Passivhus

[Gano]

Hej.

Jag har börjat snöa in på passiva hus, d v s hus som huvdsakligen värms av människorna som lever i dem. Intresset ökar för produktion av välisolerade hus.

Men en sak funderar jag över. Är det inte så att ett passivhus enligt de definitioner som fastställts av Passivhaus institut i Tyskland inte fungerar "passivt" i Sveriges klimat ? Lindåshusen har ju bevisligen behövt energitillskott under vintern. Följdfrågan blir ju vad som krävs i norra Sverige för att fungera passivt, är det överhuvudtaget realistiskt ?

Mats Wolgast byggde ju redan 1979 ett mycket välisolerat hus med tjocka väggar, 4-glas fönster, braskamin, FTX med markförvärmning och fläktar för att sprida värmen mellan rummen.

Sedan funderar jag över varför man inte förser ett sk passivhus med en mindre värmepump ? Det skulle räcka med en mycket liten värmepump för att klara uppvärmningsbehovet och i större delen av Sverige skulle en elpatron var överflödig för annat än ett rent haveri i värmepumpen.

Eftersom man inte behöver så avancerat distributionssystem i ett superisolerat hus så räcker det med en punktformig värmekälla typ fläktkonvektor.  Egentligen skulle det räcka med en enkel luft/luftvärmepump av normal storlek. Solfångare verkar vara accepterade som tillskott, främst då för varmvattenproduktion. Rätt styrda och dimensionerade så kan en solfångare av modern konstruktion stå för 70-75% av varmvattnet på årsbasis i södra Sverige, vilket är effektivare än att låta en bergvärmepump stå för varmvattenproduktionen.

Sedan kan man grubbla över om det är rätt väg att konvertera till vattenburen värme med radiatorer, golvvärme etc i Sveriges alla 70-talsvillor ? Är det rätt väg att konvertera till fjärrvärme ? Eller har Mats Wolgast fortfarande rätt ?; med bra isolering inget behov för radiatorer och rör i hela huset.

Får se om någon nappar på denna tråd...

MVH/Gano

[loy]

Jo
Jag tror också att superisolerat hus är rätta vägen att gå till väga på. Men vilket isoleringsmaterial är det bästa att använda för att undvika fukt mögel och köldbryggor?
Jag tror att frigolit ger en bra isolering samtidigt som frigoliten är en effektiv fuktspärr i sej dessutom går det att undvika köldbryggor eftersom frigolitblocken är hårda och kan limmas ihop. Frågan är bara hur fästes frigoliten i befintlig fasad på ett bra vis.
Ett sätt att värma upp huset om det behövs lite värme vintertid är ju med fotogenkamin som eldas med kasserad frytyrolja från pizzerior. Det går att rena den med hjälp av filter. Varför lägga pengar på dyra uppvärmningsalternativ typ värmepumpar vedpannor solvärmeanläggningar osv osv. Skulle vara intressant att få något svar på mina antaganden från någon kunnig inom byggnadsteknik.

[Baxima]

Varför lägga pengar på dyra uppvärmningsalternativ typ värmepumpar vedpannor solvärmeanläggningar osv osv.

Jag tror det går jämt upp faktiskt. Ett pasivhus är väl inte direkt gratis.

[loy]

Stämmer att isolering inte är gratis men rätt isolering  utförd på rätt sätt håller betydligt längre än värmepumpar och annant teknisk lull lull.

[joannaoj]

Jag har också blivit lite förtjust i detta passivhusfenomen, men vet inte så mycket ännu.

Kan man "passivisera" ett hus eller en lägenhet som redan är byggd? Jag ska snart flytta in i min mormors lilla radhuslägenhet som jag ärvt. Farstun finns där (den som på passivbyggarnas språk kallas för slussen). Fönstren kan bytas ut, förstås. Köpa en riktigt bra ytterdörr. Men kan jag gå ännu längre?

[Bo]

för radhusägaren är ju att använda grannlägenheterna som värmekälla och isolera väl mot ytterluften.

Ett perfekt material för ett friliggande hus, med lika bra isolerförmåga som frigolit, är foam glass - skummat returglas. Det är starkt och kan användas som bärande vägg. - Men dyrt.

[Gano]

Vad gäller några olika material och deras lambdavärde (ju lägre desto bättre):

Ekofiber i bulk inblåst på vind 0,042 W/mK

Glasull  0,037 W/mK. Isover har släppt en produkt med 0,033 nyligen, annars har detta material haft samma lambda de sista 20 åren.

Frigolit, Styrofoam m fl ca 0,036 W/mK.

Glasull typ fasadskiva 0,031 W/mK. Styva skivor, ofta med papp på ena sidan.

Polyuretan 0,024 W/mK (typ tätskum). Används i bla varmvattenberedare, kyltankar för mjölk, kyl&frysar, kylrum, lastbilar för kyltransporter etc. Tung gas i porerna ger bättre isoleringsförmåga, jämför med argonfyllda fönster...

Jag har nyligen isolerat mitt eget hus med just fasadskiva av glasull. Man reglar inte upp på vanligt sätt utan man använder rörformade distanser. Ger mycket bra isolering, inga köldbryggor och lågt lambdavärde. Skivorna är mycket stora och skarvarna blir få. Dyrare än vanlig isolering men ganska lätt att jobba med.

Det finns en risk med täta material typ styrofoam och frigolit och det är att man bygger in en fuktspärr utanpå den riktiga. Fukt kan fångas däremellan. Fuktspärren ska sitta så nära inomhus som möjligt.

Ett passivhus kostar nånstans 100-200.000 kr mer än ett vanligt hus, så visst kostar det i samma region som ett värmesystem. Men jag tycker att man ska ta med i beräkningen att isolering har nästan obegränsad livslängd, och det har inte t ex en värmepump.

MVH/Gano

[Baxima]

Jag tror inte 200 0000 räcker....

[loy]

Har funderat på det som gano skrev om täta isoleringsmaterial. Skall dom täta och dyrare isoleringsmaterialen typ frigolit användas närmast innerväggen? Medan dom lite otäta isoleringsmaterialen skall användas närmare ytterväggen? Eftersom täta isoleringsmaterial fungerar som fuktspärr i sej?

[SvenS]

Hur ser ventilationen ut i ett sådant hus ?

[Vitis]

Hur ser ventilationen ut i ett sådant hus ?

Bästa frågan hittils.

Är det nån som har några siffror på ex.vis hur mycket fukt som skall ventileras ut per dygn. Jag har inte hittat några bra värden på det.

En människa andas och svettas ut ett par kilo vattenånga per dygn, en dusch lär ge några hundra gram, koka spagetti ytterligare några hundra gram tillskott, mina växter flera kilo ... osv. osv. ... ett tätt hus utan väl fungerande ventilation kommer snart att bli en drypande kondens-mögelbomb.

Det går åt många kubikmeter luft för att föra ut den fuktmängden, för en normal familj säkert minst 10kg vattenånga per dygn.

Frånluftsvärmeväxlare kostar en del pengar, både i inköp och i drift men lär fungera bra.

Finns det nån passiv lösning på problematiken kring ventilation ??

[Gano]

Har funderat på det som gano skrev om täta isoleringsmaterial. Skall dom täta och dyrare isoleringsmaterialen typ frigolit användas närmast innerväggen? Medan dom lite otäta isoleringsmaterialen skall användas närmare ytterväggen? Eftersom täta isoleringsmaterial fungerar som fuktspärr i sej?

Man måste ha en HELT tät spärr av t ex plastfolie så nära innerväggen som möjligt. I lite modernare hus så sitter den precis bakom gipsskivan.

Frigolit bör ej användas p g a brandsäkerhetsskäl och risken för att fukt stängs inne mellan fuktspärren och frigoliten. Man har ofta gjort en massa hål i väggarna, hängt upp tavlor, dragit el, osv osv så det är svårt att helt lite på den ursprungliga plastfolien. Frigolit har för övrigt inte bättre isolerförmåga än glasull, så glasull är ett bättre val eftersom det andas.

Men man ska skilja på den plastfolie som tjänar som ångspärr och den papp som man lägger som vindskydd. Vindskyddspapp kan man alltid lägga ytterst eftersom den inte hindrar transport av eventuell fukt, den har som uppgift att hindra luftrörlighet i isoleringens yttersta lager. Det går också bra att använda en s k fasadskiva, det är en skiva av glasull med så hög täthet och stabilitet att den fungerar som både isolering och vindskydd.

Annars är det väl rätt att anta att de tätaste material ska sitta innerst, men man får bara ha 1 lager som är helt tätt, annars kan man få problem.

MVH/Gano

[Gano]

Bästa frågan hittils.

Är det nån som har några siffror på ex.vis hur mycket fukt som skall ventileras ut per dygn. Jag har inte hittat några bra värden på det.

En människa andas och svettas ut ett par kilo vattenånga per dygn, en dusch lär ge några hundra gram, koka spagetti ytterligare några hundra gram tillskott, mina växter flera kilo ... osv. osv. ... ett tätt hus utan väl fungerande ventilation kommer snart att bli en drypande kondens-mögelbomb.

Det går åt många kubikmeter luft för att föra ut den fuktmängden, för en normal familj säkert minst 10kg vattenånga per dygn.

Frånluftsvärmeväxlare kostar en del pengar, både i inköp och i drift men lär fungera bra.

Finns det nån passiv lösning på problematiken kring ventilation ??

Vad jag vet så fungerar ventilationen precis som i ett vanligt hus. Det finns värden som ej ska underskridas i lagstadgade byggnormer.

Passivhus är som regel utrustade med FTX, dvs ventilation med värmeåtervinning. I aggregatet sitter ett elektriskt element som har till uppgift att stödvärma och att förhindra frostbildning vid kall väderlek. Man kan därför inte säga att dessa hus helt saknar värmekällor.

En annan intressant lösning som Mats Wolgast hade i sitt superisolerade hus i Uppsala var ett markrör (vanligt kabelskyddsrör) med en längd av 25 meter förlagt på 1-2 meters djup. Luften in till huset togs genom detta rör och även vid sträng kyla höll intagsluften plusgrader, vilket gjorde att det elektriska elementet i värmeväxlaren inte behövde användas.

Det är för övrigt inte korrekt att sätta likhetstecken mellan välisolerade hus och fuktproblem/mögel. Ofta slarvades det med den kritiska fuktspärren, man byggde hus med dålig konstruktion (t ex trä direkt mot betongplattan), man byggde på olämplig mark, undermålig markberedning etc etc. Det gällde att få upp så många hus som möjligt på 70-talet och då blev det på bekostnad av byggkvaliteten....det hade ofta inte med ventilationen i sig att göra.

MVH/Gano

[vilde]

Själv har jag funderat i många år på detta med uppvärmning och jag läste också Varis Bokalders bok om ekologiska hus där bland annat Mats Wolgasts hus är med.
Om jag fick börja att bygga ett helt nytt hus skulle jag börja med placeringen, rätt mikroklimat runt huset och rätt vinkel mot sol o vädersträck är viktigt. Stora fönster mot söder med taköverhäng uträknat för att skugga mot sommarsolen. Mycket bra isolerat, tunga byggmaterial, isolerglas.  Med en huskropp som är någotsånär kvadratisk kan man göra ett enkelt värmesystem med en liten vattenmantlad ved/pelletskamin alternativt kökspanna mitt i huset och ett element (radiatorer) i varje rum nära centrum av huset. Eftersom vi har riktiga isolerglas behöver elementen inte sitta under fönstren utan kan placeras var som helst i ett rum. Man kan på detta sätt göra det med väldigt kort rördragning. Solfångare och accumulatortank ska det ju vara också.
Själv är jag "allergisk" mot surrande fläktar och andra miljöförstörande ljud så en gammaldags självdragsventillation skulle jag nog satsa på även om det ger en del värmeförluster. Sovrum och kallskafferi mot norr.

Värmeanläggningens kostnad gentemot kostnaden för isolering har ju ventilerats ovan men man måste också ta med mys- och beredskapsfaktor tycker jag. Jag vill absolut inte vara utan en eldstad, kamin eller vedspis i ett hus, det ger mysvärme när man känner för det och sedan kan man alltid klara sig utan elnätet om det skulle behövas.

Någon som vet hur det gått för paret som byggde ett hus i ett växthus, det var något reportage om det i Åter tror jag?

[Baxima]

En artikel om passiv hus
http://www.dnv.se/debatt/debatt_klittervall.html

[Gano]

En artikel om passiv hus
http://www.dnv.se/debatt/debatt_klittervall.html

Detta är en mycket bra artikel, författaren är saklig och insatt i detaljer. Media har överdrivit Lindåshusens förträfflighet, vilket snarare skadar än är till hjälp för detta sätt att bygga hus. Man ska komma ihåg att även passivhus kan behöva tillsats av energi under vintern. Dock bara en bråkdel av vad ett normalt hus behöver.

Jag studerar just nu boken som nämns i artikeln och det är intressant att se att så lite har förändrats på 25 år. Mats Wolgast var en föregångare och ur flera hänseenden är hans hus mer genomtänkt än Lindåshusen.

MVH/Gano