Överlevnad

[Gideon i Roslagen]

Mycket kloka ord på flera händer (Eller tangentbord). Naturligtvis så är det primära att vi invintrar starka friska samhällen. Det är själva grunden! Och där tror jag att alla är överens! Men ordet VAR kan splittra våra åsikter. Jag säger att kupor som står bra på sommaren kanske inte har det bra på vintern. Vi har två ytterligheter! Överflödets tid sommaren! Och den knappa vintern. Allt störande på vintern och jag menar verkligen allt,skapar problem! Och min tanke är så här att även små bagateller sammantaget kan döda samhället!

[SNICKAREN]

Funderade lite vad som gått snett i den här tråden på sistone. Kan det vara i kategori missförstånd?
När jag läste vad-var-när-hur så gick min tolkning om vad till vilka bin. Vad är det du invintrar? Är samhället starkt och friskt?
Då är det biodling...

Experterna talar om hur man inte skall göra, varför talar dom inte om hur man skall göra.

[Gideon i Roslagen]

Ge dig SNICKAREN....

Håller helt med dig Knutte!

Ge dig Snickaren!!

[Eko-Trädgård]

Hej,

Har binas ras något betydelse, jag harchaft buckfast i England men det går inte att jämför de med svenska förhållanden. Här har jag bara haft nordiska bin och de verkar vara mest odödlig bara de får mat så det räcker.

Med vänlig hälsning,

Jonathan

[Gideon i Roslagen]

Att diskutera biraser här i Sverige är en aning farligt. Ytterst liten del av bina i Svenska bigårdar är det ägarna påstår! Och detta hänger samman med att spridningen av raser och friparningen skapar bastarder. Gissningsvis så är förhållandet renrasiga kontra bastarderna förhållandet 10 till 90. Men kom ihåg att det inte är renrasigt betyder inte att det är dåliga bin. De kan ha alla bra egenskaper utan just detta att de inte är testat renrasiga.

[knutte]

Experterna talar om hur man inte skall göra, varför talar dom inte om hur man skall göra.

jodå. i det flesta inlägg i den här tråden.
Nu börjar jag tvivla på om du kan läsa innantill?
Ge dig...

[olof]

De som redan har sitt optimala invintringssätt behöver ju inte bry sig. Istället kan ni ju redogöra för hur ni gör för att bina ska överleva.

Optimalt är det inte och det finns alltid förbättringsmöjligheter men jag har bra övervintringsresultat så därför delar jag med mig hur jag gör. Detta är i Skåne, längre norrut kan man behöva anpassa både det ena och det andra, liksom om man har sent drag och liksom om man har annat ramformat än lågnormal. Det mesta i min invintring går ut på "VAD".

Första veckan i augusti kollar jag att det finns larver och att det är arbetaryngel för då vet jag att det finns en drottning. Det är sista drottningkollen för året.

Första veckan i augusti räknar jag yngelramar. Finns det 4 eller fler markerar jag samhället som ok och lyfter inte en ram i det samhället igen förrän i april.

Finns det 3 yngelramar kollar jag till det någon mer gång i augusti om det utvecklas som det ska. Så fort det finns 4 yngelramar efter det så blir det markerat som ok för då vet jag att det kommer att klara vintern.

Finns det bara 2 yngelramar i början av augusti så slår jag samman det med annat svagt samhälle.

De som inte får plats på en låda i augusti övervintras på två lådor, de som ryms i en får bo i en.

Första halvan av september får de foder, här håller jag koll på väderprognosen. Jag vill gärna att det ska vara någorlunda varmt för att de ska ta hand om fodret på ett bra sätt. Så är det kyla på gång så tidigarelägger jag det, fortsätter det vara varmt har jag som längst väntat ända tills den 15/9. Anledningen att jag fodrar sent är att även samhällen på en låda ska ha plats till mycket vinterfoder.  Men är man osäker är det bättre att fodra tidigt än sent!

[Gideon i Roslagen]

Tack Olof! En bra beskrivning!
Jag skriver i dag på bloggen om vad jag tror är grunderna för att klara samhällena och med det också det som gör att vi förlorar dem. Var snälla att kommentera och lägg till där jag inte varit tillräckligt tydlig. http://carnicagruppen.blogspot.com/ Gidde

[Gideon i Roslagen]

Optimalt är det inte och det finns alltid förbättringsmöjligheter men jag har bra övervintringsresultat så därför delar jag med mig hur jag gör. Detta är i Skåne, längre norrut kan man behöva anpassa både det ena och det andra, liksom om man har sent drag och liksom om man har annat ramformat än lågnormal. Det mesta i min invintring går ut på "VAD".

Första veckan i augusti kollar jag att det finns larver och att det är arbetaryngel för då vet jag att det finns en drottning. Det är sista drottningkollen för året.

Första veckan i augusti räknar jag yngelramar. Finns det 4 eller fler markerar jag samhället som ok och lyfter inte en ram i det samhället igen förrän i april.

Finns det 3 yngelramar kollar jag till det någon mer gång i augusti om det utvecklas som det ska. Så fort det finns 4 yngelramar efter det så blir det markerat som ok för då vet jag att det kommer att klara vintern.

Finns det bara 2 yngelramar i början av augusti så slår jag samman det med annat svagt samhälle.

De som inte får plats på en låda i augusti övervintras på två lådor, de som ryms i en får bo i en.

Första halvan av september får de foder, här håller jag koll på väderprognosen. Jag vill gärna att det ska vara någorlunda varmt för att de ska ta hand om fodret på ett bra sätt. Så är det kyla på gång så tidigarelägger jag det, fortsätter det vara varmt har jag som längst väntat ända tills den 15/9. Anledningen att jag fodrar sent är att även samhällen på en låda ska ha plats till mycket vinterfoder.  Men är man osäker är det bättre att fodra tidigt än sent!

Olof  När slutar ditt huvuddrag och när räknar du att göra varroabehandlingen?
Hälsn Gidde

[olof]

När slutar ditt huvuddrag och när räknar du att göra varroabehandlingen?

Det enda egentliga draget är höstraps och det brukar vara slut i början av juni. Under juni och juli finns lite av varje som normalt klarar underhålla samhällena. I augusti ebbar draget ut helt. Varroabehandling gör jag av tradition på mårtensafton.

[Gideon i Roslagen]

Sverige är ett avlångt land. Och när du har ditt huvuddrag då har våra samhällen nått det läget att det är läge för att göra avläggare på¨allvar och att se till att bemanningen på parningsstationerna blir klar. Om... vi har bin i närheten av betande djur så blir det fortlöpande ett mellanstarkt drag under juli till början av augusti om vädret är oss nådigt!

[Rossbo]

Men att undvika kraftledningar är klokt oavsett om man tror på sånt hokus pokus eller inte. Kraftbolaget behöver ibland följa kraftledningen efter oväder och kuporna kan lätt bli skadade, speciellt om de är dolda i snödrivor. Eller kan man som jag plötsligt hitta fundamentet till en ny transformatorstation 10 cm från flustret på en kupa.

Jag trodde att en bra biodlare ser till att bikupor inte hamnar i en snödriva så att de blir osynliga

[Gideon i Roslagen]

Bra biodlare har bin som klarar av att bli översnöade. Jag upplevde för två år sedan att några skidåkare hade lagt ett spår rakt över tre av mina bikupor? Men det blev inget problem med det!

[Edward.]

Jag trodde att en bra biodlare ser till att bikupor inte hamnar i en snödriva så att de blir osynliga

??

Hur gör man om man får + 3.5-4 meter snö under vintern 

Kanske ska man skaffa förlängnings sladd till hårfönen för att tina fram kuporna 


mvh Edward 

[Jano]

 I ett tidigare skede i denna tråd om överlevnad nämnde jag några viktiga aspekter vad gäller invintring. Det var vad, var, när och hur. Det sista, alltså hur, kan tåla lite extra uppmärksamhet. På många bilder och även ute i bigårdar ser man bisamhällen som är invintrade på så lågt utrymme som en låda lågnormal. Varför gör man så? Vad är motiveringen? Sedan har man alla möjliga förklaringar till varför bina dog. De hade gott om foder kvar men kunde inte nå det för det fanns inte i den kakgata bina fanns och det var för kallt för bina att flytta på sig. Det konstateras att det var vinterns fel, och nästa höst gör man på samma sätt. Här passar Einsteins definition på galenskap in:" Galenskap är att gång på gång göra samma sak, men ändå förvänta sig ett nytt resultat"
 Mvh. Jano

[Gideon i Roslagen]

Att lyckas beror på att man inte gör om andras dumheter. Det räcker med dina egna. Och de ska du inte heller göra om! På bloggen idag så skriver jag om ett nära problem! Varroatesterna! Knuffa inte detta framför er! Testa, testa! Det lönar sig!
På trädgårdmässan i Älvsjö så träffade en av våra medlemmar en som var bitillsynsman från en ort lite uppåt landet. Där hade de enligt honom ingen Varroa. Varroan flyttar sig omkring 5 mil per år genom egen och biodlares försorg. För egen del har jag haft varroa över tio år. Och hade säkert haft den oupptäckt i några år dessförinnan. Låt oss säga 13 år bakåt i tiden och fem mil per år så har varroan hunnit 65 mil uppåt landet. Om vi räknar med tre mil per år så ligger gränsen för varroa omkring 40 mil norr om Norrtälje! 
Det borde vara läge att kolla ordentligt. För ni ser den inte med blotta ögat förrän det är försent!

[SNICKAREN]

I ett tidigare skede i denna tråd om överlevnad nämnde jag några viktiga aspekter vad gäller invintring. Det var vad, var, när och hur. Det sista, alltså hur, kan tåla lite extra uppmärksamhet. På många bilder och även ute i bigårdar ser man bisamhällen som är invintrade på så lågt utrymme som en låda lågnormal. Varför gör man så? Vad är motiveringen? Sedan har man alla möjliga förklaringar till varför bina dog. De hade gott om foder kvar men kunde inte nå det för det fanns inte i den kakgata bina fanns och det var för kallt för bina att flytta på sig. Det konstateras att det var vinterns fel, och nästa höst gör man på samma sätt. Här passar Einsteins definition på galenskap in:" Galenskap är att gång på gång göra samma sak, men ändå förvänta sig ett nytt resultat"
 Mvh. Jano

Där slog Du huve på spiken !!!

Högre ramar och bättre isolering.

[Gideon i Roslagen]

När det gäller många saker i livet så kan man göra på flera olika sätt och lyckas. Men det finns ett ord i det sammanhanget och det gäller att vara konsekvent. Jag håller med Jano om att en låda att invintra på är för lite. Det måste vara minst två. Jag har invintrat samhällen på fem lådor LN och det har fungerat. När det gäller isoleringen så har den betydelse bara när det gäller att styra fukten mot kallare ytor. Och att starten på vårsidan blir lite gynnsammare. Om vi använder oisolerade lådor så får vi lite andra förutsättningar. Enligt mig själv så måste jag då genom ventilation få bort fukten ur kuporna. I bägge fallen så bör vinterdöda bin kunna falla ner mot botten utan att stänga till cirkulationen. Och samtidigt så får ingen springa vara mer än  7 millimeter (mustätt). Det här är fungerande grundkonstruktioner. Om... man kompromissar från detta så tror inte jag på ett bra resultat.
Sedan ställer jag frågan! Kallbygge eller varmbygge? Jag har alltid använt varmbygge, men jag vet inte om det är det bästa.   

[Jano]

Alla tycks vara överens om att fukten är det största problemet i vinterkupan. Vad är det då som alstrar all denna problematiska fukt? Jo det är trångboddhet, för mycket isolering och dålig ventilation. Detta leder till en orolig tillvaro för bina med för hög  foderkonsumtion som följd. Bina har världens bästa klimatregleringssystem men det kräver ett visst utrymme för att fungera. Ett vintersamhälle behöver en höjd på omkring 50 cm om det ska sitta riktigt bra med bina underst och fodret över. Nätbotten över hela bottenytan så behöver man inte fundera över varm- eller kallbygge. Om man vill kan flustret tätas så bara ett litet hål återstår om det är något bi som vill flyga ut under vintern. Invintrat på detta sätt så behövs ingen isolering, foderförbrukningen blir låg och bina sitter tryggt och stilla nästan som i dvala. Ett stort plus med detta förfarande är att rensningen är obefintlig på våren och nästan inga döda bin på bottnarna. Dessutom kommer samhället igång väldigt snabbt. 

[plm]

Hej!
Gjorde min invintring the "Jano style" med ett lyckat resultat och inte var de särskillt nödiga vid rensningsflygningen den 6/3, tyckte nästan att det var lite underligt.
Invintrade på två våningar á fem ramar i varje, nätbotten, tätt och väl isolerat i toppen.
Tack för de tippsen!