Vad betyder driftkostnaden?

[Wynja]

Hej alla.
Jag har hittat ett hus som är perfekt på alla vis. Det är som att man tänkt på  mig när man gjort huset. I papepren med bostadsfakta så står det att driftkostnaden är 20.000/år. Vad betyder det? Är det mycket/lite? vad behöver man för lön för att klara av det? Hur blir det uppdelat på för vis? Jag ahr ingen aning alls!

[Prins Tuvstarr]

Hej alla.
Jag har hittat ett hus som är perfekt på alla vis. Det är som att man tänkt på  mig när man gjort huset. I papepren med bostadsfakta så står det att driftkostnaden är 20.000/år. Vad betyder det? Är det mycket/lite? vad behöver man för lön för att klara av det? Hur blir det uppdelat på för vis? Jag ahr ingen aning alls!

Hej Wynja

I driftskostnaderna brukar man räkna in sotning, renhållning, husförsäkring, vattenkostnader, hushållsel, uppvärmning och ev vägförening. Kolla vad mäklaren räknar in i driftskostnaderna och att uppgiften är beräknad för permanentboende.

De 20 000 kr du nämner blir per månad 1666 kr. Till det lägger du förstås kostnaderna för de ev lån du redan har och/eller ev tvingas ta i samband med köpet. Sedan kommer de andra räkningarna till som man har. Ev renoveringskostnader måste man ta i beräkning. Vad man behöver för lön är svårt att svara på. En del klarar sig på väldigt lite pengar och får pengar över medans andra med hög lön inte får något över alls.

Rejäla marginaler är ett måste. Det dyker alltid upp oförutsedda kostnader i samband med husägande, även utan hus brukar de dyka upp.    Man kanske vill göra annat i livet än bara bo och betala räkningar.  

[Alva]

Hej Wynja.
Det beror lite på. Det får du ta reda på.
Men det vanligaste är värme, som kan vara olja eller el eller ved eller något annat, är det inte elvärme så tillkommer hushålls-el. Vatten om det är kommunalt och inte ur brunn, slamsugning en eller ett par ggr om året om det inte är kommunalt eller du har mull eller utetoa. Sotning, sophämtning och eventuellt väghållning och snöröjning.
Det är många delar att hålla ordning på och om du inte kan få reda på vad tidigare hyresgäst betalt så kan du tex ringa tekniska kontoret på kommunen och fråga.
El och oljebolag kan du kolla efter vilket som är billigast på nätet, jag tror att konsumentverket har en sida för jämförelser.
Allt skiljer sig från kommun till kommun.
Sophämtningen är en sådan sak, bäst är att tala med kommunen så att du vet vilka alternativ som de har.
Sen får du räkna ut hur du skall fördela kostnaderna under året så att du får en ungefärlig hyra, riktigt säker är det svårt att bli eftersom el och oljepriser förändrar sig.
Ett bra sätt är sedan att lägga undan pengar under den tid på året då driftskostnaderna inte är så stora så att du inte får en chock när de stora räkningarna skall betalas. En annan variant är att man ber att få vissa av räkningarna fördelat per månad istället för per kvartal eller direktbetalning vid leverans.
Det beror ju lite på hur du fungerar ekonomiskt.
Jag föredrar att få så mycket som möjligt på månadsräkning eftersom jag tycker att jag har bättre koll då.
Lycka till  

[Wynja]

tack för svaren. Det är verkligen ett stort beslut men jag gissar att det är svårt att förutsé helt hur det ska bli. Det gäller nog att sikta och skjuta...

[skräptanten]

vad behöver man för lön för att klara av det?

Tyvärr är det inte bara hur mycket pengar din familj behöver som räknas. När du/ni ska ansöka om lån tittar banken på Konsumentverkets normer för hur höga levnadsomkostnader man bör ha. Exempelvis ska jag som ensamförsörjare med ett barn ha 9000:- kvar i månaden när boendekostnaden (räntor, amorteringar och driftskostnader) är betald! Många ensamstående morsor som har det, va...
Jag blev nekad (ett visserligen ganska rejält) lån på en liten gård av den anledningen. Sen är det förstås olika från bank till bank hur förhandlingsbara dom är, hur stort lån ni behöver, om ni har borgensmän osv.
Men lycka till med drömkåken !

[skruvmejsel]

Tyvärr är det inte bara hur mycket pengar din familj behöver som räknas. När du/ni ska ansöka om lån tittar banken på Konsumentverkets normer för hur höga levnadsomkostnader man bör ha. Exempelvis ska jag som ensamförsörjare med ett barn ha 9000:- kvar i månaden när boendekostnaden (räntor, amorteringar och driftskostnader) är betald! Många ensamstående morsor som har det, va...
Jag blev nekad (ett visserligen ganska rejält) lån på en liten gård av den anledningen. Sen är det förstås olika från bank till bank hur förhandlingsbara dom är, hur stort lån ni behöver, om ni har borgensmän osv.
Men lycka till med drömkåken !

hur kan det komma sig att du ska ha 9.000kvar efter allt är betalt som ensamförsörjare? vart har du fått den sifran ifrån? det lät väldigt högt.

[manna]

Mitt tips till dig Wynja, är att ta ett samtal med din bankman om/när det blir aktuellt med lånelöfte. Bankerna utgår från schabloner, där t ex den fasta månadskostnaden för boende i hus beräknas vara 2500 kr. Du kan vid samtal med din bank ta med dig en egen kalkyl över hur dina utgifter ser ut.

Min och mannens fasta månadskostnader är t ex knappt 1000 kr, något som snabbt redovisas på ett enkelt A4. Det ger oss ett bra läge vid en ev. lånediskussion, eftersom vi har kvar betydligt mer än de 10500 kr som bankens schablon menar är lagom/ett krav efter att månadskostnaden för boendet är betalat.

[Ulric Eriksson]

När du/ni ska ansöka om lån tittar banken på Konsumentverkets normer för hur höga levnadsomkostnader man bör ha.

De där normerna är helt galna. Jag försökte för några år sedan räkna ut vilka boendekostnader vår stora familj hade råd med. Trots bra inkomster blev facit att vi inte hade råd att bo någonstans över huvud taget. Däremot skulle vi köpa mat för 15000 eller något sådant absurt varje månad.

[AntiUrban]

Jag har inte läst tråden, men jag ska berätta vad som hände mig.

Jag köpte ett fritidshus som säljaren bot i året runt, i papprena stod det hur mkt driften var per år beräknat på nuvarande ägare. Efter att jag köpt huset får jag veta att detta är beräknat på sommar bostad bara, inte året runt. Du ska kräva en personlig uträkning efter dina behov, jag trodde man kunde gå på siffrorna som jag fick!

[Prins Tuvstarr]

Jag köpte ett fritidshus som säljaren bot i året runt, i papprena stod det hur mkt driften var per år beräknat på nuvarande ägare. Efter att jag köpt huset får jag veta att detta är beräknat på sommar bostad bara, inte året runt. Du ska kräva en personlig uträkning efter dina behov, jag trodde man kunde gå på siffrorna som jag fick!

Detta är jätteviktigt Wynja som AntiUrban skriver. Man ska inte lita på siffror som bygger på hur någon annan har haft det.

[trädman]

Räkna själv! Det är ett bra sätt att skaffa sig koll på vad man ger sig in i. Det lustiga är att man måste skriva på ett papper för att slippa mäklarens personliga boendekalkyl. Det anses tydligen väldigt viktigt att mäklaren gör en sådan åt en.

Jag har aldrig stött på någon bankperson som slaviskt följt några mallar. Men det är väl som någon sade tidigare i tråden, man måste ha något eget underlag. Har man inte själv räknat och har koll på vad man har/kommer att få för kostnader är det naturligtvis svårt att försöka övertyga någon långivare om att frångå sina mallar.

[manna]

Räkna själv!

Ja!   Räkna, kolla, fråga! Lita inte på att någon annan ska se till att just din fastighetsaffär (eller vad det annars rör sig om) ska bli lyckad!

Ingen spaning - ingen aning. Så enkelt är det.

[skräptanten]

. Du ska kräva en personlig uträkning efter dina behov, jag trodde man kunde gå på siffrorna som jag fick!

Det kan oxå vara åt andra hållet för vissa husköpare, att driftskostnaden är för hög utifrån ditt levnadssätt. Om ex.vis huset har vedpanna med elpatron, och dom senaste åren har kåken bebotts av en gammal tant med ryggbesvär som dessutom är ganska frusen. Då har tanten inte orkat med vedplocket, utan brassat på med elvärmen så mätaren glöder och Fortum jublar...och driftskostnaden blir skyhög, så när du kommer till banken med mössan i hand och håret nyborstat undrar bankmänniskan hur i hela friden du ska ha råd med både drift och lån?

(Och Ulric E och skruvmejsel, normerna är redigt sjuka. Vill man ha ytterligare myror i huvudet kan man alltid kolla hur mycket pengar Försäkringskassan tycker att en ensamstående måste ha kvar efter boendet är betalt, när vederbörande ska betala underhåll för barn....där blir det inga 7 000:- där, inte!
Något OT..)

[trädman]

Räkna, kolla, fråga! Lita inte på att någon annan ska se till att just din fastighetsaffär (eller vad det annars rör sig om) ska bli lyckad!

Ingen spaning - ingen aning. Så enkelt är det.

Klokt. Det ligger i högsta grad i ens eget intresse att veta, inte tro, baserat på mer eller mindre bra mäklare, banktjänstemän etc. Det är inte heller någon annans ansvar att se till att fastighesaffären, eller vad det nu vara månde, blir en bra affär. Det ansvaret får man försöka ta själv.

[Klinten]

Hej, driftkostnad på ett hus innebär kostnader för el/vatten/avlopp/sopor ja allt som innebär att huset fungerar.( Somliga räknar in sitt eget lån på huset också när man diskuterar, men det ska man inte göra.)
Elen är oftast det som är den största delen på driftskostnaden och den kan man ju styra själv över genom en termostat som styr dygnstemperaturen.
Är det tex ett hus med enbart eluppvärmning (dvs värmen i huset kommer  från element och vattnet värms upp med el) så brukar det vara en hög driftkostnad på huset.
Finns det vedpanna så man kan elda med ved som du köpt billigt/huggit själv så ger det låg driftkostnad.

Hängde du med?
Ha det gott!

[Norrsken]

Klokt. Det ligger i högsta grad i ens eget intresse att veta, inte tro, baserat på mer eller mindre bra mäklare, banktjänstemän etc. Det är inte heller någon annans ansvar att se till att fastighesaffären, eller vad det nu vara månde, blir en bra affär. Det ansvaret får man försöka ta själv.

När jag har spanat runt lite (får väl erkänna att jag inte gjort så mycket mer än just bara spanat) så har jag kikat lite på de där siffrorna som står bara för att få en känsla för om det överhuvudtaget går.. Hur ofta är det helt missvisande? Jag hänger med på att de som kategoriseras som fritidshus kan vara det eftersom de är beräknade på att bara användas sommartid. Men de andra? Om man bor i lägenhet och kommer att behålla samma lön, samma övriga kostnader så bör man ju klara en kostnad för boende + lån som ligger i nivå med den hyra man betalar? Lite så har jag tänkt när jag spanat.. Är det tokigt?

[trädman]

När jag har spanat runt lite (får väl erkänna att jag inte gjort så mycket mer än just bara spanat) så har jag kikat lite på de där siffrorna som står bara för att få en känsla för om det överhuvudtaget går.. Hur ofta är det helt missvisande? Jag hänger med på att de som kategoriseras som fritidshus kan vara det eftersom de är beräknade på att bara användas sommartid. Men de andra? Om man bor i lägenhet och kommer att behålla samma lön, samma övriga kostnader så bör man ju klara en kostnad för boende + lån som ligger i nivå med den hyra man betalar? Lite så har jag tänkt när jag spanat.. Är det tokigt?

Vissa kostnader är ju lättare att uppskatta än andra. Sophämtning, sotning, försäkring, fastighetsskatt mm borde inte behöva bli fel.  När det gäller förbrukning av energi i olika former så blir det genast mer osäkert eftersom det beror på hur många man är och vilka vanor man har. Finns det eldstäder så spelar det ju också stor roll hur mycket man använder dem (som komplement till exv elvärme). På landet kan det tillkomma lite kostnader för exv väghållning om fastigheten inte ligger intill allmän väg. Sen tillkommer ju också underhållskostnader som också är svåra att uppskatta och utöver byggnadens rent tekniska skick också mycket beroende på vad man har för krav och hur mycket man kan och vill göra själv.

Bor man i lägenhet och tänker sig ut en bit på landet kan man ofta köpa en hel del för motsvarande kostnaden för lägenheten om man inte är för nära någon av de största orterna. Eftersom räntekostnaderna till skillnad från hyran får dras av så "betalar man" bara 70% av dem.

Funderar man på att köpa en lantbruksfastighet, stor eller liten, så blir kalkylen lite mer komplicerad men inte sällan mer intressant. Eftersom en del av fastigheten då är att betrakta som näringsfastighet blir kostnaderna och intäkterna intäkter respektive kostnader i näringsverksamhet. Intäkter kan vara arrenden (jakt, jordbruksmark, mobilmaster mm) eu-stöd (om man brukar marken själv) skogsintäkter osv.

Lantbruksfastigheter har ofta delar i bysamfälligheter så som exempelvis fiskerätt i byns fiskevatten, kanske något litet grustag (ofta bortglömt), någon gammal torvtäkt osv. Det som kanske har störst värde för många är möjligheten att fiska exempelvis kräftor, som ofta är förbehållet delägarna även om det säljs fiskekort i sjön. I vissa delar av landet kan fastigheter också ha andelar i Häradsallmänningar som ger viss utdelning i reda pengar.