Det hänssynslösa småskaliga skogsbruket

[Mangan]

Jag har lite svårt att se vem som skrivit någonting ens i närheten av att vi borde göra ljunghedar av all skogsmark istället för att köra trakthyggesbruk..

Kanske för att man inte har insett att det småskaliga skogsbruket vi hade "förr", påverkade naturen mer och fick större konsekvenser än dagens skogsbruk.

Om man hyllar dåtidens plockhuggning och vedsamling utan maskiner, så bör man kanske fundera över dess konsekvenser på landskapet först. Och om det verkligen är lösningen man vill ha.

[Halte]

Kanske för att man inte har insett att det småskaliga skogsbruket vi hade "förr", påverkade naturen mer och fick större konsekvenser än dagens skogsbruk.

Om man hyllar dåtidens plockhuggning och vedsamling utan maskiner, så bör man kanske fundera över dess konsekvenser på landskapet först. Och om det verkligen är lösningen man vill ha.

Återigen, du argumenterar emot ett alternativ som ingen i denna tråd angett som ett alternativ.

Alternativen är inte "100 % traktavverkning" eller "vilda västern med ödelagd skogsmark".
En reglerad skötsel med kontinuitetsskogsbruk har stora möjligheter att både ge god ekonomisk avkastning samt en mer omväxlande skog. Plockhuggning är i sig inget negativt och ödeläggningen av skogarna i slutet av 1800-talet var snarare resultatet av en skövling härhört från bristande lagstiftning.. Jag har väldigt svårt att kalla ett skogsbruk som inte lämnar någravträd kvar flr "plockhuggning".

Idag har vi en hjälpligt fungerande lagstiftning omkring skogsskötsel, både när det kommer till kontinuitetsskogsbruk och traktavverkning, så att tjata om vad som hände för 150 år sedan är ju knappast relevant.. Och maskinvalet för att ta hem sin ved är ju heller inget som är särskilt relevant egentligen.

[Hamstern]

min gubbe pratade med en skogsägare häromdan, som hade bestämt sig för att köpa en egen liten skogsmaskin. men det finns väll ingen lönsamhet i det, hade han frågat...men skogsägaren tyckte att det spelade ingen roll, för han var less på att när det skulle avverkas så togs ingen hänsyn till om det var lämplig tid, utan körde ändå - bara för att det "måste köras" och på det visat körde sönder markerna totalt...då blir man glad, när det är någon som värnar om naturen, inte bara pengarna...det ska nog bil virke och ved av den skogen med, oavsett om den panik-avverkas eller om man tar virket när det lämpar sig.

jag instämmer i föregående talares synpunkt på att sluta argumentera emot ett 150år gammalt system. vi vet ju vad vi vet nu, och det är ju det vi ska förhålla oss till...inte vad man visste eller inte visste då...förövrigt så var det kanske inte skogsbruket i sig som var problemet vid den tiden, utan som tidigare sagts, överkonsumtionen av ved o virke som kom iom industrialiserningen...eller?

[Skogsola]

 Många pratar sig varma för "kontinuitetsskogsbruk" just nu. Det är höstens stora modeord. Samtidígt så finns det knappt någon som helst lyckad erfarenhet av det på våra breddgrader. Desto mer av sönderhuggna bestånd ända in på 50- talet då det  blev förbjudet.
 Nu finns det de som glada i hågen anbefaller "kontinuitetshuggningar" på sina marker. Undrar vad de säger nästa år för då är det säkert något annat som är på modet.

[Klingahund]

Det är intressant att följa resonemanget om hur skogsbruk ska bedrivas. Finns det några rätt eller fel? En skogsarbetare (som var rätt uppgiven efter modeväxlingar i hur skogsarbete ska bedrivas) sa till mig en gång att "man ska göra så att man själv tycker det blir bra så blir det alltid rätt någon gång"
Där jag bor i ett glesbygdsområde har det aldrig varit så mycket skog som det är idag. Nästan all skog är planterad och första generationen. Jag vill ha bort granen och ta fram lövet med gamla ängsmarker. Gudrunhyggena har öppnat upp landskapet och för mig mycket mer levande än den gamla skogen.

Hugg ner skogen! Plantera löv! Beta ängsmarkerna! Det tycker jag. Men jag får inte bestämma för min man.

[Pong]

Det är intressant att följa resonemanget om hur skogsbruk ska bedrivas. Finns det några rätt eller fel? En skogsarbetare (som var rätt uppgiven efter modeväxlingar i hur skogsarbete ska bedrivas) sa till mig en gång att "man ska göra så att man själv tycker det blir bra så blir det alltid rätt någon gång"
Där jag bor i ett glesbygdsområde har det aldrig varit så mycket skog som det är idag. Nästan all skog är planterad och första generationen. Jag vill ha bort granen och ta fram lövet med gamla ängsmarker. Gudrunhyggena har öppnat upp landskapet och för mig mycket mer levande än den gamla skogen.

Hugg ner skogen! Plantera löv! Beta ängsmarkerna! Det tycker jag. Men jag får inte bestämma för min man.

Rätt och fel! Naturligtvis finns det rätt och fel, iaf mer eller mindre. Fast det är helt avhängigt vad man har för mål med sitt skogsägande.

Har man lån på fastigheten och har räntor och amorteringar att klara av så är en sådan sak som att plantera löv i stort sett fel ur ekonomiskt perspektiv. Plantera för dyra pengar och ha dyra löpande skogsvårdskostnader till något som ge en bråkdel av gran i avkastning.

Sedan är man rik och inte har några amorteringar och räntor o betala och någon avkastning inte är nå vidare intressant så kan man kosta på sig mjukare värden.

[Stellan_J]

Rätt och fel! Naturligtvis finns det rätt och fel, iaf mer eller mindre. Fast det är helt avhängigt vad man har för mål med sitt skogsägande.

Har man lån på fastigheten och har räntor och amorteringar att klara av så är en sådan sak som att plantera löv i stort sett fel ur ekonomiskt perspektiv. Plantera för dyra pengar och ha dyra löpande skogsvårdskostnader till något som ge en bråkdel av gran i avkastning.

Om man planterar idag så är det omöjligt att veta vilka trädslag som har högt virkespris om 50 år. Det är inte helt osannolikt att björk ger bättre avkastning än gran om 50 år då skogen avverkas. Sedan är det även svårt att veta hur olika träd påverkas av klimatförändringar, väder och skadedjur på 50 års tid. Finns det granskogar om 50 år? Alm, ek, bok, ask, hästkastanj och rönn dör snabbare idag än för 50 år sedan.

[Pong]

Om man planterar idag så är det omöjligt att veta vilka trädslag som har högt virkespris om 50 år. Det är inte helt osannolikt att björk ger bättre avkastning än gran om 50 år då skogen avverkas. Sedan är det även svårt att veta hur olika träd påverkas av klimatförändringar, väder och skadedjur på 50 års tid. Finns det granskogar om 50 år? Alm, ek, bok, ask, hästkastanj och rönn dör snabbare idag än för 50 år sedan.

Jo naturligtvis dock får man ju göra en viss kvalificerad gissning. Riskerna finns för oavsett vilket trädslag man väljer.

Jag tror på gran. Ser vi på andelen marker som föryngras med tall idag så ser vi iaf att i södra Sverige att andelen vuxna tallskogar kommer att minska avsevärt. Det har vi de höga viltstammarna att tacka för.

[TiB]

Man får ju spruta på något för att få ha granplantorna ifred. Om man pytsar på samma på tallplantorna borde det väl bli samma effekt?
Vad jag sett här ikring så klarar de självsådda tallplantorna sig lika bra eller bättre än köpta granplantor. På tallemark alltså!Så ursäkta om jag misstänker att alla felplanterade granodlingar är rena skrivbordsprodukter från skogsstyrelse och ev. andra dignitärer.
Om man som skogsägare vill skörda vad man sått får man va mer kreativ. Rönn ger skörd lite tidigare än både gran och tall.  Det gör björk och asp också. Jag har sett de stora godsen, de som hade kurage att göra som de vill, planterade björk för 30-40 år sen. En gmmal man berättade hur de gav inspektören "spisk på rompan, skickade hem honom och planterade vad de ville".
Men som liten skogsägare känns det kanske säkrare att göra som alla andra, sitta still i båten även om den håller på att sjunka.             

[Pong]

Man får ju spruta på något för att få ha granplantorna ifred. Om man pytsar på samma på tallplantorna borde det väl bli samma effekt?
Vad jag sett här ikring så klarar de självsådda tallplantorna sig lika bra eller bättre än köpta granplantor. På tallemark alltså!Så ursäkta om jag misstänker att alla felplanterade granodlingar är rena skrivbordsprodukter från skogsstyrelse och ev. andra dignitärer.
Om man som skogsägare vill skörda vad man sått får man va mer kreativ. Rönn ger skörd lite tidigare än både gran och tall.  Det gör björk och asp också. Jag har sett de stora godsen, de som hade kurage att göra som de vill, planterade björk för 30-40 år sen. En gmmal man berättade hur de gav inspektören "spisk på rompan, skickade hem honom och planterade vad de ville".
Men som liten skogsägare känns det kanske säkrare att göra som alla andra, sitta still i båten även om den håller på att sjunka.             

Viltrepelenter finns jovisst och hägn, men det är en stor kostnad på det. 

Vad menar du med felplanerade granodlingar?

Om du menar att folk väljer att föryngra med gran istället för tall, så beror det på att markägaren själv gör det pga vilttrycket. Ingen skrivbordsprodukt där inte.

Menar du att rönn är ett trädslag som är bra ekonomiskt?

[TiB]

Menar du att rönn är ett trädslag som är bra ekonomiskt?

Javisst! Hur mycke rönnbärsgele´genererar en rönn på en grans livstid, typ 80 år här. Fast den avverkas vid 60, innan den hunnit öka volym. 

Nej, jag menar att inget stannar vid det gamla, och har aldrig gjort. Skogsnäringen har gått rakt åt hälvitte innan nästa generation gran ska slutavverkas. Försurning, sjukdom (jfr harpest och rävskabb) konsumtionsförändringar, kontinentala och globala kriser, etc.
Den enorma övervärderingen av skogsmark, liksom av bostäder. Bubblor som spricker när ingen längre har pengar och behöver skatteplanera och placera.
Redan nu ser man en o annan som sitter med Svarte Petter. Har överbetalat skog utan substansvärde. Bara kostsamma maskininsatser eller tungt kroppsarbete i 40 år.

Tänk nytt och diversifiera menar jag. Sprid riskerna. Gör inte som alla andra, om du vågar.

[Stellan_J]

Jo naturligtvis dock får man ju göra en viss kvalificerad gissning. Riskerna finns för oavsett vilket trädslag man väljer.

Jag tror på gran. Ser vi på andelen marker som föryngras med tall idag så ser vi iaf att i södra Sverige att andelen vuxna tallskogar kommer att minska avsevärt. Det har vi de höga viltstammarna att tacka för.

Varför ska man välja ett trädslag? Jag tror på att blanda flera trädslag och det går att plantera så att man skördar ett trädslag i taget efterhand som de är mogna. Det går även att ha oplanerad blandskog men det kommer att medföra högre avverkningskostnader. I Tyskland har man gjort många lyckade försök med blandskogar som ger bättre avkastning än monokulturer och som även är lättavverkade.

Jag tror på blandskog då man sprider riskerna. Gran odlar jag till julgranar och tar bort dem innan de blir 5 m. I södra Halland behövs det häng för att granen ska kunna växa bra. Rådjuren betar för hårt i granplanteringarna

[bo_i_dala]

Hej!
glöm inte att det finns en ekonomisk aspekt på allt- det är inte rättvist att kräva att en person som lagt ut mycket pengar för ett skogsinköp inte får "skörda". Kan nästan jämföras med en hyresfastighet som köpt och sedan förbjuds du ta hyra för de som bor där ( eller inte få ta in hyresgäst).

Många skogsägare sköter sina skogar så att naturvärden bibehålls och glöm inte att arter har utrotats under hela evolutionen, ja jag vet att det eskalerar nåt förskräckligt- men inte faan tar konsumenten (som ju besitter MAKT) sitt ansvar och lägger sina surt förvärvade pengar på ekologiskt/ rättvisemärkt!?!? När det väl kommer till inköp är det i princip alltid det lägsta priset som vinner- även när det handlas virke/ papper/ värmepellets osv

mvh/ bosse

[Pong]

Varför ska man välja ett trädslag? Jag tror på att blanda flera trädslag och det går att plantera så att man skördar ett trädslag i taget efterhand som de är mogna. Det går även att ha oplanerad blandskog men det kommer att medföra högre avverkningskostnader. I Tyskland har man gjort många lyckade försök med blandskogar som ger bättre avkastning än monokulturer och som även är lättavverkade.

Jag tror på blandskog då man sprider riskerna. Gran odlar jag till julgranar och tar bort dem innan de blir 5 m. I södra Halland behövs det häng för att granen ska kunna växa bra. Rådjuren betar för hårt i granplanteringarna

Naturligvis behöver man inte satsa på ett trädslag. Dock ur ett ekonomiskt perspektiv så har vi bara 3 ekonomiskt gångbara träd i Sverige, tall, gran och björk.

Sveaskog tillämpar ju tex. såddförynring med både tall och gran. Många pratar om försök hit och dit om lyckade försök i tyskland. Inget jag sett några exempel på ett ränkeexempel på.

Hägna gör gran även i Halland tror jag inte ett dyft på. Och då talar jag av egen erfarenhet som arbete återväxttaxerig i Halland/Bohuslän och även personligen känner flera köpare och inspektorer  och skogsvårdsledare hos Derome och Södra.

[TiB]

Södra och Sveaskog må vara kolosser men inget du ska luta dej emot i argument. "De stora är värst" är ett ofta återkommande uttryck. Sällan ser man sådana månlandskap av baggaträn och sumpdöda arealer som där dessa är ägare eller inblandade. Värst är det på certifierade ytor. Lagen kan inte gälla dignitärer av dessa institutioners mått.
Det sista jag hörde var att de ville köra över grannens välskötta mark mitt i värsta blötan. (De t.o.m. handrensar sina diken ner i botten.) Klart jag gjorde vad jag kunde för att ingjuta kurage hos dem att stå emot!

[besk]

Naturligvis behöver man inte satsa på ett trädslag. Dock ur ett ekonomiskt perspektiv så har vi bara 3 ekonomiskt gångbara träd i Sverige, tall, gran och björk.

Nja, det är inte riktigt sant. De finns avsättning för de flesta träslag men det kan vara svårt att hitta kanalerna för specialsortiment. Då går det inte bara att lyfta telefonen och beställa avverkning utan man får anstänga sig lite. De som lyckas har ofta mycket bra förtjänster. På en fastighet några kilometer hemifrån har de nyss värderat ett ekskifte till ett bruttoavverkningsvärde av en miljon per hektar. Men det är ju såklart exemplariskt skött ek där de flesta stammar är 80 cm i brösthöjd, spikraka och kvistfria upp till mellan 10 och 15 meter. Men då får man anstänga sig och planera lite. De planterades 1880 någon gång.

[Pong]

Nja, det är inte riktigt sant. De finns avsättning för de flesta träslag men det kan vara svårt att hitta kanalerna för specialsortiment. Då går det inte bara att lyfta telefonen och beställa avverkning utan man får anstänga sig lite. De som lyckas har ofta mycket bra förtjänster. På en fastighet några kilometer hemifrån har de nyss värderat ett ekskifte till ett bruttoavverkningsvärde av en miljon per hektar. Men det är ju såklart exemplariskt skött ek där de flesta stammar är 80 cm i brösthöjd, spikraka och kvistfria upp till mellan 10 och 15 meter. Men då får man anstänga sig och planera lite. De planterades 1880 någon gång.

Jo naturligtvis, finns det en marginell ekonomisk betydelse av andra trädslag. Dock räknar man tillbaka föryngringskostnaden och all kostnad för gallring stamkvistning osv. Så blir det troligtvis inte en så bra affär.

1 000 000 :- på en omloppstid på 150 år och 3 % ränta ger ett nuvärde på 11800. Det vet jag inte om det imponerar.

Södra och Sveaskog må vara kolosser men inget du ska luta dej emot i argument. "De stora är värst" är ett ofta återkommande uttryck. Sällan ser man sådana månlandskap av baggaträn och sumpdöda arealer som där dessa är ägare eller inblandade. Värst är det på certifierade ytor. Lagen kan inte gälla dignitärer av dessa institutioners mått.
Det sista jag hörde var att de ville köra över grannens välskötta mark mitt i värsta blötan. (De t.o.m. handrensar sina diken ner i botten.) Klart jag gjorde vad jag kunde för att ingjuta kurage hos dem att stå emot!

Håller ej med dig. Alls!

[MagnusH]

Vad gäller gran, är det det enda jag kan få upp utan hägn. Förre markägaren försökte med mycket fröträd under tall, och nu 15-20 år senare är tallen kanske 1-2 m höga buskar, medan självsådd gran går förbi.
Där hade man lugnt tjänat på att plantera gran. Sen så är det mesta av min mark "både-och" (eller "varken-eller"), runt G24. Tall kanske hade växt något bättre, men kvaliteten blir inte så värst här. Vad som händer
den dagen torvmarken (T18) skall slutavverkas vete katten.

Vill staten har mer tall, så får de ge bidrag för hägn eller släppa älgjakten fri.

[MagnusH]

En reglerad skötsel med kontinuitetsskogsbruk har stora möjligheter att både ge god ekonomisk avkastning samt en mer omväxlande skog. Plockhuggning är i sig inget negativt och ödeläggningen av skogarna i slutet av 1800-talet var snarare resultatet av en skövling härhört från bristande lagstiftning.. Jag har väldigt svårt att kalla ett skogsbruk som inte lämnar någravträd kvar flr "plockhuggning".

Fast, man lämnade träd. Det som i kontinuitetsskogsbruket nu kallas "omogna träd" lämnades kvar. Men sen kom lagstiftningen som sa att man inte fick lämna hur lite träd som helst kvar, utan antingen lämnar man mer eller så huggar man ner allt och planterar/sår/självsår.

"Blädningsliknande huggningar praktiserades i Norrland på 1930-40-talen, men de visade sig fungera dåligt och gav upphov till s.k. tras- och restskogar med mycket låga virkesförråd. Debatten om de "sönderhuggna" bestånden blev startskottet till trakthyggesbruket som blev dominerande metod från 1950-talet."

Så skriver skogsstyrelsen. Det är dumt att bara ignorera hur det gick förra gången, och låtsas som att det som hänt inte spelar någon roll. Den här delen av skogsvårdslagen som säger att man måste lämna kvar en viss andel skog (eller börja om), finns det förespråkare för kontinuitetsskogsbruk som vill ta bort.

[Halte]

Fast, man lämnade träd. Det som i kontinuitetsskogsbruket nu kallas "omogna träd" lämnades kvar. Men sen kom lagstiftningen som sa att man inte fick lämna hur lite träd som helst kvar, utan antingen lämnar man mer eller så huggar man ner allt och planterar/sår/självsår.

"Blädningsliknande huggningar praktiserades i Norrland på 1930-40-talen, men de visade sig fungera dåligt och gav upphov till s.k. tras- och restskogar med mycket låga virkesförråd. Debatten om de "sönderhuggna" bestånden blev startskottet till trakthyggesbruket som blev dominerande metod från 1950-talet."

Så skriver skogsstyrelsen. Det är dumt att bara ignorera hur det gick förra gången, och låtsas som att det som hänt inte spelar någon roll. Den här delen av skogsvårdslagen som säger att man måste lämna kvar en viss andel skog (eller börja om), finns det förespråkare för kontinuitetsskogsbruk som vill ta bort.

Först och främst, "blädningsliknande

Resten blir lite märkligt tycker jag.. Först och främst är det ju samma Skogsstyrelse som håller koll på de två olika systemen.. Fixar de trakthyggesbruk lär de klara kontinuitetsbruk. För det andra finns det en hel del utövare av trakthyggesbruk som gärna vill slippa återbeskogningskravet men det gör ju inte alla till idioter eller hur?

Nu HAR vi ju en lag, och typ 100 år av ytterligare forskning, och det är ju knappast något man ska bortse ifrån.

Och till sist, de missgrepp som skedde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var inte kontinuitetsskogsbruk, och DEFINITIVT inte Naturkulturmetoden som är den mest framhärdade nu. Det blev en rovdrift pga dålig lagstiftning och gigantisk efterfrågan, något som skulle skett även om den tidigare skötselmedoden varit någon annan än blädning.