Hönstanten,
Jag kan inte med kemiska termer berätta exakt vad som händer, men har märkt att om man värmer upp vasslen kvällen innan och tar bort det vita "skummet" eller små vita kornen som flyter upp när du värmer upp färsk vassle (det heter albumin och är ett protein) är det lätt att koka mesen morgonen därpå.
Men då tar jag ju för givet att du vill ha den ljusa och sötare mesen...
Här i trakterna vill folk ha albuminet irört sist när mesen nästan är färdigkokt, samt att den ska vara ljus, mjuk och bredbar - kallas lokalt för "blanna".
Jag har prövat att inte ta bort albuminet utan koka vidare - som du - men märker då att mesen blir mörkare i färgen och inte så söt.
Andra vill ha den stenhård och mörkbrun. Där tas nog albuminet bort helt och hållet.
Det handlar ju om personlig smak - hur mycket salt eller sötma man vill ha i mesen.
Mesekokning är ju en konst
Vet inte hur mycket misslyckad mese jag har kokat om!
Allt beror ju på hur stark värmen är, vilken gryta man använder osv. Man får testa sig fram...
Albumin gör man förresten Ricotta av (får eller komjölk).
Men provsmaka albuminet från färsk getvassle - sött och gott! Smaskens avrunnen, som efterrätt med lite sylt och ev socker.
