Plasten används för att skapa en gastät "fuktspärr" i väggen, för att hindra fuktvandring. Vindpapp används för att släppa igenom fukt, men inte vind.
Diffusionstät plast spärrar både vind, vatten och fukt. Det blir helt tätt.
Typiskt vill man ha fuktspärren så nära den varma sidan som möjligt, och en fuktgenomsläpplig vindspärr så nära den kalla som möjligt. Orsaken är att varm luft typiskt innehåller mycket mer vätska än kall. Utandning, matlagning och sådant. Om den varma luften tillåts "vandra" i väggen kommer den efter isoleringen, eller inne i den, att kylas ner. Då kondenserar vattnet och det blir blött inne i väggen. Med risk för mögel och annat jobbigt.
Det rätta för dig hade nog varit att ha först en innerpanel, sedan plastfilm, därefter reglar och isolering, sedan vindpapp och en luftspalt, sist ytterpanelen. Plywooden hade, om den behövts, kunnat ersätta antingen innerpanelen eller vindpappen för att göra väggen starkare. Målad kunde plywooden fungera både som innervägg och fuktspärr.
Så du har gjort din vägg fel. Det finns risk för kondens inne i väggen mellan plywooden och plasten. Du borde haft ett gastätt skikt precis bakom innerpanelen. Och ett vindtätt skikt bakom luftspalten under ytterpanelen. Cellplasten är inte gastät, så varm fuktig luft kan vandra fritt i den. Att ha fuktspärr bara på utsidan är nog värre än att inte ha någon fuktspärr alls.
Om det verkligen blir kondens där beror på hur fuktigt och varmt du har det, och hur ventilationen fungerar. Och på hur tät du gjort väggen.
Om möjligt skulle jag föreslå dig att sätta tät plast bakom innerpanelen. I vanliga fall brukar man göra det gastätt med plast mot innerväggen och vindtätt mot ytterväggen med vindpapp. Istället kan du ha en "luftning" av utrymmet mellan plastskikten. Så att det kan komma in lite luft i botten och värmas inne i väggen och ventileras ut i toppen, tillsammans med eventuell fukt. Inte så att det blir drag och kyler, bara så att eventuell fukt inte stängs in helt mellan plasten.