Vad göra med bagge?

[Sätterbron]

Går det verkligen att ha bagge med tackorna året om?
Vi skaffade får i somras och i höstas utökades vår lilla flock (tre tackor) med en bagge. Det märktes direkt att det var en ganska yster bagge som till tackornas förtret jagade dem friskt den första tiden. Jag har inte riktigt kommit överens med honom och han är väldigt närgången mot mig. Vi har slutat att klia honom efter att han stångade min sambo när han slutade klia.
 Igår när jag och mina barn var i fårstallet, och min äldsta stod på en avsats som står utanför boxen för att barnen ska kunna klappa fåren, hoppade baggen upp och skulle stånga honom! Som tur är träffade han inte så illa och min son förstod nog inte vad som hände! Nu till saken! Jag är klar över vad jag vill göra med baggen! Men är baggar såna? Jag vet att man aldrig ska lita på en bagge men det är inte roligt att inte kunna gå in till fåren som man vill. Ska vi slakta honom och hoppas på bättre lycka med nästa bagge?

[Rydberg]

Ja. Det skiljer på olika baggar.
Ömsesidig respekt brukar funka på de flesta.

[Charlotte]

 Vilken ras är dina får? Vissa raser lammar 2 ggr/år om dom går med baggen hela tiden, det är inte så lyckat.
 Alla baggar är inte såna, jag har haft/har en hel del som är snälla, men jag har dom inte med tackorna annat än under betäckningstid.
  Jag litar dock inte så på varken bagge eller tjur att jag skulle låta små barn vara i hagen utom räckhåll för mig. När jag har med mina syskonbarn så ser jag till att dom är närmare mig än vad dom är baggen och jag håller hela tiden ett öga på vad baggen tänker göra, hur snäll han än är så vet man inte riktigt vad dom kan hitta på med små människor.
                                                  Mvh
                                              Charlotte

[ulfg]

I erat läge med bara en liten flock på tre tackor skulle jag nästan välja att låna/hyra en bagge när det är dags för betäckning. Vilken kontakt har ni med kollegor runtom er? Ett annat alternativ är att köpa in ett bagglamm och sedan slakta honom efter fullgjord tjänst. Det är så väldigt individuellt och skiftande om en bagge är snäll eller ej och det kan dessutom förändras över tiden. Med småbarn i familjen måste det vara jobbigt att hålla garden uppe hela tiden inne i fårhagen. Min bagge går med sina 14 tackor året runt och är from som ett lamm, men jag släpper inte fram små barn till honom utan att stå bredvid ändå. Hur han är nästa år vet jag inte heller.

[Sätterbron]

Nej, jag skulle inte ens släppa in barnen i hagen utan mig om vi så bara hade snälla tackor! Vi Har Helsingefår och de brunstar året om men planen är att skilja av baggen och bagglammen i slutet av sommaren och hoppas att det inte blir betäckning innan det Sen har vi inte tänkt att ha bagge alla år heller.
Det verkar som frysen är det bästa alternativet för denna bagge!

[vallhunden]

Japp

[Sätterbron]

Nu ska min stora starka underbara men väldigt blödiga sambo få ta del av allas svar och åslkter Tack

[Cokett]

      Ta bort honom för din och familjens säkerhet
   
 

[vallhunden]

Baggen alltså....

[Sätterbron]

 

[Cokett]

 

[Fåraherden]

Ta kål på den fan. Det är dessvärre det enda man kan göra med en ilsken bagge, hävdar jag. Ilskan kan dessutom nedärva sig. Alla baggar kan puttas lite ibland om fel situation uppstår. När ett djur visar prov på oprovocerad ilska som Sätterborn berättar är et en helt annan sak. Då finns det bara en utväg.

[Sätterbron]

Nu äntligen är baggen väck! Jag tror att tackorna drog en lättnadens suck. Nu väntar vi på avkomman som är beräknad till vilken dag som helst Det är nästan värre än att vänta på mina egna förlossningar

[Westan]

Synn att jag missade denna tråd. Brukar aldrig missa tillfället att försvara baggen. För baggen har ett oförskämt dåligt rykte.
Och ryktet sprids med långa ben bland ryktesbärarna - de stackars fårägarna som utsätts för detta elaka djur. Så elaka är de att de
förtjänar att beskirivas som följer:

Ta kål på den fan. Det är dessvärre det e

Är en bagge en fan. Folk som demoniserar djur borde diskvalifiseras för att ta hand om dem och tillvarata deras tjänster.
Att demonisera djuren är ett simpelt sätt att slippa reflektion och försöka förstå vad som händer och har hänt när saker går på tok.
Den första baggen vi hade blev vi tvungen att slakta för att den stångade allt som hette människa som kom in i hagen. Men det var inte
baggens fel utan mitt eget till 100%. Jag trodde att jag kunde tukta baggen till underkastelse och lydnad. Trots upprepade förödmjukelser
gränsande till baggmissahandel gav han sig inte. Han reste sig alltid upp och erbjöd att kämpa ärligt på det enda sätt som baggar
känner till. Min enda möjlighet att besegra honom skulle vara att  gå ner på alla 4 och leverera batalj skall mot skalle.

Efter jag insett detta har jag aldrig haft problem med baggarna mina för jag tycker väldigt mycket om deras oräddhet, livsglädje och nyfikenhet. De är verkligen underbara representanter för det manliga könet. Men eftersom fåret är ett bytesdjur så har det en medfödd försiktighet när den umgås med människor, en främmande art och på det individuella planet fårets värsta fiende. 
Nyckelfrågan i förhållandet till baggen är rädsla. Känner du rädsla för baggen så har du ett problem för djuret avslöjar dig, denn känsla går inte att maskera. För baggen så betyder vittringen av din rädsla en signal till att omsätta denna för baggar vedervärdiga hållning till social herrarki. Genom en nya rangordning och dess sociala trygghet försvinner rädslan.

Det bästa sättet att övervinna sin rädsla är att börja lära känna sin djur, lära sig uppskatta dem, lära sig tycka om sina djur, verkligen gilla dem.

[glim]

Klokt svar från Westan. De allra flesta djur är inte elaka, utan gör bara på "sitt sätt". Just nu har jag en bagge som var flasklamm och han är lite "buffligare" än de tidigare, beroende på at han haft lite för mycket närkontakt med människa. möter man honom med att klia under hakan , brukar han lugna sej. Alltså inte elak utan snarare kontaktsökande. Dock bör man alltid ha" ögon i nacken" då det gäller baggar. När könsdriften är som starkast ska man alltid vara försiktig och respektera alla djur, naturligtvis också om dom har ungar.

[ersam]

Man kan väl även lyfta det till att får överlag kan vara farliga att stå i vägen för speciellt om man är liten. Det är en oerhörd kraft när de känner sig trängda eller om man råkar stå i vägen. När det gäller baggar så tycker jag att de alltid - förr eller senare - kommer till en punkt då de börjar kaxa sig för mycket och då är det dags för grytan! Men det gäller även tackor som lägger sig till med ovanor eller beter sig så det är väl ingen större skillnad.

Vår bagge som vi har just nu kan ta sats på 50 meter och rusa emot mig när jag har ryggen emot. Sista metern så tvärbromsar han. Men han vet väl att jag har beredskap för att han är på väg... 

[Sätterbron]

Baggen vi hade blev mer och mer konstig. Att han var bufflig mot oss var väl en sak men han blev på slutet riktigt jäklig mot de högdräktiga tackorna också. Vi kunde inte heller skilja ifrån honom tyvärr. Inte var han en fan men det funkade inte. Vi har lärt oss något och hoppas att det aldrig behöver sluta så igen.

[ersam]

Här hemma så skiljde jag av en tacka som hade ett dödfött lamm och var allmänt medtagen efter förlossningen. Tre-fyra dagar efter så släppte jag ut henne i hagen igen och vilket gruff det blev med baggen. De riktigt smällde när de tog sats och stångades. Jag var ju självklart lite orolig för hennes situation för hon hade bara några dagar innan varit riktigt dålig - men då ser jag att det är hon som riktigt förföljer baggen för att sätta honom på plats. Vek han inte undan i tid eller underkastade sig så fick han riktigt på nöten.

Tilläggas kan att hon annars är den mest försiktiga och lugna tackan av alla här hemma. Girlpower!