Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Aldrig ägt Bin, har börjat snegla  (läst 8320 gånger)

sway307

  • Inlägg: 130
    • Hälsingland
Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« skrivet: 17 maj-11 kl 12:17 »
Vi har aldrig ägt bin, och skall jag vara ärlig så är vi lite rädda för stickande kusar :D

MEN har pratat med en biodlare någon gång och idag fastnade jag lite, kan absolut INGET om bi odlingar förrutom att jag har sett "kartonger" på någon åker ibland.  Och min fru är livsrädd för humlor,bin , Och getingar, hon har aldrig blivit stucken och hon har inbillat sig att hon är allergisk vilket jag tvivlar på.
Detta är ingen troll tråd eller påhitt, jag skulle gladeligen se svar på mina frågor.

1. Kommer jag ha bin överallt om jag skaffar 2 kupor? (bi odlaren jag pratade med hade sina kupor 30 meter från huset och hon hävdade bestämt att hon aldrig sett et bi där.

2. Hon sa att dem är i princip underhålls fria är detta sant?

3. Vilken form av underhåll behövs och hur ofta(när?)

4. Hon sade också att det är den enda hobby man går plus rätt så mycket på, genom att sälja honung. är det också sant?

5. Hur ser en kupa inuti?

6. skaffar man ett bi, eller ett samhälle?

Hoppas jag får svar på alla mina frågor då detta har väckt min upptäckts gen. :D

Edward.

  • Inlägg: 3134
  • A NOBLE SPIRIT EMBIGGENS THE SMALLEST MAN
    • Gästrikland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #1 skrivet: 17 maj-11 kl 12:50 »
I someras hade jag 12st samhällen på tomten lik förbanat såg jag aldrig bin i trädgården  >:(

Flera grannar frågade om jag hade tagit bort de kupor jag hade hemma  ::)

12x60 000 bin = 720 000 bin och alla var ut och jobbade och ingen såg dem  ;D

Yrkes odlarena tittar till sina kupor 6 ggr om året .

2 till 4 år borde du har fått tillbacka pengarna som man har lagt ut , expanderar du mycket tar det längre tid.

Massa bin + en drottning , ska upplevas , fråga bi odlare om du får följa med och titta i en kupa.

Helst ska man ha minst två samhällen bredvid varan för att kunna åtgärda vissa eventuella problem .

mvh edward :P
"Fastän det är väldigt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den som nästan är ännu bättre." Nalle Puh

Edward.

  • Inlägg: 3134
  • A NOBLE SPIRIT EMBIGGENS THE SMALLEST MAN
    • Gästrikland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #2 skrivet: 17 maj-11 kl 13:02 »
Och min fru är livsrädd för humlor,bin , Och getingar, hon har aldrig blivit stucken och hon har inbillat sig att hon är allergisk vilket jag tvivlar på.

Jag antar att din fru luktar gott och är vacker som en blomma  ;D

Det är en av de få ggr bierna och människor krockar eller om man går barfot på en gräsmatta och kliver på en blomma som ett bi är på .

De är helt ointresserad av os människor , + vår mat på grill och picknick bordet , det är getingen som förpestar där  >:(

Det ända stället man ska vara lite aktsam är vid kupan där flustret de landar och flyger i väg + på hösten när man tar deras honung.

Ser att du bor i hälsingland , där finns det flera duktiga stor bi odlare som har riktig bra och snälla bin  ;D

mvh edward :P
"Fastän det är väldigt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den som nästan är ännu bättre." Nalle Puh

hen

  • Inlägg: 446
  • extremt mycket frågor...
    • Småland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #3 skrivet: 17 maj-11 kl 13:23 »
Vad kostar då 2 samhällen totalt :=)

sway307

  • Inlägg: 130
    • Hälsingland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #4 skrivet: 17 maj-11 kl 13:40 »
Vad kostar uppstarten då? Med allt som behövs?   Hur mycket honung får man av 2 samhällen, den odlare jag pratade med sa ca 70 kilo per år och samhälle

sway307

  • Inlägg: 130
    • Hälsingland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #5 skrivet: 17 maj-11 kl 15:46 »
Vad är en parningkupa, och alla dessa konstiga ord jag ser här på forumet?

En ordlista vore på sin plats.  Vad består skötseln dem 6 ggr per år man skall göra något då?

ieenilorac

  • Inlägg: 8434
  • www.sonnarpsnaturbruk.n.nu
    • Skåne
    • Sonnarps naturbruk
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #6 skrivet: 17 maj-11 kl 16:04 »
Det enklaste är att ta kontakt med sin närmaste biodlarförening och gå en kurs där. Att börja ha bin är inte så svårt, men för att lyckas bra med att ha bin måste man lära sig mycket. Det finns bra böcker att läsa också.

Ska man få en bra skörd så räcker inte 6 skötseltillfällen per år, särskilt inte om man inte flyttar kuporna till bra drag flera gånger per år. Som nybörjare bör man se till sina bin var 10:e dag under säsongen, så att man ser att de har tillräckligt med ramar (där bina drar fram yngel och lagrar honung) och att de inte är på väg att svärma.

Mängden honung kan variera mellan nästan inget, om man gör avläggare, eller köper en svag avläggare, och typ 100 kg. Det går inte att säga hur bra det kan bli, om man inte vet mer om var bina ska vara och på vilket sätt man tänkt sköta dem.

2 samhällen med kupor, en enkel begagnad handdriven slunga och lite annan grundutrustning kan kosta kring 5000-10000 beroende på om man får tag på begagnad utrustning eller köper nytt.

Vi är på väg att bygga upp en handbok här på alternativ, där står lite om bin, men mer behöver fyllas på.
Har nyligen köpt en liten gård på landet. Stora renoveringsbehov, stora möjligheter. Grönsaker, örter, träd och buskar. Bin. Amerikanska gula gäss, peking-, cayuga, welsh harlekin o myskankor, höns av diverse raser o vaktlar.

anette i bugared

  • Inlägg: 6137
    • -
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #7 skrivet: 17 maj-11 kl 17:39 »
Vad är en parningkupa, och alla dessa konstiga ord jag ser här på forumet?

En ordlista vore på sin plats.  Vad består skötseln dem 6 ggr per år man skall göra något då?
Med en bra bok i biskötsel kommer du långt, det finns fler att låna på närmaste bibliotek och där hittar du förklaring till alla konstiga ord, och om du sen tar kontakt med biodlarföreningen där du bor så kan de hänvisa dig antingen till en nybörjarkurs eller nån gammal erfaren biodlare som kan bli din mentor.

Lycka till!!
Den natten jag föddes var skärtorsdagsnatt, nu slåss jag mot ondskan och värnar den svage. Mitt redskap är viljan, en kvast och en hatt.
Den natten jag föddes var skärtorsdagsnatt.

sway307

  • Inlägg: 130
    • Hälsingland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #8 skrivet: 17 maj-11 kl 20:53 »
Det låter ju onekligen skoj tycker jag.  Och med tanke på den lilla skötsel som verkar behövas egentligen så passar det mig perfekt.  Det blir lätt lite körigt med tvilling pojkar i 3 års åldern, ett hus under renovering, och nyinförskaffade höns. 

jag fick som svar tidigare att dem har betalat av investeringskostnaden på 2-4 år, om du nu säger att kostnaden för att skaffa två samhällen är mellan 5-10,000 så kan man alltså säga att man skulle tjäna in mellan ca 2500 - 5000 kronor på ett år? 

Det sista jag vill är att skaffa något som belastar ekonomin tungt, katter är ju rätt dyra i drift, tex.

Men efter investeringkostnaden så är det i princip bara att köpa tomburkar till honungen som kostar?  Hur mycket säljer man en burk för?

Jag skall låna en bok, kanske om frugan nappar att jag tar kontakt med den biodlare som hade lagt av, hon hade visst några "lådor" eller vad hon sa som jag kunde få eller få köpa, vad nu detta betydde :)

Edward.

  • Inlägg: 3134
  • A NOBLE SPIRIT EMBIGGENS THE SMALLEST MAN
    • Gästrikland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #9 skrivet: 17 maj-11 kl 22:33 »
Vad är en parningkupa, och alla dessa konstiga ord jag ser här på forumet? En ordlista vore på sin plats.


Förhör på dessa gloser kommer att utföras på måndagen !  (:) det är bara sätta igång och pluga under helgen !  ;)

Lista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 1
Ordlista för biodlare
Ver . 1.
26 aug. 2009
A
Alarmferomon
Feromoner (doftämnen) som utsöndras av biet vid ett stick för att markera stickstället för andra bin.
Allel
Genpar i ett kromosompar som bestämmer en specifik egenskap
Ambi nurse bee
Arbetsbi med uppgift att mata larverna.
Amerikansk yngelröta AFB – American foul brood
Den farligaste av de smittsamma bakteriesjukdomarna i ett bisamhälle. Dött yngel har limliknande konsistens. Smittade samhällen ska brännas och redskapen förstöras.
Amöbasjuka amoeba disease
Sjukdom orsakad av parasiten Malpighamoeba mellificae. Sprids till andra bin via avföringen.
Anmälningsplikt
Plikt att till bitillsynsman meddela upptäckt av bisjukdomar i de egna samhällena.
Antibiotika
Läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakats av bakterier.
Antikropp
Äggviteämne som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen (virus, bakterier eller parasiter).
Antioxidant
Ett ämne som motverkar oxidation av andra ämnen.
Apigard
Varunamnet på ett bekämpningsmedel innehållande tymol.
Apistan
Ett bekämpningsmedel mot varroakvalstret.
Apiterapi
Ett behandlingskoncept där man använder biprodukternas hälsopåverkande effekter.
Arbetsbi
Största andelen av de tre typerna av bin i ett bisamhälle. Deras huvudsakliga uppgift är nektarinsamlande.
2
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 2
Arvsmassa
Genom. Beteckningen på en organisms ärftliga information kodad i DNA, dvs den fullständiga DNA-sekvensen i en uppsättning av organismens olika kromosomer.
Avläggare nucleus (colony)
Grunden till ett nytt bisamhälle. Består av en låda med ramar, en drottning, ungbin och foder.
Avståndsstift frame spacer
Cm-långa stift fastsatta i ramarna för att avståndet mellan dessa ska hållas konstant. Bra vid transport av samhällen.
Avtäckning
Borttagning vid skattning av det vaxlock som täckt cellerna.
Avtäckningsvax
Beteckning på det vax som bina använder att täcka de fyllda honungscellerna
B
Bakkropp abdomen
Den bakre delen av insektens tre beståndsdelar.
Befruktning fertilization
Den process då två könsceller förenas för att bilda en ny organism.
Bekämpningskoncept
Flera på varandra följande åtgärder för att motverka utveckling och spridning av olika sjukdomar.
Bekämpningsmedel
Kemikalie som är avsedd att döda, förhindra framväxt eller reglera tillväxt av skadliga organismer.
Bekämpningsplikt (av varroakvalster)
Plikt som råder i Sverige. Varje biodlare är skyldig att utföra åtgärder för att begränsa varroapopulationen.
Biavel bee breeding
Förädlingsverksamhet i avsikt att utveckla bistammar med speciellt önskade egenskaper.
Biblommor
Blommor som bin ofta besöker under deras nektarsamlande.
Biblåsare
Apparat som blåser in luft mellan ramarna i en på-kant-ställd låda för att den snabbt kan tömmas på bin.
Biborste bee brush
Borste med lätta borst att användas att borsta bort bin från biramar.
Bibröd bee bread
Pollen som är lagrat i cellerna och konserverat genom mjölksyrajäsning.
3
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 3
Bidans
Speciell, ofta regelbunden rörelse hos bin i en kupa för att överföra information om riktningen, avståndet till och lönsamheten hos en nektarkälla.
Bidrag bee forage, bee pasture
Tillstånd under växtperioden då bina intensivt besöker vissa utvalda växter med mycket nektar.
Bigård apiary, bee yeard
Uppställningsplats för bikupor.
Bigift
Gemensamt namn på den komplexa vätska som bildas i biets giftblåsa då det börja äta pollen. Den består av ett antal ämnen där melittin, histamin och apamin är de viktigaste. Ämnena består kemiskt av stora molekyler och är allergener.
Bigiftsallergi
Allergisk reaktion på bistick.
Bigång bee-space
Utrymmet mellan två ramar i en skattlåda.
Bihandske bee glove
Fodrad handske att tillsammans med overall och bihatt användas vid arbete med bin för att undvika bistick.
Bihatt bee hat
Florförsedd hatt att användas tillsammans med skyddskläder vid arbete med bin.
Bihusesyn
Av SBR framtagna riktlinjer till biodlarnas hjälp för hantering av honung och övriga biprodukter.
Bilus
En vinglös fluga knuten till ett bisamhälle. Gör vanligtvis ringa skada.
Bikällare
Sval källare för förvaring av invintrade bisamhällen.
Biodlingsteknik
Kunskapen om skötselarbetets olika delar, dess praktiska genomförande och de olika ingreppens påverkan på bisamhället.
Bipaviljong
Hus eller bod för inomhus förvaring av bikupor. Väggarna försedda med springor i höjd med flustret.
Bisjukdom
Samlingsnamn på de olika sjukdomar som kan förekomma bland bin.
Bislöja bee veil
Nätförsedd slöja att fästa vid bihatten som skydd mot bistick vid arbete i bigården.
Bistyrka, bitäthet
Mängden bin i ett bisamhälle.
4
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 4
Bitillsynsman
Av Länsstyrelsen tillsatt person med uppgift att vara ansvarig för
översynen av biodlingsverksamheten inom ett bestämt område.
Bitömmare
Skiva eller dylikt försedd med en öppning med fjädrande anordning som tillåter bina att passera endast åt ena hållet. Användes då man vill tömma en låda med ramar innan exempelvis skattning.
Bivax beeswax
Ämne som bina producerar som färglösa fjäll med hjälp av sina vaxkörtlar på bakkroppens undersida. Består av ca 300 olika ämnen.
Biår
Tiden mellan förberedelsearbete under hösten till skördetid hösten året därpå.
Biväxt bee plant
Växt som bina speciellt besöker i deras nektarsamlande.
Biätare bee-eater
Fågel som specialiserat sig på bin som föda. Lat. Mereps apiaster.
Bottenrengöring
Vårarbetets inledande arbete när bikupans botten tas bort och rengöres från döda bin och allmänt nedfall.
Broder Adam
Adam Kerle, munk i St Marys benediktinerkloster i Buckfastleigh i England där han också blev ansvarig för klostrets bigård. Han arbetade med förädlingsarbeten med olika bistammar. Hans utvecklade buckfastbi har kommit att bli mycket uppskattat i många länder.
C
D
Dansspråk
Binas förmåga att med olika rörelsemönster förmedla information i ett bisamhälle.
Diploid
En levande varelse som har dubbla kromosomuppsättningar.
Dragbi
Arbetsbi som har till uppgift att samla in nektar från områden (dragområden) runt bisamhället.
Dragområde
Beteckning på område inom vilket bin från ett samhälle uppsöker växter vid nektarsök, vanligen upp till 1,5 – 2 km från samhället.
Dragväxt
Växt som bina företrädesvis besöker under deras nektarsamlande.
5
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 5
Dragperiod
Tidsperiod under vilken bina (dragbina) koncentrerar sitt nektarinsamlande.
Drottning queen
En av ett bisamhälles tre individformer.
Drottningcell queen cell
Lillfingerlika, droppformiga utväxter av vax på vaxkakan.
Drottningbur queen cage
Behållare, där drottningen, ofta tillsammans med ett antal följebil, kan transporteras och överföras från ett samhälle till ett annat.
Drottningens sädesblåsa spermatheca
Behållare i drottningens bakkropp där drönarnas spermier förvaras.
Drottningferomon
Doftämne som drottningen utsöndrar för att tillkännage sin existens i bikupan.
Drottningfodersaft royal jelly
Ett sekret från fodersafts- och överkäkskörtlarna som drottninglarven matas med.
Drottningmärkning
Märkning av samhällets drottning – med färgprick – för att lätt kunna upptäcka henne bland samhällets bin.
Drottningodling queen rearing
Artificiell framställning av drottningar.
Drönare drone
En av de tre biformerna i ett bisamhälle. Utvecklas ur obefruktat ägg. Har till enda uppgift att befrukta drottningar
Drönarram
Tredelad biram som medger att tredjedelsvis skära ut drönarceller och därmed också medföljande ägg av varroakvalstret.
Drönarsamlingsplats drone congregation
Speciell samlingsplats i luften för drönarna i väntan på drottning som ska paras.
Drönarslakt
Företeelse på sensommaren/hösten då drönarna dödas och lämnar samhället. Ett bisamhälle innehåller inga drönare under vintern.
Dysenteri, utsot dysentery
Nedsmutsning av kupans inre med binas avföring innan vårens rensningsflykt.
E
Entomologi entomology
Läran om insekter.
6
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 6
Enzym enzyme
Ämne som kan katalysera kemiska reaktioner i levande organismer.
Epidermis epidermis
Den blodkärlslösa yttre delen av huden
F
Facettöga compound eye
Öga som består av tusentals sammansatta synkäglor.
Felflygning drift
Binas inflygning till fel samhälle.
Fenotyp
Samverkan mellan arbetsbinas gener och miljön.
Feromon pheromone
Doftämne/kemisk signalsubstans med komplex kemisk sammansättning. Produceras i olika körtlar hos drottningen. Ämnet ger de övriga bina upplysning om drottningens närvaro i kupan, men stimulerar också hela bisamhälles verksamhet
Fettkropp
Fettvävnad i binas bakkropp betydelsefull för ämnesomsättningen.
Finsil
Den undre delen av en sammansatt sil som användes vid silning av den skattade honungen.
Fluster entrance (of hive)
Öppning i bottenplattan för binas passage till kupan.
Fluvalinat
Den kemiskt aktiva substansen i behandlingsmedlet mot varroa, Apistan.
Flygavstånd
Avståndet mellan kupan och de nektarproducerande växterna. Avståndet brukar maximalt uppgå till ca. 2 km.
Fläktbi
Arbetsbi med uppgift att genom fladdra med vingarna åstadkomma luftcirkulation i bisamhället.
Foderballong bottle feeder
Behållare med sockerlösning som lägges ovanpå ramarna vid vinterfodring.
Foderbrist shortage of stores
Tillstånd, oftast på senvintern/våren, då bina gjort slut på sitt vinterfoder och samhället behöver stödfodras.
Foderdeg candy
Blandning av florsocker och ljus sirap eller florsocker och honung. Användes som stödfodring.
7
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 7
Foderlösning
Sockerlösning som sättes till varje bisamhälle efter årets slutskattning.
Fullständig metamorfos
Benämning på biets utvecklingsfas från ägg, över larv, puppa till färdig insekt.
Fältbi field bee
Arbetsbi som har till uppgift att samla in nektar från områdets växter.
Försändelsebur travelling box
Tändsticksstor ask med lufthål för transport av drottning (samt följebin).
Förädling
Systematiskt och kontinuerligt avelsarbete över flera generationer individer.
G
Gadd sting
Biets hullingförsedda försvarsorgan med möjlighet att spruta gift.
Gaddlösa bin stingless bees, meliponini
Bin som har en gadd som dock är tillbakabildad och saknar muskulatur.
Ganglion ganglion
Nervknut som binder samman de två strängarna i biets nervsystem.
Genomventilerad kupa
Kupkonstruktion som tillåter luftpassage genom kupan.
Genotyp
Sammanfattande beteckning på arbetsbinas gener.
H
Halmkupa skep
Äldre form av bikupa bestående av en konformad konstruktion av halm där bina bygger sina celler på instuckna pinnar.
Hembigård
Beteckning på den bigård som ligger i anslutning till den egna bostaden.
Heterosis
Effekt som uppstår när man korsar genetiskt obesläktade bitammar eller raser med varandra. Egenskaperna brukar förstärkas.
Homozygot
Betecknar individer som har två likadana varianter, alleler, av en gen
Honung honey
Det sötaktiga produkt som nektarn enzymatisk omvandlas till.
8
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 8
Honungssil
Sil med två insatser med nät av olika maskstorlek för silning av honung efter slungning
Honungsskörd honey harvest
Den sammanlagda vikten av årets skattade honung.
Honungsslunga
Apparat där med centrifugalkraftens hjälp honungen slungas ur ramarna.
Hämolymfa
Beteckning på binas blod/lymfvätska
Höstfodring
Tillsättning av vinterfoder till skattade bisamhällen.
I
Indikatorväxt
Växter som är karakteristiska för och blommar under vissa årstider.
Insektspollinering
Växters pollinering med hjälp av besökande insekter. Jämför: vindpollinering
Intracellulära parasiter
Parasiter vars hela livscykel äger rum inne i den värdcell som parasiteras.
Invintra
Förbereda bisamhället inför övervintringen bl a genom att minska antalet skattlådor och tillsätta sockerlösning som vinterfoder.
J
Jungfrufödsel
Hanarnas utveckling från obefruktade ägg.
K
Kakgata beeway (between combs)
Beteckning på utrymmet mellan två ramar i en låda.
Kittvax (propolis)
Ett antibiotiskt ämne som bina samlar in från exempelvis trädens knoppar.
Kristallisering
Bildning av små tillväxtgroddar i en mättad lösning. Antalet groddar har betydelse för honungens slutliga konsistens.
Kromosom
Bärare av arvsanlag
9
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 9
Kubitalindex
Kvoten mellan längderna av två utvalda ribbor i bivingarnas ribbsystem. Används som som yttre kännetecken för rasbestämning.
Kupkniv skep knife
Hjälpredskap vid det praktiska arbetet i bigården.
Kutikula
Biets hårda hud.
L
Leddjur
Insekter som har kroppen täckt med kitinskal vilket samtidigt fungerar som skelett.

http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/781/Biordlistan%20%20Ver%20%201%20%2026%20aug%20%202009.pdf

mvh edward :P
« Senast ändrad: 17 maj-11 kl 22:41 av Edward. »
"Fastän det är väldigt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den som nästan är ännu bättre." Nalle Puh

Edward.

  • Inlägg: 3134
  • A NOBLE SPIRIT EMBIGGENS THE SMALLEST MAN
    • Gästrikland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #10 skrivet: 17 maj-11 kl 22:37 »
M
Majsjuka
Allmän benämning på en företeelse på våren då man kan iaktta flygoförmögna bin på flustret och mycket avföring från bina på kupan.
Malphigiska kärl
Organ som fungerar som insektens njurar.
Mikrosporidie
Små organismer med förmåga att bilda sporer.
Mjöd mead
Honungsvin. En alkoholhaltig dryck som får sin alkoholhalt genom jäsning med hjälp av honung.
Musskydd
Galler som sättes för flustret för att förhindra att mössen tränger in i kupan vintertid.
Myrsyra Formic acid
Organisk syra som användes vid bekämpningen av Varroa-kvalstret.
N
Nedfall
Allmän benämning på partiklar, bin och bidelar, vax, döda insekter, kvalster mm som faller ner ur ett bisamhälle. Kan uppfångas för vidare studier på en platta som skjutes in i kupans bottenplatta.
Nektar nectar
Sockerhaltig lösning i blommornas kalkar som bina samlar in och som enzymatiskt omvandlas till honung.
Nätbotten
Nätförsedd bottenplatta som möjliggör ventilation i bisamhället.
Nödcell
Droppformad bildning på en vaxkaka. Utgör ofta en indikation att bisamhället är utan drottning.
10
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 10
Nöddrottning
Drottning som arbetsbin i en kupa föder upp om den ursprungliga drottningen av något skäl förkommit.
O
Observationsbikupa
Smal bikupa bestående av en ram samt ytterväggar av plexiglas vilket möjliggör observation och studie av bisamhället.
Orienteringsflygning orientation flight
Ungbinas första flygningar för att lära sig hitta tillbaka till kupan.
Oxalsyra oxalic acid
Organisk syra som användes i bekämpandet av varroa-kvalstret.
P
Paketbin
Bisvärmar med drottningar som förpackade i nätburar kan transporteras exempelvis för avsalu.
Parningsflykt mating flight
Den flygning där en ungdrottning parar sig med ett antal av områdets drönare.
Patogen
Sjukdomsalstrare
Paviljong
Mindre byggnad för uppställning av bisamhällen där dessa placeras med flustret mot en springa i väggen där bina kan passera.
Pollendeg
En massa som tillverkas av sojamjöl, torkad öljäst och hönsäggvita vilket blandas med florsocker och honung. Tillsättes vid yngeluppfödningen i områden med lite pollen.
Pollinering
Överföring av en blommas pollen (från ståndarknapparna) till pistillens märke.
Propolis propolis
Se kittvax
Protein protein
Äggviteämne
Puppa pupa
Ett av insektens utvecklingsstadier.
Putsbi cleaning bee
Arbetsbi vars uppgift är att putsa och hålla drottningen och cellerna rena.
11
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 11
R
Ram frame
En rektangulär eller kvadratisk träram med en på ståltrådar fastsatt vaxskiva att användas av bina som start för vaxutbyggnad.
Refraktometer
Instrument för mätning av vattenhalten i honung.
Rensningsflygning
Binas första flygning för året från kupan då de lämnar sin avföring som samlats under vintern.
Resistens
Tillstånd då en kemisk behandling inte längre har någon verkan.
Ringlarv
Beteckning på ett lavstadium där larven ligger böjd längs sidorna på cellens botten.
Rökpust
Cylindrisk behållare för förbränning av torrt material. Röken kan genom en bälgkonstruktion blåsas in i bikupan för att lugna bina.
Röveri
Främmande bin som tränger sig in i en främmande kupa och stjäl honung.
S
Sammanslagning
Förening av två eller flera, ofta svaga, bisamhällen.
Skattlåda super honey chamber
Den eller de lådor i ett bisamhälle där bina förvarar honungen.
Skattning
Tillvaratagande av den honung som bina samlat in under växtperioden.
SLU
Förk. för Sveriges Lantbruksuniversitet.
Slunga
Apparat med en roterande insats där ramar placeras. Honungen slungas ut med hjälp av centrifugalkraften.
Sockerlösning
Lösning av socker i vatten som tillsätts samhället som vinterfoder efter slutskattning.
Solvaxsmältare solar melter
Anordning, ofta försedd med en konkav reflekterande aluminiumplåt el. dyl, för nedsmältning av gamla vaxramar.
Sorthonung
Honung som enbart samlats in från en speciell växt.
12
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 12
Spejarbi scout bee
Bi som sänds ut från en svärm för att leta efter ”ny bostad”.
Spärrgaller screen board
Plast- eller metallgaller med öppningar som enbart tillåter passage av arbetsbin. Placeras mellan lådor i en kupa.
Stilla drottningbyte
Byte av drottning utan svärmning
Städbi
Ungbi som avdelats att städa och hålla rent bland vaxkakorna inne i kupan.
Svärmkupa
Tättslutande låda för infångning och transport av en bisvärm.
Svärmning
Binas naturliga sätt att föröka sig
T
Tappning
Överföring av honung på burk eller behållare efter förbehandling (omrörning, ympning).
Trågkupa
Förvaring av biramarna i en lång låda av trä (tråg), allt inneslutet i ett ytterhus.
Tvådrottningsamhälle
Samhälle med två drottningar som skiljs åt genom ett spärrgaller.
Täckbrädor
Brädor eller skivor av trä eller plast som lägges ovanpå den översta skattlådan innan taket läggs på.
Täckta celler
Celler med honung som bina har täckt med ett tunt lager vax som skydd mot fuktighet.
Täckt yngel sealed brood
Yngel i celler vilka täckts av bina med ett tunt vaxlager.
U
Ungbin
Arbetsbin som är upp till tio dagar gamla
Ungdrottning
Drottning som kläckts men ännu inte hunnit genomföra sin parningsflygning.
Uppstaplingskupa
Bisamhälle bestående av lösa lådor med ramar som staplas på varandra.
13
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 13
Utbigård out-apiary
Bisamhällen som placeras längre ifrån biodlarens bostad.
Utsot
Företeelse då bina förorenar kupans inre med sin avföring.
V
Vaktbi
Arbetsbi som avdelats att hålla vakt vid flustret och hindra bin från andra samhällen att komma in i kupan .
Vandringskupa
Bikupa som under växtperioden kan flyttas mellan olika ställen med olika dragväxter.
Varroagaller
Gallerförsedd skiva och tillhörande botten att användas för att studera nedfallet av Varroa-kvalstret.
Varroakvalster varroamite
Kvalster som angriper bilarver och vuxna bin.
Vaxmellanvägg
Tunn skiva av pressat vax som anbringas på metalltrådar i en biram som utgångspunkt för utbyggnad av vaxkaka.
Vinterbin
Beteckning på de arbetsbin som kläcks sent på hösten och som överlever vintern i kupan och utgör startpunkten på ett bisamhälle på våren.
Vinterfoder
Sockerlösning som tillsätts bisamhället som ersättning för den skattade honungen.
Vinterklot
Benämning på den samling bin som under vintern för värmehållningen bildar ett klot i bikupan.
Vise
Äldre beteckning på drottningen i ett samhälle.
Viselöshet
Beteckning på ett samhälle som saknar drottning.
Vågkupa scale hive
Vågförsett bisamhälle som medger möjlighet att studera dess viktförändring under växtperioden.
Y
Ympning
Tillsats av finkornig honung, ofta från tidigare skörd, för att starta kärnbildning och kristallisation i en honungssats.
Yngel brood
Insektens första utvecklingsstadium
14
Ordlista för biodlare. Ver 1. 2009-08-26 Sida 14
Yngelklot brood nest
Det område i vaxkakorna där äggläggning, lavutveckling, förpuppning och kläckning äger rum.
Yngelperiod
Den tid under säsongen då drottningen lägger ägg.
Yngelsjukdom
Beteckning på sjukdomar som kan angripa ett bisamhällets yngel
Å
Ä
Ö
Öppet yngel
Yngelceller som inte är täckta av ett tunt vaxlager.


http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/781/Biordlistan%20%20Ver%20%201%20%2026%20aug%20%202009.pdf

mvh edward
"Fastän det är väldigt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den som nästan är ännu bättre." Nalle Puh

sway307

  • Inlägg: 130
    • Hälsingland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #11 skrivet: 18 maj-11 kl 11:32 »
Mycket bra lista, jag satt igår kväll/natt och läste massor, fanns en hel del på biodlarnas hemsida, om alltifrån kupor till ,förklaringar av det mesta.  Man bör alltså undersöka vilka sorts växter som finns (i massor) som bina kan dras till, fr att få ett bra drag?   
Vi har ju 3 stora syreener, 20 tal bärbuskar(vinbäroch hallon främst), ett par äppelträd, Samt flera åkrar inklusive vår vildvuxna gräsåker som dem kommer att ha sina kupor vid. Drag området är upp till 2km bort, och inom den radien så innefattas även flertalet villaträdgårdar och ännu mer åkrar då främst för hö produktion.  Hur avgör man vad som ger bra drag och ej?  Vatten finns och kuporna kommer vara placerad ca 20 meter från rinnande vattendrag.

ieenilorac

  • Inlägg: 8434
  • www.sonnarpsnaturbruk.n.nu
    • Skåne
    • Sonnarps naturbruk
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #12 skrivet: 18 maj-11 kl 11:38 »
Bina behöver växter som avlöser varandra i blomningstid, så att de alltid har något att samla nektar och pollen ifrån. Om åkrarna och betesmarkerna innehåller mycket ogräs, främst maskrosor, så är det ju bra. Gräs är värdelöst för bin.

De flesta tometer, med omväxlande omgivningar och hyfsat med trädgårdsväxter innehåller tillräckligt med växter för att man ska kunna hålla minst 3-5 kupor där. Men bor man där man själv och grannarna i huvudsak har klippta gräsmatteöknar och ett fåtal bärbuskar och fruktträd, då kan det vara för dåligt. Mycket variation ska det vara, och blomning från tidig vår till sen höst. Det finns en bra bok om vilka växter som är bra för bin, säljs via SBR.

En kurs och/eller en biodlarmentor är att rekommendera, plus att läsa olika bra böcker.
Har nyligen köpt en liten gård på landet. Stora renoveringsbehov, stora möjligheter. Grönsaker, örter, träd och buskar. Bin. Amerikanska gula gäss, peking-, cayuga, welsh harlekin o myskankor, höns av diverse raser o vaktlar.

anette i bugared

  • Inlägg: 6137
    • -
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #13 skrivet: 18 maj-11 kl 15:37 »
Gräs är värdelöst för bin.
Håller inte med, vi har en lågvuxen grässort i beteshagarna (insådd men jag minns inte namnet) som besöks MYCKET flitigt av bina, troligen hämtas pollen.
Den natten jag föddes var skärtorsdagsnatt, nu slåss jag mot ondskan och värnar den svage. Mitt redskap är viljan, en kvast och en hatt.
Den natten jag föddes var skärtorsdagsnatt.

Mikel

  • Inlägg: 37
    • Östergötland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #14 skrivet: 18 maj-11 kl 15:58 »
En länk till en lista på dragväxter.
http://www.kupan.se/Vaxter/dragvaxter.php

sway307

  • Inlägg: 130
    • Hälsingland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #15 skrivet: 23 maj-11 kl 11:26 »
Vad är det som skiljer raserna åt? Har läst att nordiska bin är elaka, man vill ju ha så snälla bin som möjligt!

Hur är det med honungsskörden, är det sämre skörd norrut än söderut?  Hur stor är skillnaden?
 
Läste att honungen tar smak av vad bina drar till för något.  Vi har massor med åkrar, och framförallt mycket barrskog i närområdet, hur skulle detta påverka honungen?

micke_osd

  • Inlägg: 189
  • Livet är inte alltid vad det ser ut att vara...
    • Jämtland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #16 skrivet: 24 maj-11 kl 18:10 »
Tro inte allt du läser  ;)
elakheten har inte med nordiska i sig att göra utan när de korsas med andra...
Invintrade och klara, burkat klart i kartong.

sway307

  • Inlägg: 130
    • Hälsingland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #17 skrivet: 25 maj-11 kl 12:59 »
Ok, vad bra, men hur är det med honungen och geografiskt läge? hur stora är skillnaderna?

micke_osd

  • Inlägg: 189
  • Livet är inte alltid vad det ser ut att vara...
    • Jämtland
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #18 skrivet: 25 maj-11 kl 13:52 »
Ok, vad bra, men hur är det med honungen och geografiskt läge? hur stora är skillnaderna?

Det finns bin i hela sverige från norr till söder :) jag tror att nordiska har fördel norröver med längre vintrar.
bin skall du välja utifrån vad som finns på platsen där du bor! så slipper man elaka korsningar och förstöra för någon annan.
kolla vad som gäller vad beträffande flyttning av bin!! varroazoner och amerikanskyngelröta.

Honungen är utmärkt och säljer som smör  ;)
här uppe finns ingen raps på gott och ont men vi får skördar som ligger i närheten av riksgenomsnittet om jag inte minns fel.
det är ljust längre så de drar längre tid på dygnet, nordiska är färre till antal men gissningsvis flitigare... (ren gissning)

Försök få någon kontakt i ditt närområde är ett förslag!
det skiljer sig markant från norr till söder, våren tex. är betydligt senare här uppe än i skåne.... vilket gör att det är svårt att läsa sig till här på forumet när, var och hur du går tillväga! man får alltid sortera... finns det två biodlare så finns det tre åsikter.... brukar man säga! alla verkar ha rätt.... på sitt sätt...
« Senast ändrad: 25 maj-11 kl 14:03 av micke_osd »
Invintrade och klara, burkat klart i kartong.

 

Znibban

  • Inlägg: 1407
    • Skåne
SV: Aldrig ägt Bin, har börjat snegla
« Svar #19 skrivet: 25 maj-11 kl 14:24 »
Lägger bara ett tassavtryck  ;D
är nämligen lite nyfiken jag oxå


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

420 gäster, 2 användare
gorlan, Mårten Falk

* Forum

* Om tidningen Åter



- Verkar vara en mycket användbar tidning!
/Marcus

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser