Oj, det var mycket olika på en gång

Ska ni bara ha kött till er själva så räcker ju gott ett par stycken, och då är det ju ingen som behöver ha synpunkter på hur ni hanterar köttet.. Ska du däremot ha en sugga + galt så kommer det ju att bli åtminstone 15 avkommor per år, och då lär ni ju inte hinna äta dom själva utan måste sälja köttet, och då blir det ju genast en helt annan sak. Visst kan man slakta och sälja svart, men jag skulle aldrig våga det och sen sova gott, kul så länge allt funkar, men den dan nån får salmonella av köttet eller blir sjuk av det på annat sätt, så är det inte så muntert längre. Visst, risken är liten, men att den finns kan ingen neka till. Så då handlar det om att hitta ett slakteri som kan slakta och besiktiga ert kött innan ni säljer det, och hur den möjligheten är just i era krokar vet du ju bäst själv..
Angående raser så sulle jag råda er att ta en vanlig piggham, vet att det är många här som propagerar för Linderöd, men har du dom ute kommer du ändå att få ett ypperligt kött, och dessutom mer och betydligt billigare. Men har du nån särskild anledning att vilja värna om en gammal ras så är ju naturligtvis Linderöd ett bra val.
Hanteringen av djuren är ju inget speciellt, det är ju lite mått och sånt som finns i djurskyddslagen som måste uppfyllas, men det är ju inget märkvärdigt.
Har du sugga + galt så ska du försöka skilja dom åt vid grisningen, inte precis för att han kommer att äta upp kultingarna, det kan lika gärna suggan göra om det vill sig illa, utan för att hon ska ha lite lugn och ro. Galtar är överlag rätt störiga och det blir inte precis en mamma-pappa-barn idyll av det, dom funkar inte riktigt så...
Ska du ha andra djur ihop med dom så är det inte grisen som kommer att ha synpunkter på sällskapet

utan i så fall det andra djuret, men alla vänjer sig om man inte krånglar till det för mycket, våra hästar vande sig vid grisar på ett par dar, medan grannens ännu efter flera år inte kan gå förbi grishagen...