Så var det dags för mina fåglar att få ovälkommet besök
.
Gick som vanligt ut för att bomma för hönshusen strax efter 9:00 pm och hörde redan från gårdsplanen att hönsen i det näst största hönshuset inte var glada.
Huset är en liten lada i två plan varav hönsen bor på nedre våningen och stängs av från övervåningen med en stor plywoodskiva högst upp i trappan.
Hela bottenvåningen är rovdjurssäkrad men tydligen hjälpte inte det. Så fort jag kom in så såg jag hönsen uppskrämda i ladans ena hörn och blodspår som ledde upp till övre planet förbi den nu undandragna plywoodskivan. Jag följer blodspåren och ser tre höns med avbitna huvuden och ett tvättbjörnsarsle som försvinner ut genom ett uppbrutet hål i taket.
Då han/hon lämnat kvar byten på övervåningen sprintar jag tillbaka till kåken hämtar 22án och klättrar tillbaka upp på ladans övervåning där jag sätter mig i ett hörn mittemot takhålet. Och mycket riktigt, högst 2-3 minuter senare tittar hönstjuven in igen....för sista gången denna gång. Ett skott mitt emellan ögonen får slut på denna gynnares framfart för gott.
Genomräkning av fåglarna visade att hon han ta 4 höns denna gång, vilket jag anser MYCKET lyckosamt, vid tidigare tvättbjörnsbesök har jag blivit av med tvåsiffriga antal varje gång. Änn mer lyckosamt var det naturligtvis att jag fick tag på henne eftersom tvättbjörnar liksom rävar i stort sett alltid kommer tillbaka om de lyckats få tag i fåglar en gång.
Att tvättbjörnshonans ungar nu svälter ihjäl i skogen (hon var mjölkstinn) är naturligtvis inte kul, men mina prioriteringar ligger i överlevnaden av gårdens djur i första hand.
Det som stör mig är svårigheten att hålla dessa djur utanför hönshusen. Jag var övertygad om att jag hade rovdjursskyddat ladan, men likförbannat hittade tvättbjörnen en fuktskadad del i ena hörnet av taket som den lyckades bryta upp.
Jaja....you live..you learn...imorgon skall jag ner och köpa svetsat stålnät att spika fast över alla delar på hönshusens tak som verkar svagare.
/Fred
