Min hund är superkräsen!

[Nina W]

Har du kollat halsen?

Mitt livs enda vovve var en fin sivergrå liten mellanpudeltik.
Hov var petig med maten hela sitt liv, men enda gången hon matstrejkade totalt var då hon hade fått ont i halsmandlarna.
Det gjorde ont att svälja helt enkelt, så det var därför som hon inte åt!
Vi gav henne ganska mycket fett för att hon skulle hålla formen. Det mådde hon bara bra av för hon var "full i spring. Ju fler
kalorier hon svalde, dess gladare och mer energisk blev hon. Ister låter äckligt. Det går bra att blöta upp torrmaten i grädde
och hemkokt buljong. Vetegroddsolja och lite fiskolja, ibland olivolja...
En lite kul grej var att hon sällan åt upp allt på en gång. Men vågade en av katterna närma sig skålen så jagade hon bort den
och skyndade sig att slicka rent.
 

[Trollmor]

Jaha, så lite kunglig svensk grön avundsjuka kan vara pricken över i?

[Kattamor]

Tack för tipset Nina W!
Tintin älskar olja. Jag spilde matolja på golvet en gång och han hjälpte mig gladeligen att "tvätta rent" Fiskolja och även olivolja ska jag testa i torrfodret.
Jag ska även ta honom till vetrinären och kolla hans halsmandlar. Det kan ju vara därför han inte vill äta torrfoder utan nån gång då och då äter upp kattens burkmat, den är kanske lättare att svälja.

Rått kött, burkmat eller torrfoder kan ju diskuteras i evighet, men jag tror faktiskt att så länge hunden får alla de näringsämnen den behöver för att klara sig så kvittar det. För tändernas skull är ju nog rått kött eller torrfoder bäst.
Sen tror jag också att olika hundar (och även katter) har olika grad av rovdjur i sig. Som Tintin t.ex. Han äter på sin höjd rå bacon (men det gör å andra sidan jag också...) emedan min schäfer för 10 år sen älskade rått kött. Jag glömmer aldrig när hon snodde oxfile'n uppe på diskbänken...

Och Kimma; jag är tacksam för att du kom med råd men eftersom Tintin knappt själv är medveten om att han är klassad som ett rovdjur visste jag att det aldrig skulle fungera att ge honom rått kött. Dessutom skulle det vara svårt att få plats med en skalle i hans lilla matskål...
Förresten, du skrev i ett inlägg den 22 september att sagolika lilla Gisela gladeligen sprang efter dina uniformerade ben...
Var det dina lederhosen, eller?  

[Kimma]

Tack för tipset Nina W!
Tintin älskar olja. Jag spilde matolja på golvet en gång och han hjälpte mig gladeligen att "tvätta rent" Fiskolja och även olivolja ska jag testa i torrfodret.
Jag ska även ta honom till vetrinären och kolla hans halsmandlar. Det kan ju vara därför han inte vill äta torrfoder utan nån gång då och då äter upp kattens burkmat, den är kanske lättare att svälja.

Rått kött, burkmat eller torrfoder kan ju diskuteras i evighet, men jag tror faktiskt att så länge hunden får alla de näringsämnen den behöver för att klara sig så kvittar det. För tändernas skull är ju nog rått kött eller torrfoder bäst.
Sen tror jag också att olika hundar (och även katter) har olika grad av rovdjur i sig. Som Tintin t.ex. Han äter på sin höjd rå bacon (men det gör å andra sidan jag också...) emedan min schäfer för 10 år sen älskade rått kött. Jag glömmer aldrig när hon snodde oxfile'n uppe på diskbänken...

Och Kimma; jag är tacksam för att du kom med råd men eftersom Tintin knappt själv är medveten om att han är klassad som ett rovdjur visste jag att det aldrig skulle fungera att ge honom rått kött. Dessutom skulle det vara svårt att få plats med en skalle i hans lilla matskål...
Förresten, du skrev i ett inlägg den 22 september att sagolika lilla Gisela gladeligen sprang efter dina uniformerade ben...
Var det dina lederhosen, eller?  

Jag har en pekineser korsning på knappa 5kg som utan problem knäcker en kaninskalle på mitten. Man ska inte förakta storleken 
Njäe, inga lederhosen, min uniform har ankellånga ben och emblem på sidan. 

[Kattamor]

Tack Nina W!
Du är en räddande ängel.
Äntligen har jag hittat nånting som Tintin tycker om!
Vanligt Royal Canin Mini utblandat med ett par teskedar rapsolja. Jag prövade andra oljor men detta var vad han fastnade för. Han åt en halv dl torrfoder med olja rakt av! Till och med katten äter sina torrisar på det viset nu.
Du får en guldstjärna i min bok.
Åter igen, TACK! 

[maravilla]

Vad skönt att det löste sig.

En annan sak jag tycker att man bör tänka på är att inte ha maten framme om de inte äter upp.
Utan du serverar maten och när han ätit färdigt så plockar du bort skålen (även om han lämnat) tills nästa gång som det är mattid.
Du kan även för att befästa ledarrollen ta ett t.ex ett kex som du håller i matskålen som står på bänken och bryter av bitar och äter, vilket för hunden ser ut som om du äter från hans mat och sen ger du honom skålen med "resterna". Alfaparet äter alltid sig mätta först och sen får de andra resterna.
Vet inte om om det blev förståligt men ska försöka hitta titeln på boken jag läste om detta.

Fortsatt lycka till!!

[Kattamor]

Jag har provat att ta skålen och "låtsas äta" ur hans skål och smacka riktigt ordentligt för att få honom intresserad. och det lyckades ända tills jag satte ner skålen och han fick se vad som var i den. Då är det som om han sa " du kan få det mossan, jag vill inte ha det längre". Det slinker tydligen endast ner med olja.

[Trollmor]

Eländes djur med INTELLIGENS... 

[sofiaho]

Du kan även för att befästa ledarrollen ta ett t.ex ett kex som du håller i matskålen som står på bänken och bryter av bitar och äter, vilket för hunden ser ut som om du äter från hans mat och sen ger du honom skålen med "resterna". Alfaparet äter alltid sig mätta först och sen får de andra resterna.

Eller så skiter man i det och får en mer naturlig relation till sin hund

/sofia - etologstudent

[maravilla]

Eller så skiter man i det och får en mer naturlig relation till sin hund

/sofia - etologstudent

Du menar att den bör sitta på stol vid middagsbordet och äta med kniv och gaffel tillsammans med familjen 

Ja, vad som är naturligt eller inte är olika för oss alla. Och därom kommer de lärda och alla andra tvista om i alla tider.
Och så länge det funkar och alla mår bra så är det ju bra, men då jag uppfattade det som att hon hade ett problem ville jag ändå ge ett tips. Om jag frågar på ett sånt här ställe brukar det vara för att jag vill ha tips och svar sen får man sålla och pröva det som passar en själv.

Om någon är intressead så heter boken :  Förstå din hund Om att fostra hundar utifrån deras naturliga beteende av Jan Fennel.

Skönt att det funkar med oljan iaf och hoppas att det håller i sig!!

[sofiaho]

Grejen är att det är b*llsh*t att alfaparet äter först. Vart Jan Fennell har fått det ifrån vet jag inte, men antagligen nån gammal studie gjord på vargar i ett för litet hägn m allt för många brister för att kunna kalla det naturligt. Studier på vilda vargar (som lever naturligt och har en naturligt fungerande flocksammansättning) ser man inte sånt hos (så länge det inte råder enorm födobrist, men det ska det väl inte göra hemma i våra hem?).

[maravilla]

Som jag sa så kan det tvistas om i all oändlighet  .
Själv har jag inte studerat vargars beteende och har ingen egen hund nu men läser böcker i väntan på en.
Har du någon annan bok du rekommenderar?

[Kattamor]

Eller så skiter man i det och får en mer naturlig relation till sin hund

Min lillasyster har alltid haft hund och hon sa till mig när hon fick barn att " när du får barn går hunden från att vara barn till att bli hund". Jag är 44 och har varken barn eller barnbarn. Då kanske det inte är så konstigt om jag "mammar" Tintin. Han är mer eller mindre mitt barn och jag är hans mamma. Han följer mig vart jag än går, om det så är på toaletten. Han sitter i mitt knä närhelst han får chansen och jag älskar hans närhet. Han älskar mig villkorslöst, precis som ett barn. Han kanske inte är lika stark som en hund som får leva "naturligt" men han har det bra. Jag har svårt att se Tintin som en "ägodel", utan vi lever mer på lika villkor. Han tjafsar med mig varje dag, precis som ett barn, men jag brukar anamma så pass mycket auktoritet att han gör som jag säger.
Jag kan inte och kommer aldrig kunna se på Tintin annorlunda än som mitt eget barn. Jag skulle inte kunna älska honom  mer om han kom från min egen kropp.
Så en naturlig relation till sin hund är relativt - alltså olika för olika människor.

[Charlotte]

Som jag sa så kan det tvistas om i all oändlighet  .
Själv har jag inte studerat vargars beteende och har ingen egen hund nu men läser böcker i väntan på en.
Har du någon annan bok du rekommenderar?

 Åh, det finns hur många bra som helst!
 *Klickerträning för din hund, eller Lydnadsträning i teori och praktik (en fördjupning av Klickerträning för din hund med inriktning för lydnadsträning, men den är ännu bättre)-Cecilie Köste och Morten Egtvedt
 *I samspråk med hunden. Lugnande signaler-Turid Rugaas
 *Kontaktkontraktet- Eva Bodfält
 *Skjut inte hunden- Karen Pryor
  En prenumeration på tidningen Canis, även gamla nummer går att köpa:
    http://www.canis.se/
  På hemsidan finns ett antal böcker man kan beställa och ett bra Forum.
                           Mvh
                        Charlotte

 

[sofiaho]

Min lillasyster har alltid haft hund och hon sa till mig när hon fick barn att " när du får barn går hunden från att vara barn till att bli hund". Jag är 44 och har varken barn eller barnbarn. Då kanske det inte är så konstigt om jag "mammar" Tintin. Han är mer eller mindre mitt barn och jag är hans mamma. Han följer mig vart jag än går, om det så är på toaletten. Han sitter i mitt knä närhelst han får chansen och jag älskar hans närhet. Han älskar mig villkorslöst, precis som ett barn. Han kanske inte är lika stark som en hund som får leva "naturligt" men han har det bra. Jag har svårt att se Tintin som en "ägodel", utan vi lever mer på lika villkor. Han tjafsar med mig varje dag, precis som ett barn, men jag brukar anamma så pass mycket auktoritet att han gör som jag säger.
Jag kan inte och kommer aldrig kunna se på Tintin annorlunda än som mitt eget barn. Jag skulle inte kunna älska honom  mer om han kom från min egen kropp.
Så en naturlig relation till sin hund är relativt - alltså olika för olika människor.

Din relation tycker då jag känns mer naturlig än någon som försöker anamma resultat från forskning på vargar i fångenskap som naturlig förebild för vår hund

Mina hundar är oxå mina familjemedlemmar. Vi tillhör olika arter och kommer aldrig ha någon som helst typ av rangordning oss imellan.