Hej!
Jag har länge tänkt att det enda alternativet för mig är att köpa ett äldre hus när det är dags. Gärna en torpstuga eller en sekelskiftesvilla. Lite nergånget och i behov av kärlek. Jag har någon romantiserad bild av att få renovera det sakta och med enkla medel.
Alltihop på grund av att jag vill gå emot konsumtionssamhället och trenden som råder där "alla ska bygga nytt". Jag vill bevara det som redan finns och vara miljösmart.
MEN.
Nu har jag börjat tveka och funderar otroligt mycket. Efter lite surfande och samtal med folk så går verkligen åsikterna isär. Dels verkar det finnas en hel del skitmaterial i gamla hus, rentav livsfarliga för oss i flera fall, ex. asbest. Dels menar många att äldre hus i slutänden gör åt med mer energi o.s.v. och det känns ju inte så kul varken för miljön eller plånboken.
När de gäller nybyggda hus har min tydliga ståndpunkt varit att återbruk alltid är bättre än nytt, med tanke på kemikalier osv. Men å andra sidan ligger det ju som sagt en hel del skit i gamla material, som bly, ftalater och annat. Är de där för evigt? Är det kanske läge att tänka om? Det som produceras i dag har ju faktiskt striktare regler att hålla sig till osv. Men som vanligt finns det två diken.. I många nya material verkar det smyga sig in t.e.x asbest iaf, p.g.a ex Kina-importerade byggvaror.
Men så finns det ju vissa husleverantörer som påstår sig göra ekologiska hus. Någon som har erfarenhet eller kunskap kring det? Tips på leverantör?
VAD TYCKER NI och vad är era erfarenheter?
Köpa gammalt eller nytt? Gammalt från vilka årtal? Hur farligt är det att riva ut en PVC-matta själv? Nytt från vilket företag? Hur mycket kemikalier är de nya husen dränkta i? Andra alternativ? Vad blir kostnaden till slut om man håller sig till ett hus i mindre storlek i alla tänkbara fall?
Bring it on, jag är väldigt tacksam för hjälpen!