Varför gör man gödselvatten egentligen?

[Midvinter]

Såna här gödselvätskor som man gör genom att låta brännässlor, alger eller annat dra i vatten, varför?

Varför kan man inte bara sprida örterna direkt där det ska gödslas? När man vattnar så kommer dom ju ändå att blötas upp och börja ge ifrån sig näring. Finns det någon anledning till att man krånglar till det?

[sɹǝpuɐ]

Jag kan se flera skäl till att det är bra med gödselvatten:

Om man odlar tätt eller driver fram små plantor i en drivbänk är det svårt att underhålla ett marktäcke. Eller om du vänder på det, genom att gödselvattna kan du odla mycket tätare än annars.

Ett marktäcke är bra på många sätt och gödselvatten är nog bäst att bara se som ett komplement. Marktäcket skuggar och förhindrar ogräs att gro. Håller kvar fukt i jorden. Ger mat åt maskar. Bryts sakta ner av mikroorganismer och frigör näring. Men man kanske vill tillföra mer näring snabbare än vad det kan tillföras genom den normala långsamma nedbrytningen. Då kan man tillföra gödselvatten.

Vitsen med gödselvatten är att låta en aerob process sönderdela växtdelar och göra näringsämnen mer direkt tillgängliga. Dessutom bildas en enorm mängd mikroorganismer som kan ha en kraftigt stimulerande och stärkande effekt på växten och livet i jorden omkring den. Genom att vattna marktäcket med gödselvatten så ökar man troligen också markant nedbrytningstakten i marktäcket.

Gödselvatten liknar lite det vi gör med mat när vi syrar, bakar, steker, kokar och jäser. Vi bryter delvis ner maten i förväg och låter näringsämnen omvandlas eller nybildas till former som vi lättare kan tillgodogöra oss. Dessutom tillför vi nyttiga mikroorganismer som kan tränga ut dåliga.

Biokol kan också användas för att tillföra näring till jorden, och låta växter plocka ut näring i sin egen takt. Då minskar man lite behovet av att gödselvattna. Typiskt handlar det om krossat träkol som man "laddat" med näring i gödselvatten. Biokol kan ta upp överskott på näring och vatten, och växterna kan plocka ut näring därifrån. Liknar lite vårt näringsmagasin i form av underhudsfett. En reserv vi kan plocka av vid brist. Eller fylla på när det finns överflöd.

Guldvatten är ännu en resurs. Urin. Inte lika bra som gödselvatten men lätt att sprida och underlättar också tät och intensiv odling.

Det bästa är nog att använda kompost, marktäcke, biokol, guldvatten OCH gödselvatten.

[Midvinter]

Tack för ett utförligt svar!

Jag visste inte om att gödselvatten tillför mikroorganismer.

Det där med biokol låter också intressant. Vad slags kol tar man då? Det jag eldar i kaminen blir ju till aska. Finns en eldstad inärheten av där jag bor där det ligger förkolnade vedträn, men folk brukar slänga lite vad som helst på lägerelden, till och med miljöfarligt avfall och tomma primusgasbehållare (!), så är lite skeptisk till att ta kol som jag hittar där. Grillkol är väl också proppat med tändningsvätska etc.

[Håning]

Träkol kan du ju göra skälv om du vill.

[sɹǝpuɐ]

Grillkol går fint att använda, bör krossas. Men håller med om att det är lite tveksamt att ta från en allmän eldstad. Det bör vara rent kol utan dåligt förbränt trä och tjära och skräp.

Det går fint att gödsla med aska och kol från eldstäder hemma. Jag föredrar att aska i gräsmattan och ha i kolet i komposten.

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=149233.0
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=126700.0

[Midvinter]

Då får det bli en påse grillkol. En annan fråga som dök upp efter att jag läst trådarna som du Anders länkade till, vad är skillnaden mellan att blanda lera och stenmjöl i jorden?

Istället för stenmjöl, skulle man kunna använda diverse (ogiftiga, såklart!) galsyringredienser som tex. kalifältspat, kvarts, kaolin, etc?

Det är altså inte några stora områden det är snack om för mig. En pallkrage och några blomkrukor. Ca 15-20 l skulle jag tippa att blomkrukorna är, men har inte mätt.

[sɹǝpuɐ]

Stenmjöl är nyligen krossad sten. Finessen med den är nyligen krossad är att mineraler och salter som normalt snabbt löser sig i vatten, och sköljs bort, fortfarande finns kvar. Det är det som man, bland annat, är ute efter när man gödslar med stenmjöl. Typiskt är det sådant som troligen skulle ses som föroreningar i glasyringredienser, gissar jag. Och därför finns det inte med i dem, utan man använder renare material då man framställer glasyringredienser. Därför tror jag att det inte skulle fungera bra.

[Maria C S]

Förra vintern när jag lyssnade på en föreläsning som hölls på Oxfords universitet om bio kol, så framgick det att det är skillnad på kol och kol.
Det finns tradition i vissa amazon områden på att tillverka Terra preta som det också kallas.
Många av dom växter som förkolnades var örtartade växter.
Det dom sa på föreläsningen var att det är av betydelse för PH t i vilken temperatur kolet tillverkas.
Lämpligt kol är blåskimmrande när man tittar på det.
Kol som har förkolnat i för låg temperatur kommer att göra jorden kemiskt sur (inte bra)
Sen tror jag att det kan vara skillnad på vad man gör kol av, och att endel växter kanske är direkt olämpliga.
Kol gjort i rätt temperatur balanserar PH t i jorden men som sagt det kan rubba balansen med.
Lite OT men ville säja det.

Och nässelvatten börjar jag använda inne i början av mars till tomater, aubergin och paprika mm
Växter i kruka behöver tillskott av näringslösning om inte jorden redan är full av mikroliv.

[sɹǝpuɐ]

Grillkol eller kol som produceras i kolmilor eller i större eldstäder, där man kan strypa lufttillförseln när det bara är kol kvar, fungerar utmärkt som biokol. Det är högtemperatur biokol. Typiskt har det effekten att höja pH något och att även halten kalium i jorden förbättras, det urlakas inte lika lätt. Båda sakerna är mycket önskvärda för de flesta odlare. Men biokol måste laddas några veckor i gödselvatten / urin innan man använder det. Och helst vara finkrossat.

Jag vet inte riktigt vad det skulle kunna vara för växter som skulle kunna ge kol som är olämpligt att använda som biokol, eller vad det skulle bero på. Iaf inte om man använder hyfsat höga temperaturer vid pyrolysen, och pyrolysen är fullständig så att bara kol återstår. Minst 400 grader.

Sedan ger nog olika träslag lite olika poröst kol, och det påverkar hur aktivt kolet är. En långsam pyrolys ger typiskt också ett mer poröst kol, och mer kol. Cellstrukturen från cellulosacellerna bevaras. Kol gjort av kokosnötskal lär vara särskilt bra.

[Midvinter]

Barrträd och andra surjordsväxter kanske ger surt kol? Annars har väl aska högt ph? Och kalkhaltiga saker borde också kunna hjälpa mot sur jord?

[Midvinter]

Ska man späda ut nässelvattnet innan man lägger i kolet?

[Maria C S]

Jag ska försöka gräva fram gamla länkar om kol startar en tråd, om ingen egen i ämnet redan finns.
Har lovat att jag ska göra det innan veckan är slut.

[sɹǝpuɐ]

Ska man späda ut nässelvattnet innan man lägger i kolet?

Nej, det är onödigt. Troligen direkt olämpligt.

[Maria C S]

Orken tryter.. blir ingen tråd men lite länkar om kol .. Stanford universitet var den föreläsningen ifrån, som jag tänkte på.

The Promise of Biochar

Föreläsning

Does Biochar Deliver Carbon-Negative Energy?

MAKING BIOCHAR: with Peter Hirst of New England Biochar