalitet hos äldre (upp till ca 10 år) vältorkad helsäd. Mjöl och kross åldras däremot märkbart och i viss mån skalad säd. Vad baserar du din uppfattning på?

Anders S

  • Inlägg: 6297
    • -
    • Fröodling.se
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #21 skrivet: 30 jan-16 kl 21:55 »
Jag hittade en del uppgifter om torkning och lagring, men inget ”definitivt” om maximal lagringstid el dyl.

” I vissa intervall kan en minskning av vattenhalten med 1 - 3 % innebära en fördubbling av lagringstiden.”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Spannm%C3%A5lstork

http://www.sla-arbetsgivarna.org/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=1cc62142-be1f-488a-b435-52da300f0188&FileName=Uppdatering+av+g%C3%A5rdens+spannm%C3%A5lstork+SLA.pdf
Se särskilt tabell 3.

http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/utan_serietitel_sjv/UST98-05/UST98-05H.HTM

Jonas Nordlund på Kackel:
” Tycker nog vanlig hel torkad säd är absolut bäst. Det håller flera år utan att bli dåligt. Näringsvärdet kan börja sjunka lite efter 5-6 månader men det håller ändå näringsvärdet länge.

Däremot är krossad säd inte bra och börjar tappa näringsvärde efter bara någon dag. Sen sjunker det ganska snabbt för att vara riktigt uruselt efter bara nån månad. Krossad säd blir också dåligt och tar värme mycket fortare.”
http://kackel.se/fragor_svar/index.php?topic=1454.0

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=73404.0
Existens: ”Hel spannmål kan ligga i flera år, bara den är torr och inte möglar.”

http://www.bioenergiportalen.se/attachments/42/427.pdf
Se särskilt bild 3 på sid 5.

kretslopp

  • Inlägg: 1315
  • 67 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #22 skrivet: 31 jan-16 kl 10:12 »
Min erfarenhet är att det finns så många organismer som  älskar ekologisk säd, att den så gott som alltid har någon form av angrepp om den är äldre än ett år. Den dammar mer, luktar och smakar inte så gott som den som är färskare. Utmalningen blir också sämre med mer skalinnehåll i gammal säd.
kretslopp

Anders S

  • Inlägg: 6297
    • -
    • Fröodling.se
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #23 skrivet: 31 jan-16 kl 10:29 »
Min erfarenhet är att det finns så många organismer som  älskar ekologisk säd, att den så gott som alltid har någon form av angrepp om den är äldre än ett år. Den dammar mer, luktar och smakar inte så gott som den som är färskare. Utmalningen blir också sämre med mer skalinnehåll i gammal säd.

Din uppgift om åldrande gäller alltså ekologisk säd. Du anser tydligen att ekologisk säd åldras snabbare än konventionell. Baserat på vad? Din egen skörd?

Har du torkat din säd ordentligt? Har du mätt vattenhalt?

Citera
Vattenhaltsmätning är egentligen enkelt - mal, väg, torka, väg igen och räkna. Enkelt och säkert, men
tidskrävande.
http://www.lantmannenmaskin.se/Documents/maskin_och_vision/Mat_vattenhalten_pa_ratt_satt.pdf

kretslopp

  • Inlägg: 1315
  • 67 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #24 skrivet: 31 jan-16 kl 13:07 »
Jag arbetade ett tag på Markens bageri. Ett kollektiv utanför Bodafors, där köpte vi in biodynamisk (ekologisk) säd som maldes åt oss. Det var alltid diskussion om kvalitet och duglighet där. Sen har jag odlat säd, malt och sålt mjöl. Det är min erfarenhet att ekologisk säd och ekologiskt mjöl drabbas mer av insekter och andra angrepp när den blir gammal även om säden är vältorkad och omsorgsfullt hanterad. När jag växte upp köpte far in säd som han lät mala. Det var lika dant då att säden inte skulle vara gammal.
Vid konventionell odling används kemikalier för insektsbekämpning, mot svamp och mögel, både under odling och vid lagring.
Det är min erfarenhet att det är så här också när säden är vältorkad och väl luftad.
kretslopp

Anders S

  • Inlägg: 6297
    • -
    • Fröodling.se
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #25 skrivet: 13 feb-16 kl 18:33 »
Har du verkligen jämfört så pass noga och mycket så du vet att det är just den ekologiska odlingen som är problemet? När du odlat, har du t.ex. odlat ekologisk och konventionell säd intill varandra, på likvärdiga skiften på samma gård, och behandlat dem lika förutom det som skiljer eko och konventionellt? Eller har du jämfört med grannen, som kanske har bättre tork eller åkrar i bättre klimatläge där det går att så tidigare och torkar och mognar bättre?
 
Det du skriver om snabbt åldrande låter för mig som otillräcklig torkning eller andra brister i lagringen. Eftersom du inte säger att du har mätt så har du nog inte gjort det. Därmed hänger dina jämförelser i luften, då detta troligen är den viktigaste faktorn som kan förklara hur länge säden kan lagras.

Att många organismer enligt din erfarenhet skulle älska ekologisk säd och därmed angripa den låter som en slutsats på måfå utan tillräcklig grund. Varför skulle det vara så? Användning av konstgödsel lär öka risken för mögel vad jag har hört. Å andra sidan om marken inte kan leverera tillräckligt med näring så växer säden långsammare och sämre, vilket kan försvåra mognaden och sänka kvaliteten. Därför kan en lagom insats av konstgödsel troligen vara en fördel i vissa mindre gynnsamma odlingslägen eller med otillräcklig näring i marken. Visst är det svårare att odla ekologiskt i vissa avseenden, men det finns också fördelar, bl.a. när det gäller mögel.

Men nu gäller det inte främst mögel utan försämring p.g.a. cellandning vid lång lagring. Jag hittade uppgift om att vattenhalten ska vara högst 13 procent vid lång lagring. Har tidigare läst att den helst ska vara ännu lägre.

tropfrog

  • Inlägg: 1813
    • Västergötland
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #26 skrivet: 14 feb-16 kl 10:30 »
Får man lov att kapa tråden lite med likvärdig fråga?

Vi äter ofta spannmålsprodukter som kolhydratbas i måltider. Det köps på konsum som matvete matråg osv. Är detta några speciella sorter eller går vad som helst? Hur skall man behandla det efter skörd? Jag tänkte att man kanske skulle ta en liten bit och provodla sitt eget matvete. Vad krävs då? Kan man ta köpevetet som utsäde?

MVH
Magnus

Anders S

  • Inlägg: 6297
    • -
    • Fröodling.se
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #27 skrivet: 14 feb-16 kl 11:03 »
Det passar väl halvbra i denna tråden så låt gå vad mig anbelangar.

Det var länge sen jag köpte matvete. (Troligen var det före vi gick med i EU.) Jag tyckte måttligt bra om det. Vad jag minns var det vanligt vete som var behandlat för att kunna kokas snabbare, samt kanske vara lättare att smälta. Jag tror inte det framgick på paketet hur det var behandlat, vilket jag tyckte var en brist. Matråg har jag aldrig köpt. Vad står på dina paket om detta? (Jag tror lagstiftningen om vad man ska ange har urholkats en del sen vi gick med i EU, så det kanske är minst lika dåligt nu.)

Om vetet och rågen är förbehandlat är grobarheten troligen noll, men du kan ju alltid testa.

Jag har kommit fram till följande:
Vanligt vete som blötläggs och kokas är nästan osmältbart för mig.

Äldre vetetyper är bättre att koka som helsäd. Det gäller alltså spelt/dinkel, emmer och enkorn. Ju mer primitivt desto bättre, men det beror på sort och odling också. Även dinkel kan vara bra. Alla dessa måste skalas för att kunna ätas vilket inte är enkelt. För ett bra resultat krävs dyra maskiner. Man kan testa att mala med mycket stort avstånd mellan kvarnstenarna, så att kärnorna blir så skalade som möjligt och så oskadda så möjligt och sen sikta. Kräver bl.a. en kvarn där stenarna kan ställas tillräckligt långt isär. Jag tror detta kan fungera halvbra i bästa fall. För t.ex. havre undrar jag om det funkar alls.

Sädens smältbarhet kan förbättras genom rostning och dextrinering. Dextrinering är fuktning följt av rostning på låg temperatur. Detta ger säden karaktär av väl mognad säd (säd mognad i bra väder med sol och värme) vilket är positivt.

kurt

  • Inlägg: 3493
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #28 skrivet: 14 feb-16 kl 16:14 »
Matvete är ångbehandlat vete (på engelska parboiled), det kan jämställas med t ex bulgur

Sommartorparn

  • Inlägg: 2831
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #29 skrivet: 14 feb-16 kl 21:36 »
Kuriosa: Vet inte om det finns i Sverige, men i Tyskland finns det något som heter Grünkern. Det är dinkel som skördats omogen och sedan rostats/torkats över eld, vilket ger en nötaktig smak. Den här varianten bakar man inte med, utan använder i matlagningen. Idén kom för många många år sen när det aldrig blev något vettigt skördeväder och man ville rädda säden innan den möglade ute i regnet. Typiskt för sydvästra landsändan.

kurt

  • Inlägg: 3493
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #30 skrivet: 15 feb-16 kl 04:03 »
Kuriosa: Vet inte om det finns i Sverige, men i Tyskland finns det något som heter Grünkern. Det är dinkel som skördats omogen och sedan rostats/torkats över eld, vilket ger en nötaktig smak. Den här varianten bakar man inte med, utan använder i matlagningen. Idén kom för många många år sen när det aldrig blev något vettigt skördeväder och man ville rädda säden innan den möglade ute i regnet. Typiskt för sydvästra landsändan.

I Finland var det vanligt att säden inte han bli mogen eller att den inte hann torka, så man måste rosta den för att skydda den. Mjölet man sedan malde kallas talkonmjöl (Talkkuna i Finland Kama i Estland). Det gjordes av korn, havre eller råg, i Sverige har vi det i form av skrädmjöl (rostad havre), som kom hit via Finländska invandrare på 1700-talet

tropfrog

  • Inlägg: 1813
    • Västergötland
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #31 skrivet: 15 feb-16 kl 07:36 »
Matvete är ångbehandlat vete (på engelska parboiled), det kan jämställas med t ex bulgur

Det borde ju vara en baggis att göra själv. Koka, sedan torka?

https://en.wikipedia.org/wiki/Parboiling

MVH
Magnus

Anders S

  • Inlägg: 6297
    • -
    • Fröodling.se
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #32 skrivet: 15 feb-16 kl 08:58 »
Även med normalt mognad säd tycker jag rostning eller dextrinering är en fördel om man ska äta den som kokt helsäd. För välmognad säd av äldre sädesslag kan detta behov vara mindre. Det bästa jag stött på är nog enkornsvete från tyska Bohlsener Mühle. Den odlas i Ungern, antagligen på pusztan, alltså stäppliknande klimat. Det säger kanske något om vad det handlar om. (Å andra sidan, om man tycker kokt vanligt vete inte är svårsmält behöver man inte bry sig om detta så mycket.)

Ju bättre säd desto mindre blötläggning, koktid och andel kokvatten i förhållande till säd behöver man. Snarare tvärtom, d.v.s. man bör dra ned på allt detta till bra matsäd för riktigt bra resultat.

Dextrinering påminner om ångpreparerering. Först fukta, sen torka. Enklast så här: skölj säden så blir den också lagom fuktad. Torka/rosta i ugnspanna på knappt 100 grader tills den är torr. Rör om då och då.

bladhis

  • Inlägg: 365
    • Västergötland
    • www.prastakvarna.se
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #33 skrivet: 12 maj-16 kl 22:31 »
Så nu är det sått och klart iaf, det blev ölandsvete, dalavete och ett nakenkorn som jag inte kommer ihåg namnet på. Tack tilll Wästgötarna och föreningen Allkorn för utsädet, medlemskap där kommer!


/Daniel

bladhis

  • Inlägg: 365
    • Västergötland
    • www.prastakvarna.se
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #34 skrivet: 20 jul-16 kl 09:18 »

Så här ser ölandsvetet och nakenkornet ut nu. Dalavetet fick jag tyvärr slå av för det blev så väldigt glest, hade odlat mer ogräs än vete. Sparade lite utsäde till nästa år ifall just detta skulle ske.


/Daniel

bladhis

  • Inlägg: 365
    • Västergötland
    • www.prastakvarna.se
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #35 skrivet: 20 nov-16 kl 19:35 »
Tyvärr är tiden lite knapp på hösten. Ölandsvetet och nakenkornet blev iaf tröskat. Torrt och fint var det efter tröskning. Men sen blev vetet ståendes troligen lite för fuktigt, det luktar lite unket just nu. Vågar man äta det tro?

Har iaf fått tak på ett gammalt rensverk som det ska få gå igenom några gånger så får det bli utsäde till nästa är om jag nu inte vågar äta det.


/Daniel

Pettson2

  • Inlägg: 225
    • Skåne
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #36 skrivet: 20 nov-16 kl 21:00 »
Har du torkat vetet efter skörd? Om så, vad hade du för vattenhalt efter torkning?
Hur har du lagrat det efteråt?
"Jag vill mycket som jag helst skulle vilja att jag inte ville". Hjalmar Söderberg.
Men ibland vill jag ändå...

bladhis

  • Inlägg: 365
    • Västergötland
    • www.prastakvarna.se
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #37 skrivet: 21 nov-16 kl 09:24 »
Vart ju inte små mycket, så jag la ett ca 10 cm tjockt lager på 1,2x1,8 pallar när jag torkade det. Blev nåra stycken såna. Och där ligger det ännu, men luftfuktigheten stiger ju en hel del under hösten så det är nog det som gjort att det luktar smått unket. Vet ej vad jag har/hade för fuktighet på det.

Ang rensverket, det sitter tre såll som kornen skall ramla igenom och ett fjärde som det inte ska gå igenom. De är i ganska dåligt skick, vad ska man ha för storlek på sållnäten?


/Daniel

Pettson2

  • Inlägg: 225
    • Skåne
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #38 skrivet: 21 nov-16 kl 12:31 »
Att ha koll på vattenhalten är a och o när du skall lagra. Mät den omgående. Se tidigare inlägg om enkel metod och lämplig vattenhalt.
"Jag vill mycket som jag helst skulle vilja att jag inte ville". Hjalmar Söderberg.
Men ibland vill jag ändå...

kretslopp

  • Inlägg: 1315
  • 67 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: Från tröska till bröd!
« Svar #39 skrivet: 06 jun-17 kl 09:02 »
Hur gick det sen? Malde du och bakade bröd?
kretslopp


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Om tidningen Åter



- En tidning med djupa rötter.
/Margit

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser