Hej!

Jag har lagt märke till att det finns flera hundkunniga på forumet. Därför tänkte jag ställa en fråga som kanske är lite sliten, men som jag inte kommit fram till något vettigt svar på ännu:

Är så kallade kamphundsraser mer potentiellt farliga än andra hundraser?

Min erfarenhet är att kamphundsraser som american bulldog, pitbull och staffordshire bullterrier är lite annorlunda än andra hundar.
De valpar jag träffat, vilket är ganska många, har varit oerhört kampvilliga och envisa. När de sedan blivit könsmogna har de allra flesta, i flera fall trots en ihärdig socialisering med andra hundar under valptiden, blivit på ett ovanligt aggressivt sätt ilskna mot hundar av det egna könet. Det är som om de "svallar över" av kamplust och inte känner av läget riktigt innan de går till attack, ofta med både "brottning" och kraftiga, oerhört aggressiva bett med sina oproportionerligt stora käkar.
Mitt intryck är att de har en ovanligt stark kampvilja, ett stort mått av dominant läggning och att de snabbare går till attack mot andra hundar än de flesta hundraser gör. De flesta hundraser har en lång ritual innan de börjar bråka, medan de kamphundar jag träffat har en mkt kort ritual, för att sedan tända till och gå till attack.

Jag vill tillägga att jag på många sätt gillar kamphundsraserna. Hundarna  är ofta sociala med människor, trogna vänner, outtröttliga brukshundar och roliga lekkamrater.
Problemet som jag ser det ligger i deras aggressiva beteende mot andra hundar och det är av den anledningen jag inte skaffat en kamphund. Jag orkar inte med att hela tiden riskera ett allvarligt hundslagsmål så fort jag släpper hunden. Även om jag säkert skulle kunna träna hunden till att inte springa fram till andra hundar, kan jag inte garantera att den lyder mig alltid. Det kan ingen hundägare.
Min personliga erfarenhet är att kamphundarna inte är mer farliga för människor än andra hundraser om de är vettigt socialiserade med människor från tidig ålder.

Vad har ni för synpunkter?

Jag har English Bull Terrier själv. Så jag klarar kanske inte att vara helt opartisk  

MEN......tittar jag på problemhunden och sen på hussen. Hmja.....ofta så är det en slirig typ med mysko värderingar om vad en hund är för något.

Vet ni vilken ras som toppar bitstatistiken procentuellt per 100 hundar av samma ras i sverige? Hmjo......golden retriever.

Dom flesta så kallade "kamphundar" jag träffat har varit dom mest slöa, fisiga, soffpotatisarna jag sett i hundvärlden.

Men jag håller med om att låta sin bulle eller whatever "stressa upp sig", är ingen bra idé. Dom testar herraväldet varje dag och den dagen han anser att han vunnit och stressar över så kan man få problem. Jag tror inte ens på såna där stressbollar och liknande.

En annan sak med just bullar är deras strama ansikte och otydliga ansiktsspråk. En "vanlig" hund har mkt. tydligare mimik och vill läsa av andra hundar på samma sätt. Så när stoneface råkar i gruff så beror det ofta på att den andra hunden inte sett varningarna. Som bullhusse ser man direkt när det är dags att bryta en lek som riskerar gå fel. Men tydligt är det INTE.

Men att dom skulle vara mer agressiva, vet jag inte. Snarare att dom är mer av allting. För det finns heller ingenting gladare och pussigare än en bulle när du kommer hem.

Opartisk? Hell no!

 

Vet ni vilken ras som toppar bitstatistiken procentuellt per 100 hundar i sverige? Hmjo......golden retriever.

Är inte Golden Retriever den vanligaste hundrasen i Sverige?

Det skulle vara intressantare att se bitstatistik procentuellt för varje hundras.

Ok, men det stod inte "av samma ras".

Var kan man läsa om den statistiken, vilka som gjort den osv?

 Jag har läst på något Forum (kommer inte ihåg var) att den där bitstatistiken på Golden är en "skröna" eller vandringssägen som kommer tillbaka lite då och då ungefär som "Råttan i Pizzan", men jag vet inte hur det är.... När en Goldenägare försökte kolla upp uppgifterna från bla polis och sjukhus så uppgavs det att det inte förs någon sådan statistik.
 Oavsett hur det är med bitstatistik osv så beror det mesta säkert på Husse/Matte oavsett hundras.
                          Mvh
                        Charlotte
 

Jag ser ju 1000 gånger hellre ungdomar som ska vara tuffa med s.k kamphundar än med Belgiska vallhundar eller dobermann tex. "Kamphundsraserna" (fånigt ord eg. då det är diverse hundraser som klumpas ihop som inte ens behöver vara kamphundar) är ofta mycket sociala, stabila & trevliga. Visst har de en hel del skärpa men med vettiga ägare så är de mkt trevliga!
Min Malle däremot skulle i fel hem vara en riktig "hugg-hund" då de är vekare, snabbare i reaktion & extremt signalkänsliga (uppfattar "hotsignaler" fort)
så man får tacka sin lyckliga stjärna att de inte ser tuffa ut iaf..

Jag tycker att kamphundsdiskussionen är så överdriven. det handlar (som sagts tidigare) inte om hundarna utan om ägarna...

Jag har själv ingen erfarenhet av bullterrier, men med tanke på vad vissa raser avlats till (deras historia) så är det självklart att vissa raser har lägre tröskel till "skarpa lägen" än vad andra har. Detta i kombination med "fel" människa kan sluta olyckligt. Men även med rätt människa kan det gå fel.

Det jag känner till är en bekants bullterrier och denna hund kan slå över och att bli helt galen om den hamnar i situationer som har med kamp att göra. En gång blev det kamp om mat. Hunden tiggde mat av en person som föste undan hunden. Hunden gav sig inte, och blev undanföst några gånger till, och plötsligt small det bara. Hunden tiltade totalt och blev helt blockerad av raseri. Personen kunde inte göra annat än tappert försöka hålla hunden undan från sig innan ägaren (som befann sig i ett annat rum) kom och slet bort hunden. Då först släppte hundens blockering och det var precis som att den förstod att den gjort något alldelens galet men utan att kunna hjälpa att det slog över.

Hade personen markerat ordentligt från första början att hunden inte fick tigga så hade de inte hamnat i denna kampsituation om maten, och detta hade antagligen aldrig hänt. Ägaren kan heller inte anklagas för "skit bakom kopplet" eftersom det är en enormt duktig person med hundar och med lång erfarenhet, ja det finns faktiskt inte många som kan mäta sig med henne. Normalt är denna hund också väldigt go, precis lika go som många av tidigare inlägg beskriver hundarna. Men det spelar ingen roll hur go hunden än är när den visat vilken bomb den är.

Jag berättar inte detta för att ytterligare förstärka hundtypens sämre rykte, men många duktiga hundmänniskor har en förmåga att enbart lyfta fram positiva sidor hos den egna rasen. Om någon hund visar sig från en sämre sida så skylls det alltid på hundägaren. Ofta kan det nog vara så, men absolut INTE ALLTID!! Jag tycker man kan tänka på att en hund, trots en mycket duktig hundförare bakom sig, ändå kan slå över och bli totalt blockerad av raseri. Hur goa soffhundar bullterriers (och andra raser av den hundtypen) än är, så finns det en skarpare sida hos dem också, och den skarpa sidan kan vara lättare att väcka än hos många andra raser.  

Det hänger väl lite på uppfödaren också, om han/hon är seriös? Jag föreställer mig att det finns de som inte avlar på de "snällaste" hundarna av dessa raser, som är ute efter att få fram kampvilliga hundar...?

Jag tycker att det är konstigt att folk säger att "det beror bara på ägaren" att en hund har låg retningströskel och agressivt beteende när det gäller just agressiva raser.
Om det bara beror på uppfostran så går det att få en vallhund att aldrig valla (det är väl bara att avprogrammera vallinstinkten då) Pittbul och många andra raser är bara avlade på att slåss bra, skada så mycket som möjligt och att snea ur fort..Jag har träffat många pittbuls som inte kan gå förbi en annan hund oavsett kön utan att försöka rusa på och det även snälla glada hundar. Hur kommer det sig tro
Det är väldigt viktigt med socail träning av unghundar oavsett ras men personligen skulle jag hellre köpa vilken hunras eller byracka som helst utan kamphundsinslag..
Man får än så länge tycka som man vill
Ps om ni vill ha en lugn och snäll hund som vaktar så finns det andra raser tex Pyreenehund eller engelsk mastiff

Jag tar allt med en nypa salt som står i kvällstidningarna, framförallt när ordet kamphund eller pitbull är inblandat. Det är självklart tragiskt för bostonterriern och hennes ägare, absolut, men jag tvivlar starkt på att det var en pitbull som attackerade, av flera skäl.

Dels finns det inga renrasiga pitbulls uppfödda i Sverige, eftersom rasen inte är godkänd här. Den kan naturligtvis varit importerad, men vad är oddsen för att bostonterrierns ägare eller kvällstidningen känner igen en renrasig pb? Det finns idag inga renrasiga hundar som avlas på egenskapen kamp, i den bemärkelsen att man vill att hunden oprovocerat ska anfalla djur och människor.

Däremot finns det gott om folk som (ibland i välmening) säljer blandrasvalpar av de gräsligaste korsningar, kombinationer som kan bli fullständig katastrof även om de som renraser är jättetrevliga. Där har du kvällstidningarnas "pitbulls". Det är hundar som pga dålig eller okunnig uppfostran blir till exempel hundaggressiva. Jag ser dagligen sådana hundar, av alla de sorter och raser, och många av dem är hundar i vanliga familjer. Men på något vis fäster man sig inte vid en papillon eller corgi som hänger i kopplet och skäller på sammar sätt....

Definiera gärna begreppen "kamphund" och "aggressiva raser"... Jag är rätt säker på att de raser som jag tänker på som har närmare till aggressivitet är helt andra än de du tänker på...

Och hur vet du och jag och tidningarna vilken sorts aggressivitet attackerna bottnar i? Min mamma har en jättetrevlig hund som kan göra utfall mot andra hundar i vissa situationer, oavsett färg och storlek. Varför? Jo, för att hon är osäker...inte aggressiv....

Visste du förresten att i USA används pitbullterriern framgångsrikt som terapihund?