bokslut och ekonomi efter gårdsköp

[TiB]

*tar mig med båda händerna om huvvet* Hur många timmar har det tagit att tota ihop en sån härva? Det har jag inte hunnit på 30 år.

Å andra sidan har jag inte kommit på någon bra anledning.

[cebaztian]

*tar mig med båda händerna om huvvet* Hur många timmar har det tagit att tota ihop en sån härva? Det har jag inte hunnit på 30 år.
Å andra sidan har jag inte kommit på någon bra anledning.

Kul att du är engagerad (och tar dig för huvudet, eller det kanska bara var symbolik). Och tack för ditt inlägg. Du verkar vara väldigt duktig på ekonomi, eftersom du på 30år gjort det mesta rätt. Gratulerar. Gott nytt år.

Sebastian
Nu ska jag läsa om räntefördelning

[ieenilorac]

På vilket konto bokför man lämpligen kostnaden för fastighetsvärdering respektive kostnaden för lagfart?

[Existens!]

Lagfartskostnaden ska läggas till fastighetens värde på ett 11-konto, och alltså ingå i avskrivningarna på fastigheten.

Värderingen är inte lika glasklar, men enligt de uppgifter jag har så ska den in på samma ställe, dvs ett 11-konto.

[ieenilorac]

Bra, då kör jag på det.

Är det så illa som jag tror, att man blir momsregistrerad från det datum när skatteverket lyckats fatta ett beslut, inte från det datum som man angett som startdatum för företaget?! De tog ju en evig tid på sig att fatta beslutet, så det känns faktiskt ganska orättvist.

[Ulricaa]

Nej du angav ett datum på ansökan det är det datumet som gäller. Är det så att man haft inköp innan som är glasklart till verksamheten brukar det inte vara några problem att få igenom dom heller.

[ieenilorac]

Vore ju bra om de skrev det datumet i registerutdraget då, i stället för "Moms fr.o.m. ..." och det datum när de registrerat det.

Det blir ju knasigt i bokföringen om man bokför moms, och sedan måste ändra för att det inte går igenom. Nu rör det sig inte om några större summor i moms innan startdatumet, förutsatt att det är det datum som vi skrev i ansökan som gäller.

[Ulricaa]

Det låter ju udda för det är ju det som står på registerutdraget som brukar vara det rätta och det brukar vara det datum som man skrev på ansökan. Har aldrig varit med om nåt annat faktiskt. Men som sagt då har ni ju ett godtagbart skäl att dra momsen som gäller för perioden före det datum som står på registerutdraget, så det ska inte vara några problem.

[malungen]

Jag kör enkel variant. Lån privat och sedan samlar jag räntefördelning och underskott från avskrivningarna. Det känns väldigt enkelt och hyfsat bra.

[Existens!]

Du är skyldig att dela upp lånen på näring och privat. Lämpligen efter tax värdet.

[malungen]

Jag har inte delat upp lånen och nog verkar det funka bra. Lån privat som ger eget kapital och räntefördelning i näring. Vad skulle vara fel i det?

[ieenilorac]

Jag har inte delat upp lånen och nog verkar det funka bra. Lån privat som ger eget kapital och räntefördelning i näring. Vad skulle vara fel i det?

Du delar bara lånen i bokföringen, i verkligheten har väl i princip alla som äger en liten gård lånen privat 

Alltså det är räntan på lånen som fördelas, så att räntan för näringsdelen tas upp i bokföringen, och räntan på bostadsdelen tas upp i deklarationen direkt.

[Existens!]

Tänk på att det är skillnad på att tillämpa räntefördelning och att dela upp räntor. Så att vi pratar om samma sak. .

[malungen]

Utan att egentligen ha så bra koll så tycker Jag det låter ologiskt att ta upp ränta i bokföringen när lånen är privata.
Jag skaffar kapital som jag satsar i en näringsverksamhet. För att små näringsidkare ska ha liknande villkor som aktiebolag får man ta ut vinst upp till räntefördelningen med kapitalskydd.
För jag kan väl inte bara sätta in eget kapital och så dra av ränta i näring men ändå få full räntefördelning. Då borde väl motsvarande del av skulden ligga i näring också.
Så ser min ingenjörslogik ut.  Men jag är ju ingen ekonom utan utgår från att det finns en logik i reglerna.

[Existens!]

Svarar lite längre i morgon, men lägger in texten från bokföringsnämnden.. Det är alltså inget jag hittar på, att det ska delas upp.

Byggnader och mark som ägs av företagaren och enligt inkomstskattelagen
(1999:1229) klassificeras som näringsfastighet skall bokföras
i företaget till den del de enligt skattereglerna klassificerats som näringsfastighet.

Byggnader och mark som i sin helhet klassificerats som
privatbostadsfastighet får inte till någon del bokföras i företaget.

Klassificeringen vid föregående års
utgång respektive vid förvärvstidpunkten
är avgörande för bokföringen. Ändras klassificeringen skall justeringar göras
senast i samband med bokslutet

[Existens!]

Utan att egentligen ha så bra koll så tycker Jag det låter ologiskt att ta upp ränta i bokföringen när lånen är privata.
Jag skaffar kapital som jag satsar i en näringsverksamhet. För att små näringsidkare ska ha liknande villkor som aktiebolag får man ta ut vinst upp till räntefördelningen med kapitalskydd.
För jag kan väl inte bara sätta in eget kapital och så dra av ränta i näring men ändå få full räntefördelning. Då borde väl motsvarande del av skulden ligga i näring också.
Så ser min ingenjörslogik ut.  Men jag är ju ingen ekonom utan utgår från att det finns en logik i reglerna.

Vad menar du egentligen med den kursiverade texten?

Alla lån är ju på sätt och vis privata, man har ju bara ett personnummer. Men jag tycker det känns fullt logiskt att den delen av lånen som gäller näringsdelen i en gård t.ex, också ska beskattas inom näringen.

Köper man en gård för säg 1 miljon, och vi säger för enkelhetens skull att taxeringsvärdet är samma. I taxeringsbeslutet framgår det att 300 000 av värdet gäller bostadshuset, och resterande 700 000 gäller näringsdelen.
Då tar man i bokföringen upp en skuld om 700 000,( och tillgångar motsvarande den summan )  och de räntor som betalas på den delen läggs bland kostnaderna för rörelsen ( foder, reparationer etc ) och kommer alltså att påverka resultatet i företaget.

De andra räntorna som belöper på de 300 000 för bostaden, blir ju då en utgift bland 'kapital' på den vanliga inkomstdeklarationen. Som alla andra räntor på privata lån.

Det här blir ju då en nackdel för den som har vanligt jobb, och bara en liten rörelse som kanske går med förlust på gården. De ränteutgifter som ligger på gården har man ju då ingen 'nytta' av som avdrag. Och då är man ju alltså sugen att lägga så mycket som möjligt på den privata delen. Men det får man alltså inte göra.

Dock får man ju dra av alla förluster den dag man slutar med företagande, men i fallet med att äga en gård, så inträder den dagen först när man säljer gården.


Sen finns det då en bokslutsteknisk sak som heter 'räntefördelning' och den är rätt komplicerad att räkna ut, men går ut på att eftersom ditt företag lånar gården av dig ( lånar kapital teoretiskt ) så har du rätt att få ränta på att du lånat ut kapital till ditt företag, och då förs en del av vinsten i företaget över från näringsinkomst till inkomst av kapital på dig privat, och du får då en lägre beskattning på den delen.
Oerhört komplext att räkna ut som sagt ( det finns en speciell hjälpblankett ) och ger heller inte många tusenlappar i vinst.

[malungen]

Jag tror du ska kolla mer på räntefördelning. Inte är det svårt att räkna ut. Det görs i stort sett automatiskt när man deklarerar på Internet. Och min utgångspunkt är gården som ägs av någon med jobb vid sidan av.
Jag har ca 400kkr i ackumulerad räntefördelning. Så jag kan avverka för lika mycket och då betala 30% i skatt.
Jag balanserar även alla inköp mot eget kapital och inte mot kassan. Bränsle köpt med privat kort blir lika mkt ökat eget kapital. Om jag säljer ved och handlar mat för pengarna blir det minus.

[Existens!]

Det går ju inte att säga nåt om vad du har för eget kapital som grund för räntefördelning om du inte har delat upp lånen mellan näring och privat.
Sätter man upp gården som en tillgång i näringen, men inte har tagit upp lånen, så blir ju det egna kapitalet helt missvisande, och därmed underlaget för räntefördelning.

Så jag kan varken säga att dina uträkningar stämmer eller inte stämmer, så länge det inte är utrett hur du redovisar lånen.

[ingegärdsgårn]

Vad har du för säkerhet för lånen? är det gården?

[olivia.k]

Har en skattefråga:

Håller på deklarera åt min far, och han drog i jordvärme i fastigheten, och fick rotavdrag. Fastigheten är en jordbruksfastighet och han har f.skatt samt är momsreg.

På fakturan är ca 20 000kr moms.

1. Får man lyfta momsen på hela summan i fakturan?
2. Kan man dra av utgiften att dra in jordvärme mot inkomster i näringsfastigheten trots att jordvärmen ingår i mangårdsbyggnaden? (huvudbyggnaden).
3. Ska man skriva upp värdet på fastigheten då man drog in jordvärme, hur mycket ska man skriva upp?

Tacksam för svar!