Hydrualisk vädur

[wikhall]

Någon som vet och har erfarenhet av användning av en sådan här? Kan den vara ett alternativ till egen eltillverkning eller är det bara en vattenpump? Det är ont om info på nätet om dem...

[Tapio]

Halaj!

Det är bara en pump. Eller bara och bara, det är en attans finurlig tingest.
Den omvandlar det dynamiska trycket i ett vattendrag till statiskt tryck.
På svenska utnyttjar den strömmen i ett vattendrag till att pumpa upp vatten ur densamma.

//T

[Lisasgården]

ÅÅÅåååå vilken tur du har som har en vädur, ta väl vara på den !!

Här finns ett företag som säljer nya vädurar, de har en tydlig beskrivning av funktionen + en skiss att titta på.

http://www.lotin.nu/prod10.htm

[Gruff]

Ja, var rädd om väduren. Det är en fantastisk manick  

[Ulric Eriksson]

Samma firma säljer den här också, kan inte motstå bilden:

http://www.lotin.nu/prod07.htm

[Tapio]

ÅÅÅåååå vilken tur du har som har en vädur, ta väl vara på den !!

Här finns ett företag som säljer nya vädurar, de har en tydlig beskrivning av funktionen + en skiss att titta på.

http://www.lotin.nu/prod10.htm

Halaj!

Ja, det är en fantastisk uppgradering av det gamla konceptet de har gjort. Såtillvida att de har en perpeetum mobile till försäljning.

Låtom oss granska påståendet som görs:
Bernoullis lag om inkompressibla fluider säger att:
Statiskt tryck = densitet*jordaccelerationen*stighöjd =>
stighöjd = tryck/densitet/jordaccelerationen Vi petar in trycket 5 bar och får:
 stighöjd =500000/1000/9,81 = 51 meter!

Vi använder alltså 2 meters fallhöjd för att pumpa upp vatten 51 m!
Skulle inte tro det.

Använder man lägesenergin som 2 meters fall ger så kan man pumpa upp vatten, visst, men aldrig högre upp än 2 meter max. Och då har man försummat förluster i systemet.

Den där firman luktar gravad hund.

//T

[Ulric Eriksson]

Använder man lägesenergin som 2 meters fall ger så kan man pumpa upp vatten, visst, men aldrig högre upp än 2 meter max. Och då har man försummat förluster i systemet.

Lägesenergin hos en stor mängd vatten omvandlas till rörelseenergi och pumpar en liten mängd vatten till högre höjd. Det blir ingen evighetsmaskin. Eller menar du att det var därför Bruzaholm slutade tillverka väduren, de kom på att den inte fungerar? ;-)

Ulric

[Tapio]

Lägesenergin hos en stor mängd vatten omvandlas till rörelseenergi och pumpar en liten mängd vatten till högre höjd. Det blir ingen evighetsmaskin. Eller menar du att det var därför Bruzaholm slutade tillverka väduren, de kom på att den inte fungerar? ;-)

Ulric

Halaj!

för att byta en stor mängd vatten med lågt tryck mot en liten mängd vatten med högt tryck tarvas en tryckstegrare, men en sådan finns inte här.
Men jag måste fundera lite till för att ge ett svar med större tyngd. Återkommer.

//T

[SvenS]

Nja , alltså .... har sett ritnigarna på denna 1800-tals uppfinning, men det borde funka om man hittar en tillräcklig fallinje = En sjö eller liknande

[Gruff]

Jag vet en som inte förstår hur den fungerar   Det här ska bli roligt att följa.

[Ulric Eriksson]

Funktionen är tokenkel. Vatten strömmar genom en ventil. Ventilen stängs automatiskt varvid det blir en tryckstöt som pressar vatten genom en backventil. Sedan öppnas genomströmningsventilen igen och förloppet upprepas. På andra sidan backventilen får man då vatten med högre tryck.

De enda rörliga delarna är alltså två ventiler.

[SvenS]

Funktionen är tokenkel. Vatten strömmar genom en ventil. Ventilen stängs automatiskt varvid det blir en tryckstöt som pressar vatten genom en backventil. Sedan öppnas genomströmningsventilen igen och förloppet upprepas. På andra sidan backventilen får man då vatten med högre tryck.

De enda rörliga delarna är alltså två ventiler.

korrigering . " vatten strömmar i TRYCK genom en ventil " eller va ´?  Man måste få gratis rörelseenergi nånstans ifrån för att väuren ska gå runt.
I din beskrivning , så har du formulerat pepeetum mobile än en gång i ny förklädnad  

[Ulric Eriksson]

korrigering . " vatten strömmar i TRYCK genom en ventil " eller va ´?  Man måste få gratis rörelseenergi nånstans ifrån för att väuren ska gå runt.
I din beskrivning , så har du formulerat pepeetum mobile än en gång i ny förklädnad  

Nix. Det strömmande vattnet kommer t.ex. från ett vattendrag. Man kan för all del driva den med kommunalt kranvatten också.

[Skytten]

Visst funkar det som vattenpump, och det skulle gå att ta el oxå, men det skulle bara räcka till väldigt lite.

Dessa pumpar kan nog komma tillbaka, eftersom de trängdes ut av billig el, och det har vi ju inte mer. Man kommer nog att använda dem som pumpar, där det är förutsättningar, och där det finns sådana förutsättningar, kan andra apparater bättre göra el, men det är komplicerat mer juridiskt än tekniskt.

[Tapio]

Halaj!

Nu har jag klurat på detta.
Om man skall kunna byta stor mängd, lågt tryck mot liten mängd, högt tryck så är enda sättet att minska genomströmningsarean i backventilen- den som släpper in vatten upp i den ballongformade klockan som innehåller luft under statiskt systemtryck.
Om detta byte kunde göras så skulle det innebära att ju mindre hål, desto högre tryck.
Görs då hålet oändligt litet så skulle man ju få ett oändligt högt tryck ut.
Det känns inte rimligt.

Så tills jag blir motbevisad så klamrar jag -med en dåres envishet - fast vid mitt påstående att man inte kan pumpa vatten till högre stighöjd än dess fallhöjd.

//T

[Edgar]

Hej!

Jag har sett att en vädur fungerar, och att den pumpar vatten högre än fallhöjden, eller rättare uttryckt, betydligt över nivån för ytan på den vattenreservoar man tömmer från.

Detta innebär ju att väduren i sig är en modell av tryckstegrare, och att den sålunda finns i konstruktionen.

Såvitt jag kan förstå så omvandlar väduren rörelseenergi till lägesenergi, på ett smidigt sätt.

Vatten rinner genom tillopsledningen med ökande fart, man får en viss mängd rörelseenergi i vattnet i väduren + tilloppsledningen. När utloppsventilen plötsligt stängs, måste vattnet genom tryckökningen ta vägen någonstans, och försvinner upp genom backventilen upp i klockan, vilken i sin tur är förbunden med ett rör upp till en högre nivå. När rörelseenergin i vattnet blivit noll, så orkar utloppsventilen öppna igen och förloppet repeteras.

Det är alltså inget teoretiskt problem att få tryckstötar på 5 bar i systemet och en därmed följande lyfthöjd på 50 m. Detta beror mer på hur mycket vatten det finns i tilloppsledning, och därmed hur mycket rörelseenergi det finns i densamma, samt hur snabbt utloppsventilen kan stänga, ju snabbare den stänger, ju högre tryck i tryckstöten kan man få.

(Därför har man i vattenledningar långsamstängande ventiler för att undvika tryckstötar, vilka annars kan medföra att ledningen går sönder på grund av materialutmattning.)

För den som är bevandrad i termodynamik, så bör det vara möjligt att beräkna verkningsgraden för en vädur, jag tror inte den är särskilt hög.

Vädurens fördelar är ju att den går och går, utan någon som helst tillförsel av t.ex el eller liknande.

Jag har sett den användas för att pumpa vatten till kreatur från ett litet vattenfall på ena sidan vägen till kor som gick på andra sidan vägen, och deras vattenkar var alltid fullt.  Höjden över bäckens nivå ovan vattenfallet till karets överkant var kanske 1 till 1½ m, och fallhöjden var någon meter. Väduren tickade stillsamt hela dagarna. Man kunde förr i tiden också!!

Edgar

[Richard]

http://www.riferam.com/sling/index.htm

en slingpump fungerar på samma princip,fast det är en liten turbine som blir andriven av rinannde vatten.
Genomför det med en sort växellåda.
En slingpump är känd över hela världen och dem fungerar,men tror inte att man pumpar upp stora mängder,rendement är inte högre än 30%

[Bärfisen]

Energi kan inte förstöras endast omvandlas till andra former, vilket betyder att summan av de olika energiformerna före väduren är lika de efter. Vad väduren gör är ett utnyttja välkända strömningstekniska fenomen.
Bernoulis ekvation säger att summan av läges energi, tryckenergi och röresleenergi är konstant dvs lika före som efter väduren. Vi har tre termer att beakta: rörelseenergi, tryckenergi och lägesenergi. Dessa termer finns före respketive efter väduren, de ändrar sig, men summa är konstant.

Vad man man missar är trycktermen, läggs den till kan uppfodringshöjden bli betydligt högre än fallhöjden beroende på hur stor den blir.  Teoretiskt är det inte så märkligt, men jag har inga praktiska erfarenheter att luta mig tillbaka på.

[ollebolle]

En motsvarande enkel tryckhöjare skulle man få av två pumpkolvar med olika diameter. Kolvarna är ihopmonterade på samma pumpstång. Den större kolven tar in vattnet med lågt tryck och pressar lilla kolven som trycker ut en liten mängd vatten med högt tryck. Med ventiler som kastas om i ändlägena fås stora kolven att gå tillbaka och börja om på nytt att pressa ut vatten på högtryckssidan. Pumpen kan också göras dubbelverkande så pumpning kan ske både på fram och återgående rörelse.

T.ex kolven på lågtryckssidan har 100 ggr så stor yta som högtryckkolven. Vatten strömmar in från ett  rör med stor diameter uppströms vattendraget. Fallhöjden säger vi är 2 dm.

Kolvstångens lågtryckssida är direkt förbunden med högtryckssidan som trycker upp vattnet 100 ggr högre=20 m.

Det krävs 100 ggr så mycket vatten att driva pumpen mot vad man pumpar. Förluster i systemet minskar givetvis de teoretiska värdena men vid mycket låg strömning blir det nog ganska nära 100 gångers tryck.

[Tapio]

Halaj!
Jag har inte alls glömt någon term, jag har förkortat bort dem!
Förutsättningarna är alltså som följer:
Uppströms pumpen sitter ett rör som förser pumpen med vatten från en fallhöjd på x meter.
Nedströms (ja, i systemet alltså, inte i vattendraget) pumpen sitter ett rör som sticker rakt upp i luften.
Båda rörändarna kommunicerar med atmosfärstrycket.
Frågan är nu:
Vid någon uppfodringhöjd nedströms pumpen kommer systemet att inta en jämvikt där vattenpelaren nedströms står still fast pumpen tickar på. Vad blir denna höjd?
När man räknar med Bernoulli så är det ju bra om man sätter sina beräkningspunkter på listiga ställen även om summan av energierna är konstant i alla punkter.
Punkt ett blir såklart precis innan pumpens inlopp. Det är lägsta punkten och höjden kan sättas till noll.
Punkt två sätts naturligtvis längst upp i stigröret där nivån stannar.
Det känns naturligt att göra om de olika energiformerna till tryck istället. Vi får då:
Pstatiskt1 + Pdynamiskt1 + Phöjd1 = Pstatiskt2 + Pdynamiskt2 + Phöjd2
Då börjar vi: Pstatiskt1 = Pstatiskt2 = Patm och kan förkortas bort i båda leden.
Kvar blir: Pdynamiskt1 + Phöjd1 = Pdynamiskt2 + Phöjd2
Phöjd1 satte vi ju till noll. Vattnet längst upp i stigröret står ju still och därför är det dynamiska trycket där noll.
Kvar blir alltså: Pdynamiskt1 = Phöjd2

Frågor på detta?

//T