mini tröska

[jörmundur]

Hej,

jag snubblade över den här! Måste ju vara rena drömmen om man bara odlar mindre plättar

http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&v=jp3FceE1JIc&NR=1

vet någon om de finns i sverige?

/J

[astrojensen]

Det gör dom inte. Dom är först och främst avsedda för skörd av ris på sanka marker och väldigt små odlingar, som till eksempel vanligt förekommer i Japan. Dom kostar dessutom skjortan, i förhållande till sin blygsamma storlek. Dessutom får man privatimportera dom, då det inte finns någon större marknad i Sverige. Det kan lätt kosta 25.000 bara i frakt. 

Om man har några hundra til några tusen kvadratmeter att skörda, då är lien ett bättre alternativ för småbrukaren och självförsörjaren. Tröskning kan föregå med slaga efter behov. Har man typ en till två hektar, då är en gammal hederlig skördetröska på 5-7 fots skärvid, typ Volvo BM 257 eller Claas Columbus mycket bättre. En sådan kan hittas på Blocket eller privat för 3-4000, kanske det dubbla, om den är i mycket bra skick.


Thomas, Bornholm

[vindensbonig]

Tanken slog mig att det borde gå att bygga omen självbindare till skälv gående  sen är det ju bara att tröska med ett vanligt gammalt tröskverk 

[astrojensen]

Varför bygga om en självbindare till självgående? Det är mycket lättare att bara hänga den efter traktorn. Kan man hitta en självbindare närmast gratis, samt tillhörande tröskverk, då kanske det är lönt att använda dom (eller kanske man tycker det är roligt, vilket är grund i sig själv till att skaffa sådanna saker...!), men är årsaken till anskaffelsen att man har ett areal att skörda och inte har redskap att göra det med, då är det mycket enklare att skaffa en liten självgående (eller bogserad) gammal tröska. Två redskap i ett och mindre pyssel. Den som tror en självbindare inte krånglar, därför den är enkel, han misstar sig grundligt! Samma med ett gammalt tröskverk, som dessutom kan vara mycket svårservad, om något går sönder.

Det är förhållsvis mycket enklare att skaffa reservedelar till en gammal BM-tröska. Nya slitdelar även till 257:an tillverkas fortfarande, eller ligger åtminstonde på lager i så stor omfattning, att dom kan skaffas från dag till dag, i vissa fall.

Jag rekommenderar INTE att man ÖVERHUVUDTAGET skaffar sig gamla tröskor, tröskverk eller självbindare utan att vara hyffsat bra med skiftnyckel och skruvmesel och har bra insikt i motorer och lantbruksmekanik. Inläringskurvan kan vara mycket brant.

Har man inte denna insikt eller önskar att lägga ner mycket pengar och tid på att tillägna sig den, då är det bättre att hyra in någon snäll bonde med en liten tröska.


Thomas, Bornholm

[vindensbonig]

Varför bygga om en självbindare till självgående? Det är mycket lättare att bara hänga den efter traktorn. Kan man hitta en självbindare närmast gratis, samt tillhörande tröskverk, då kanske det är lönt att använda dom (eller kanske man tycker det är roligt, vilket är grund i sig själv till att skaffa sådanna saker...!), men är årsaken till anskaffelsen att man har ett areal att skörda och inte har redskap att göra det med, då är det mycket enklare att skaffa en liten självgående (eller bogserad) gammal tröska. Två redskap i ett och mindre pyssel. Den som tror en självbindare inte krånglar, därför den är enkel, han misstar sig grundligt! Samma med ett gammalt tröskverk, som dessutom kan vara mycket svårservad, om något går sönder.

Det är förhållsvis mycket enklare att skaffa reservedelar till en gammal BM-tröska. Nya slitdelar även till 257:an tillverkas fortfarande, eller ligger åtminstonde på lager i så stor omfattning, att dom kan skaffas från dag till dag, i vissa fall.

Jag rekommenderar INTE att man ÖVERHUVUDTAGET skaffar sig gamla tröskor, tröskverk eller självbindare utan att vara hyffsat bra med skiftnyckel och skruvmesel och har bra insikt i motorer och lantbruksmekanik. Inläringskurvan kan vara mycket brant.

Har man inte denna insikt eller önskar att lägga ner mycket pengar och tid på att tillägna sig den, då är det bättre att hyra in någon snäll bonde med en liten tröska.


Thomas, Bornholm

Nä ja tänkte mest på storleken då Ts var intresserad av smått där av iden om självbindaren  tänkte närmast på dom häst drivna  då det borde gå gaska lätt att sätta dit en liten motor och ett jul ställ där bak för styrning driv hjulet finn sju redan. Ja är fult införstådd med att det kan krångla ja har som sagt en vis erfaren het av både det ena och det andra och det var bara en ide från min sida  till Ts.

[astrojensen]

OBS! Det är möjligt att detta svar kommer två gånger. Forum krånglar till det för mig i dag.

Nä ja tänkte mest på storleken då Ts var intresserad av smått där av iden om självbindaren  tänkte närmast på dom häst drivna  då det borde gå gaska lätt att sätta dit en liten motor och ett jul ställ där bak för styrning driv hjulet finn sju redan.

Helt så enkelt är det inte. I princip är det ingen skillnad på dom hästdrivna och traktordrivna självbindarna och många hästbindare blev helt enkelt konverterade till traktordrivna genom att bara få draget modifierad. Drivhjulet är avsedd för genom kontakten med marken att driva mekanismen och den har frihjulsläge vid backning. Att bygga om en bogserad självbindare till självgående skulle därför kräva omfattande modifiering av hela drivmekanismen. Glöm inte hellre, att hastigheten måste kunna varieras, hälst trinlöst, samt att hastigheten på haspeln också ska vara trinlöst variabel, då denna måste anpassas inte bara till maskinens hastighet, utan också grödans typ, mängd, höjd och flera andra faktorer.

I och för sig anser jag inte sälva skörden som något större problem för småodlaren. Denna kan enkelt klaras med lie och handkraft, eller någon form av slåtteraggregat, som fallet också har varit innan självbindaren kom fram.

Nej, problemet är tröskningen, om man odlar mer end en ganska blygsam areal och kan tröska med slaga. Även då skulle det säkert vara bra mycket roligare att ha någon form av minitröskverk.

Och titta här:

Small Scale Grain Threshing Machine 1 / 3

Det går altså att bygga själv relativt enkelt. Tyvärr finns det inga teckningar i linket, men jag jobbar på saken.


Thomas, Bornholm

[vindensbonig]

Var för skulle det va så omfattande det ärr väll bara att räkna ut en häst går mellan 4 och sex km så inte går bindaren saktare eller fortare. Ja många byggdes om för traktor drift men sen kom ju dom kraft ut tagna sedermera den bogserade tröskan . för mig låter det som du vill koalisera det hela men vist måste man ha någon form av kopplingar mellan driv jul  samt haspel  men inte tror ja det är så svårt att åstadkomma .

[astrojensen]

Nu inga missförstånd! Jag forsöker inte att förhindra någon i att eksperimentera. Dom som kan och vill, dom vet nog också om eventuella problem och svårigheter. Vad jag forsöker tydliggöra, är att det inte är så enkelt att bygga om en bogserad bindare till självgående, som det kan låta.

Det som jag säger är, att det krävs en total ombyggnad av hela drivmekanismen. Tänk på, att det måste finnas koppling och broms och variabel hastighet, oberoende av knytaren och inmatningen till denna. Många som har kört med bogserad drivhjulsdriven bindare vet, att just drivningen genom hjulet är den största enskilda svagheten i systemet. Om det börjar gå tungt, då slirar det och maskinen förlorar all kraft och pluggar igen i knytaren omedelbart. Djur som dragkraft till denna typen af maskiner är också en svaghet, då dom bara har en väksel framåt och denna kan vara för snabb, om maskinen börjar plugga igen. Det är därför av stor viktighet, at man kan stanna maskinens framfart, men fortfarande låta haspeln, inmatningen och knytaren arbeta.

En annan svaghet vid bindaren, om man skal göra denna självgående, är att den bara har ett drivhjul och att detta sitter långt ute till ena sidan på maskinen. Om man börjar driva maskinen framåt med detta hjul, så vil motstånden mot skärbordet tvinga den till dennas sida. Årsaken till att detta inte händer vid bogserad drift, är att man har dragpunkten liggande långt framför bindaren. 

En hästdragen (eller traktorbogserad) självbindare är ett underverk av kluriga mekaniska lösningar och är en högt specialiserad maskin. Att omarrangera alla reglage och bygga om drivkedjan till något, som den ursprunglingen inte är avsedd för, är ingen lätt uppgift.

Om jag skulle forsöka något i den riktning, då skulle jag sannolikt bygga en helt ny maskin och plocka dom delar från bindaren (knytaren!!), som jag inte annars kunde göra själv i en bättre och mera ändamålsenlig konstruktion.


Thomas, Bornholm

[vindensbonig]

Jaja

[astrojensen]

 


Thomas, Bornholm

[Markus_Almroth]

Det jag inte fattar är varför man vill bygga om den? Det måste ju vara enklast att fixa ngt att dra med!? I värsta fall, använd en jordfräs eller nåt.  En Belostraktor kanske?

/M

[Vitis]

Det jag inte fattar är varför man vill bygga om den? Det måste ju vara enklast att fixa ngt att dra med!? I värsta fall, använd en jordfräs eller nåt.  En Belostraktor kanske?

/M

Min tvåhjuliga Agria 1900D skulle säkert gilla att dra en sån.

Annars skulle det nog funka med en vanlig trädgårdstraktor/åkgräsklippare. Min gamla Stiga Park drar ett ton på bilsläp om det kniper (kostade iofs. en bakaxel  ).

[vindensbonig]

Det jag inte fattar är varför man vill bygga om den? Det måste ju vara enklast att fixa ngt att dra med!? I värsta fall, använd en jordfräs eller nåt.  En Belostraktor kanske?

/M

Vitsen som ja ser det är att få det så kompakt som mögligt där av min tanke. Ts hade ju bara små plättar .

[Anders S]

Och titta här: Small Scale Grain Threshing Machine 1 / 3

Det går altså att bygga själv relativt enkelt. Tyvärr finns det inga teckningar i linket, men jag jobbar på saken.


Thomas, Bornholm

Hembyggt stifttröskverk?

[jörmundur]

Att köpa en gammal skördetröska känns i min mening som en nästan lika stor osäkerhet som om man skulle köpa ett gammal tröskverk.

den gamla gröna tröskan vi hade bestod mestadels av tunn plåt som ständigt var i behov av svetsning, typ allt på den var svetsat o lappat.
men kanske de ännu äldre var av bättre kvalité?

men i övrigt, hur gör ni när ni tröskar? hur skiljer ni ut de korn som ska vara till utsäde? sitter alla på ett rensverk kanske:)

[astrojensen]

Skillnaden mellan ett gammalt tröskverk och en knapt så gammal, men kanske mer komplicerad, tröska, är att det blir avsevärd lättare att hitta delar till tröskan. Sanningen i all ära, så var monga av dom gamla tröskverken ganska pålitliga och kan fungera i årtioenden, om dom sköts rätt. Men går någon gjutjärnsbit sönder, ja då kan den i princip bli skrot med en gång, medan man i dom allra flesta fall ganska snabbt och billigt kan hitta en reservdelströska till slakt. Jag har själv haft flera BM 257:or, som jag plockat delar av.

Skal säden användas till utsäde, då blir det i dom flesta fall tal om en ekstra rening. Detta kräver ett mycket fint rensverk, bättre än till vanligt försäljningssäd. Man vill ju inte så ut ogräsfröer i åkern. Rensar man själv blir det oftast inte helt rent och man får akceptera lite ogräsfrön. Från et ekologiskt perspektiv är detta självklart bra... 

Vissa gamla större tröskverk hadde dubbla rensverk och leverade mycket fin och ren vara. Mindre verk är oftast enkeltrensare och levererar inte helt så ren produkt, men till vanlig fodersäd var detta helt utan betydelse.


Thomas, Bornholm

[vindensbonig]

Tror det är lättare att få tag på tröskverk än  en gammal tröska då dom flest är skrotade  Men hur som vi frångår Ts förfrågan kom med bättre idéer  vore ju på sin plats inte några stora tröskor isförhållande till vad Ts sökte efter .

[jörmundur]

Jag är inte på jakt efter någon tröska, vill bara höra vad folk ansåg om den lilla maskinen jag hittade

behöver jag få tag på en skördetröska vet jag om en som man kan hänga på en mindre traktor som borde fungera, förutsatt att jag har lagom traktor d v s. men i nuläget är det inte aktuellt eftersom jag inte har djur..

då är det kanske mer aktuellt med en liten odling för brödbaket

[vindensbonig]

Jag är inte på jakt efter någon tröska, vill bara höra vad folk ansåg om den lilla maskinen jag hittade

behöver jag få tag på en skördetröska vet jag om en som man kan hänga på en mindre traktor som borde fungera, förutsatt att jag har lagom traktor d v s. men i nuläget är det inte aktuellt eftersom jag inte har djur..

då är det kanske mer aktuellt med en liten odling för brödbaket

Ja då är det väll enda raka att skaffa en bra lie och ett stiftvärk då

[astrojensen]

En liten odling kan ge förbluffande stora skördar. Jag odlade havre i min köksträdgård då jag flyttade till huset, där jag bor nu. Potatislandet var alldeles för stort för mig, så jag sådde gräs på en del av det, med havre som skyddsgröda. Jag använde en vanlig jordfräs till jordbearbetning och fräste helt enkelt ner utsädet! Funkade jättebra! Hvilken skörd det blev. Det stod tät som en mur och ogräset hade inte en chans. Hönorna gillade skarpt att få in en kärva havre nu och då att kratta i och roa sig med.

Råg har odlats långt opp i Sverige, så det skulle nog funka lite varstans, speciellt eftersom dom flesta potatisland ligger väl skyddade och varmt. Kärvarna kan torkas på störar, vilket man nog får göra i mellansverige eller längre norrut.

Tunnbröd gjort på rågmjöl! Ummm!


Thomas, Bornholm