Pallkragar vs upphöjda bäddar

[kirin]

Sitter och drömmer om våren.
Har en plätt som jag tänkt göra till grönsaksodling. Eftersom det är fullt med ogräs läste jag mig till att man kan lägga ut tidningar och sen odla grönsaker uppepå (har mycket brunnen häst- och hönsgödsel, hö, kompost, ris och en del vanlig jord att använda.
Men nu vill jag ha era tips. Är det smartare att odla i pallkragar eller i upphöjda bäddar (utan ram). Vad finns det för- och nackdelar med de två sätten?

[sɹǝpuɐ]

Det är stort sett samma fördelar och nackdelar. Bättre dränering, tidigare säsong. Känsligare för torka. Lättare att hålla efter. Delar upp odlingen i bitar som gör det lättare att hålla koll och rotation. Lämpligt för särskilt för intensiv odling i riktigt soligt läge. Lätt att vattna och gödsla extra med gödselvatten vid behov.

Pallkragar kostar mer och är förmodligen också lite mera jobb att anlägga. Men tar mindre plats och är lättare att få upp högt på höjden. Har du ont om plats kan intensivodling i pallkragar ger mer än upphöjda bäddar. Om man har mycket rotogräs kan det vara möjligt att köpa ogräsfri jord och snabbt komma igång med kragar, om man vill fuska lite... Kragarna håller 3-4 år. Kanske...

Upphöjda bäddar är lättare att göra mycket större och passar bättre om du har gott om plats. Lättare att komma igång med också, bara att dra upp jord från gångarna. Men det är naturligtvis bäst om man först gräver ner godsaker som kompost, gräs, löv och ris under innan man drar upp bädden ovanpå. Smidigt att gödsla genom att lägga ogräsrens och gräsklipp i gångarna. Håller fuktigt och masken med färsk mat. På hösten drar man upp på bäddarna. Lätt att fräsa upp en bädd på ytan och snabbt få en fin såbädd.

Med upphöjda bäddar kan man rent av göra en hügelkultur. Det går ut på att man gräver ner hela trästammar under den upphöjda bädden. Då får man upp bädden högre och trästammarna multnar sakta ner och ger massor med liv och näring i jorden. Fint särskilt för jordgubbar, sägs det. Jag anlade två bäddar med hügelkulturer förra året med jordgubbar. Får se...

Men det ena utesluter inte det andra. Gör några pallkragar OCH några upphöjda bäddar. Odla mindre snabbväxande saker i pallkragarna och större mer långsamväxande i bäddarna. Förmodligen är det lättare att odla mera intensivt i kragarna. Men det går i bäddarna också.

Pallkragarna: Snabbväxande saker som du räknar med att så flera gånger under sommaren. Sallad, rädisor, tidig morot, låg dill, majrova mm.
Upphöjda bäddar: Större och mer långsamväxande saker. Vitlök, lök, kål, purjo, jordgubbar, vintermorot, bönor, krondill, persilja mm.

[kirin]

Tack för ett utförligt svar!
Det lutar nog åt att göra precis som du föreslog, använda både bädd och kragar.
Yta är egentligen inget problem då vi har 10 ha åkermark som just nu används som betesmark och vallodling. Men vill börja i lite mindre skala och inte ta mig vatten över huvudet direkt. Därför tänkte  jag börja på den här plätten som ändå bara består av ogräs då den ligger mellan gårdsplanen och hästhagen.

[Eldjarn]

Min standardmetod för nyodling på gräsbevuxen mark ser ut så här:
 
Tidigt på våren, innan gräset börjat växa, lägger jag ut ett dubbelt lager av dagstidningar över de kvadratmeter som är årets nyodling. Ovanpå tidningarna brer jag ut jag ut gödsel, halvt omsatt kompost och annat halvförmultnat material. Överst ett täcklager av löv, gammalt hö eller halm.

Detta får ligga tills det är dags för utplantering av squash och bönor. Då tar jag spettet, gör hål och sätter upp stängerna för höga bönor. Vid stängerna spettar jag hål ner i jorden under tidningarna och planterar ut stångbönorna i dessa. På sydsidan av bönplanteringen sticker jag hål för squashplantorna med en vass spade och planterar ut dem med lämpliga mellanrum. Där kan man behöva fylla i lite matjord i hålen för att squashen ska få en bra start.

Fram i juli månad brukar squashen ha täckt hela ytan med sitt bladverk och när både bönorna och squashen blommar blir det ett dekorativt inslag i trädgården. Blir det en varm sommar får man en stor skörd av bönor och squash i augusti. Nästa vår har det mesta av täckmaterialet och all grästorv under tidningarna förmultnat. Då kan man välja på att antingen lägga på lite jord och så i denna, eller gräva igenom alltihop och en bit ner i underliggande jord. Då passar det bra att plantera ut kål i nyodlingen. År tre kan man odla vad som helst. Då brukar jag göra upphöjda bäddar med inramning av stockar eller brädor.

Den stora fördelen med den här metoden tycker jag är att man slipper det hårda slitet med att gräva upp en gammal gräsvall och det tråkiga jobbet med att skaka ur grästorven. Det verkar också som om daggmaskarna trivs och förökar sig särskilt bra under lagret av tidningar.

[Bo]

Tänk inte "upphöjda bäddar" tänk utgrävda gångar. Billigt virke mot jorden och mellanbitar som man kliver över.

Bäddarna kan sen lätt skyddas med väv över bågar och man kan sköta odlingen med väven kvar på plats.

[sɹǝpuɐ]

Upphöjda bäddar är inte bara uppgrävda gånger. Typiskt går man även med grep och luckrar jorden på djupet, eller gräver ner växtmaterial för långtidsgödsling. Sedan drar man upp jorden från gångarna. Eftersom man har gångar så behöver man aldrig trampa på bäddarna, utan de kan få vara luckra med bra dränering och syretillförsel. Det gynnar också maskar och annat liv i jorden. Och det blir ett tjockare lager av matjord, vilket gynnar de flesta växter men kanske särskilt exempelvis morötter och svartrot.

När man vattnar kan man med fördel fylla gångarna med vatten. Det tillför vatten till bäddarna underifrån, vilket gynnar bra rotbildning. Typiskt vattnar man så mycket sällan, men då rejält, gärna i samband med regn. Dessutom för vattnet med sig näring från kompost i form av ogräsrens och gräsklipp från gången.

[Bo]

Det snackas mycket om vattning här. Jag har aldrig vattnat mina frilandsodlingar (34 år) och odlar ändå i den regnfattigaste delen av landet. - Som på Öland ungefär. - Jag har lucker jord och när ytskiktet har torkat, fungerar det som avdunstningsskydd.

Utgrävda gångar: Man skottar ju upp jorden åt sidorna som blir upphöjda. Sedan passar man in mellanbitar som stöd för virket på sidorna. Det enda spikandet som krävs är för att hålla mellanbitarna på plats.

[kirin]

Många spännande ideer... Får se vad det blir i slutänden. Har så mycket jag vill plantera, men så lite tid att få iordning landet...
Hittills har jag bara odlat i några kragar, men vill utöka ganska mycket i år.
Hur skulle ni ha gjort på enklaste sättet för att komma igång snabbt (utan att bryta ryggen eller lägga en förmögenhet på att hyra grävskopa)?

[sɹǝpuɐ]

Låna eller hyr en rejäl jordfräs. Eller en traktor med fräsaggregat. Egentligen skulle du fräst i höstas, det är inte riktigt bra att djupbearbeta på våren. Men det går. Risk för torka...

[kirin]

Hmm, jordfräs till traktorn kanske skulle vara nåt... Känns som lite overkill att gå lös med traktor och den fyrskäriga plogen på ett litet trädgårdsland

[sɹǝpuɐ]

På en dag får du ett rejält land uppfräst med en lite större jordfräs. En med drivning på hjul. Mindre jordfräsar utan drivning är mycket jobbigare att hantera om det gäller att bryta en gammal vall eller gräsmatta.

Men sedan gäller det också att vara på hugget med ogräsrensning. Det gäller att låta kvickroten komma upp, men hacka bort innan den fått mer än 2-3 blad. Ca 1-2 veckor emellan beroende på väder. Gör du det en sommar och höst så har du troligen knäckt kvickroten. Gör du det inte, utan missar, så har du istället snabbt en massiv kvickrotsodling...

En sådan här har jag:

[kirin]

Ah! Satt just och kikade på en liknande jordfräs på 8 hk som hyresbutiken hyr ut för dryga femhundringen. Kanske finns hopp om att få ett trädgårdsland till våren ändå

[Bo]

 Jag fick en bit fräst när jag började odla en gång men sedan fick jag ju ändå plocka upp varenda kvickrotbit för hand.

[christelle]

Jag fick en bit fräst när jag började odla en gång men sedan fick jag ju ändå plocka upp varenda kvickrotbit för hand.

Precis så är det när man fräser - man förstör mikrolivet i det översta jordlagret, maskar och andra organismer massakreras, ogräsfröer får nytt livsrum och man får ändå rensa och ta bort rötter och växtdelar för hand 
Täck den blivande odlingsmarken och låt gärna täcket ligga ett år innan första planteringen som lämpligen består av potatis.

[christelle]

Sitter och drömmer om våren.
Har en plätt som jag tänkt göra till grönsaksodling. Eftersom det är fullt med ogräs läste jag mig till att man kan lägga ut tidningar och sen odla grönsaker uppepå (har mycket brunnen häst- och hönsgödsel, hö, kompost, ris och en del vanlig jord att använda.
Men nu vill jag ha era tips. Är det smartare att odla i pallkragar eller i upphöjda bäddar (utan ram). Vad finns det för- och nackdelar med de två sätten?

Odlar du i pallkragar så behöver du inte täcka med tidningar, det går att bara ställa kragen, en eller dubbla, på en yta vilken som helst, ösa i gödsel, kompost och jord överst, vattna igenom rejält och sätta fröer eller plantor. Man måste passa noga med bevattningen eftersom fröer/plantor inte, i alla fall den första tiden, kan ta fukt ifrån marken.

[Bo]

Jag vattnar aldrig men måste så och plantera en bädd genast efter att ha berett den, annars blir det snabbt för torrt.

[Doris och Börje]

Verkar intressant det upp-och-ner-anders skrev om trästammar under odlingen

Får nog testas!

[sɹǝpuɐ]

Jag passade på i samband med vedhuggning att ta undan bitar av stammar som antingen var lite murkna eller extra kvistiga. Jag hade dessutom några stockar som hade legat lite för länge innan jag skulle göra ved av dem. Plus grenar, bark, sågspån, sågytor och bös. Jag hade hyfsat med ved så jag kände att det var läge att testa. Blev väldigt fina jordgubbar första året. Grävde en fåra och lade ner okluvna vedklampar I dubbel längd, lite omlott. Ett par skottkärror med kompost också...

http://www.richsoil.com/hugelkultur/

[rikardn]

Hej

Jag odlar inte själv, men hjälpte till att ställa iordning trädgårdsland i våras/sommar.

Såhär gjordes det i stora drag:

1: Spara det som skulle sparas (blommor, frukt, bär osv)
2: Jordfräs allt flera ggr under några dagar, även riktigt på djupet.
3: Det gjordes långbäddar, 105*420cm av råspont 17*95, 4 brädor hög ger ca 35cm sida, som oljades. ca 1*1tum regel i hörnen, och stöttor på ca 1/3 och 2/3 på långsidorna.

Måtten blev av standard längd utan spill (4*105cm blir 1*420 för kortsidan .

Det blev gång emellan så man kan komma åt att rensa från båda håll. Det bestämdes att max in från en gång är 60cm för att komma åt att rensa effektivt utan att kliva upp i bädden.

Det grävdes ut ca ett spaddjup innuti ramen (den bra topp-jorden skall läggas överst sen), bottnade med kvistar, grenar mm som bottenfylle, sedan spillhalm mm (kommer från höns och fårbäddar) sedan den undanskyfflade jorden på toppen.

Även gångarna grävdes ner lite, och det lades brädor som ogrässkydd.

Hoppas det hjälper nån.

/Rikard

[Bo]

Tänk inte "upphöjda bäddar" tänk utgrävda gångar. Billigt virke mot jorden och mellanbitar som man kliver över.

Bäddarna kan sen lätt skyddas med väv över bågar och man kan sköta odlingen med väven kvar på plats.

http://share.pho.to/5wdC0