Hönsfunderingar.

[Xanthopteryx]

Till våren funderar jag på att skaffa mig höns - troligen gammalsvensk eftersom den är ganska lagom i storlek och dessutom akut hotad.

Lite funderingar, som främst: Går det bra att ha de i ouppvärmt hönshus hela vintern?
Det är en gammal lada där en del är gjord för höns, med lucka ut. Självklart kommer jag ordna så vattnet håller sig frostfritt så stor del av dygnet som är möjligt.

Så var det det där med slakt och liknande, som antagligen lär ske dels på grund av sjukdom och annat, men även för att fylla mitt lilla husbehov. Hur går man praktiskt till väga för att göra det så snällt och smärtfritt som möjligt?
Något mer att tänka på gällande allt? (avlivning, plockning, urtag,, tillagning, e.t.c.)

Jaa, jag vet att det finns böcker inom ämnet, någonstans, och jag har provat söka på nätet, utan lycka, men innan jag jagar böcker och dylikt så vill jag gärna höra vad NI har att komma med.

/Jonas - fågelgalning.

[Pelargon]

Gammalsvensk dvärghöna  
Vikt: höna 0,5-0,8 kg, tupp 0,6-1 kg.
113 ägg/år, äggvikt: 35 g.
96 st i Genbank 2002 läste jag,
...men hur många finns det nu någon som vet  

[Fred]

Till våren funderar jag på att skaffa mig höns - troligen gammalsvensk eftersom den är ganska lagom i storlek och dessutom akut hotad.

Lite funderingar, som främst: Går det bra att ha de i ouppvärmt hönshus hela vintern?
Det är en gammal lada där en del är gjord för höns, med lucka ut. Självklart kommer jag ordna så vattnet håller sig frostfritt så stor del av dygnet som är möjligt.

Så var det det där med slakt och liknande, som antagligen lär ske dels på grund av sjukdom och annat, men även för att fylla mitt lilla husbehov. Hur går man praktiskt till väga för att göra det så snällt och smärtfritt som möjligt?
Något mer att tänka på gällande allt? (avlivning, plockning, urtag,, tillagning, e.t.c.)

Jaa, jag vet att det finns böcker inom ämnet, någonstans, och jag har provat söka på nätet, utan lycka, men innan jag jagar böcker och dylikt så vill jag gärna höra vad NI har att komma med.

/Jonas - fågelgalning.

Håller du fåglarna dragfritt och med tillgång till vatten och foder så klarar de ganska kalla perioder utmärkt.

Vad gäller slaktbiten så finns det nog lika många åsikter som slaktare men jag kan ju delge dig av mitt eget förfarande. Och för den kräsmagade kan det kanske vara läge att sluta läsa här.

Jag brukar börja med att värma upp vatten att skålla i. Själv har jag en enkel uppsättning bestående av en 80 liters rostfri kastrull över propanvärmare.
Vattentemperaturen vet jag inte exakt men det skall ryka om det, inte vara för varmt för att doppa fingrarna snabbt men tillräckligt varmt för att inte kunna hålla kvar näven i vattnet....runt 80-85 grader skulle jag tippa.
Fågeln nackar jag med vanlig yxa över kubbe. Ett par tretums spik med några centimeters mellanrum håller fågels huvud still så att inga missriktade hugg träffar i onödan.
Efter nackning får fåglarna blöda ur.

Fåglarna stoppas därefter ner i skållvattnet där de får ligga i c.a 3-5 minuter tills det går lätt att "nypa av" fjällen från fötterna. Därefter doppas de i kallvatten och läggs upp på slaktbordet. Har du skållat dem lagom så är det nu mycket lätt att plocka dem.
Därefter plockas fötter och skalle rena från näbband och fjäll och sparas i "buljongbyttan" tillsammans med nacken.

Därefter snittar jag upp en linje från bröstbenet ner till bäckenbenet skär av strupmuskulaturen ovanför nyckelbenet, känner efter med handen tills jag hittar lever och hjärta vilka placeras I buljongbyttan, och drar ut hela innanmätet som då blir hängande vid gumpen. Hela “gumpknölen” klipps därefter av och har du gjort rätt så har du nu frilagt hela tarmpaketet från fågeln utan att säla ner köttet.

Nu återgår du till halsen och skär bort strupe och kväva.
Sen är det bara att stycka, packa, frysa in eller mala ner beroende på vad du vill göra med fågeln.

Det hela låter mer avancerat än vad det är och det blir med tiden en anska enkel uppgift.

[Xanthopteryx]

Tackar! Mycket intressant!
Försöker föreställa mig i huvudet hur det skall gå till... :-)

Men ett litet aber är ju det där med skållningen. Nu är förvisso inte gammelsvensk särskilt stora, men, klarar man sig utan skållning? Eller är det för bökigt att fixa till då?

Nackningen är också något jag får klura på eftersom jag i nuläget saknar lämplig kubbe - Finns det andra bra djurvänliga metoder?

Finsn det månne någon kring enköpingstrakten (norra delen?), som kan tänkas vara behjälplig med att demponstrera det som beskrivits, eller hur ni nu själva gör med nackande, styckning, urtag m.m.?
Givetvis ingen brådska om så skulle vara fallet eftersom det lär bli höns först i vår, om det blir några.

Även intresserad av slakt med tillhörande efterarbete för andra djurslag - kanin t.ex. Alltid intressant att veta hur det går till när ens mat kommer på bordet, och den dagen jag själv kanske börjar med större självhushållning t.ex. så är det ju bra att ha ett hum om hur det går till.

Fler kommentarer?
Hur gör ni andra?

/Jonas.

Håller du fåglarna dragfritt och med tillgång till vatten och foder så klarar de ganska kalla perioder utmärkt.

Vad gäller slaktbiten så finns det nog lika många åsikter som slaktare men jag kan ju delge dig av mitt eget förfarande. Och för den kräsmagade kan det kanske vara läge att sluta läsa här.

Jag brukar börja med att värma upp vatten att skålla i. Själv har jag en enkel uppsättning bestående av en 80 liters rostfri kastrull över propanvärmare.
Vattentemperaturen vet jag inte exakt men det skall ryka om det, inte vara för varmt för att doppa fingrarna snabbt men tillräckligt varmt för att inte kunna hålla kvar näven i vattnet....runt 80-85 grader skulle jag tippa.
Fågeln nackar jag med vanlig yxa över kubbe. Ett par tretums spik med några centimeters mellanrum håller fågels huvud still så att inga missriktade hugg träffar i onödan.
Efter nackning får fåglarna blöda ur.

Fåglarna stoppas därefter ner i skållvattnet där de får ligga i c.a 3-5 minuter tills det går lätt att "nypa av" fjällen från fötterna. Därefter doppas de i kallvatten och läggs upp på slaktbordet. Har du skållat dem lagom så är det nu mycket lätt att plocka dem.
Därefter plockas fötter och skalle rena från näbband och fjäll och sparas i "buljongbyttan" tillsammans med nacken.

Därefter snittar jag upp en linje från bröstbenet ner till bäckenbenet skär av strupmuskulaturen ovanför nyckelbenet, känner efter med handen tills jag hittar lever och hjärta vilka placeras I buljongbyttan, och drar ut hela innanmätet som då blir hängande vid gumpen. Hela “gumpknölen” klipps därefter av och har du gjort rätt så har du nu frilagt hela tarmpaketet från fågeln utan att säla ner köttet.

Nu återgår du till halsen och skär bort strupe och kväva.
Sen är det bara att stycka, packa, frysa in eller mala ner beroende på vad du vill göra med fågeln.

Det hela låter mer avancerat än vad det är och det blir med tiden en anska enkel uppgift.

[ekl]

Men ett litet aber är ju det där med skållningen. Nu är förvisso inte gammelsvensk särskilt stora, men, klarar man sig utan skållning? Eller är det för bökigt att fixa till då?

-det går utmärkt att flå höns, dvs. dra skinnet av dem.
jag låter dem sedan hänga ca 2-3 dagar beroende på temp. Lycka till!

[Sia]

Även intresserad av slakt med tillhörande efterarbete för andra djurslag - kanin t.ex. Alltid intressant att veta hur det går till när ens mat kommer på bordet, och den dagen jag själv kanske börjar med större självhushållning t.ex. så är det ju bra att ha ett hum om hur det går till.

Fler kommentarer?
Hur gör ni andra?

/Jonas.

Jag har för mig att jag har sett nångång att Vreta kaningård håller kurser i kaninslakt, men det var länge sen, ring och fråga...

[Helenan]

Fred: Hur exakt menar du med spikarna för att hålla huvudet på plats? Jag måste nacka min tuppkyckling till helgen och alla förenklingar mottages tacksamt!

[Fred]

Fred: Hur exakt menar du med spikarna för att hålla huvudet på plats? Jag måste nacka min tuppkyckling till helgen och alla förenklingar mottages tacksamt!

Du slår helt enkelt ner spikarna halvvägs i kubben på en c.a 4-5cm avstånd. När du sen skall nacka så placerar du fågelns huvud mellan spikarna och sträcker ut den genom att dra i benen.
Då får du dels en fri yxhand och dels en stilla fågel och därmed mindre skaderisk för er bägge .

Annars kör många häröver även med något som kanske skulle kunna åversättas till "Slaktstrut". En kona som man för in fågeln i i den stora änden så att enbart huvudet sticker ut i den mindre öppningen.
Denna metod används mest av de som sticker ihjäl sina fåglar (man avlivar då genom att sticka fågeln från undersidan av skallen och upp i hjärnan).

Många hävdar att fåglar som stuckits ihjäl är lättare att plocka (om man inte vill skålla). Jag är dock skeptisk till den "sanningen" då jag inte själv märkt någon skillnad och "torrplockning" oavsett slaktmetod är ett förfarande som jag inte längre anammar då det nästan alltid blir ett halvdagsprojekt som ändå lämnar kvar fler "hårfjädrar" än jag trivs med på tallriken.

Jag föredrar helt klart att skålla, men passa så du inte kokar fågeln, i samma sekund som du märker att fjällen lossnar från fötterna med ett lätt nyp med fingrarna så skall fågeln kylas ner i kallbad. Skållar du för länge så spricker skinnet vid plockningen. Det är i.o.f.s bara ett litet estetiskt problem och inget som förstör fågeln.

Om du inte använder skinnet till föda eller har tänkt att mala ner köttet så kan du annars göra som Artemis och skinna fågeln, men personligen vill jag ha skinnet kvar när jag kokar då det tillsammans med fötter, huvud, lever och hjärta ger en bra smak till kokspadet om man vill använda det till anrättningen av fågeln.

Jag lever enligt principen att "det som kan användas bör användas", som min morfar sa .

[curmbox]

Jag tycker att det är djurplågeri att inte först bedöva djuret med ett nackslag innan man tar till yxan

[Fred]

Jag tycker att det är djurplågeri att inte först bedöva djuret med ett nackslag innan man tar till yxan

Jag kan se din ståndpunkt. Och visst är man nybörjare och kanske lite fumlig så är det en mycket bra idé.
Är man van att handskas med fåglar och slakt spelar det nog mindre roll, de hela handlar om sekvenser inom bråkdelar av en sekund och är över innan fågeln hinner fatta vad som drabbar den.

Men du har helt rätt, känner man den minsta tveksamhet så ÄR det en bra ide att bedöva fågeln, ingen vill väl i slutändan skapa onödigt lidande.

Tack för kommentaren.

[Xanthopteryx]

Torrplockningen låter för mig lite intressatn eftersom jag tänkte försöka ta tillvara fjädrarna - Det som blir kvar, blir det mest fjunigt dun? För det borde ju gå enkelt att bränna bort med gasolbrännare eller liknande...

Tillagningen sedan på höna/tupp (äta kycklingar lär inte bli något för mig då min tilltänkta ras, gammalsvensk, är så pass liten, och desstom vill jag inte äta upp potentiella avelshönor och -tuppar...) - Vad blir bäst, respektive hur bör man inte tillaga?
Och ni som hänger de - är det typ i jordkällare, fritt så inga gnagare kommer åt? Eller plastar man i dem?, e.t.c...

Hur är det med obefruktade ägg, som ju ha måst ruvats ett tag för att man skall kunna se om det sker något eller inte - Är de ätbara (och goda), då fortfarande?

Prata på om allt ni har att dela med er kort sagt :-)
Mycket intressant har sagt här redan, och det finns säkert mer!

/Jonas.

Du slår helt enkelt ner spikarna halvvägs i kubben på en c.a 4-5cm avstånd. När du sen skall nacka så placerar du fågelns huvud mellan spikarna och sträcker ut den genom att dra i benen.
Då får du dels en fri yxhand och dels en stilla fågel och därmed mindre skaderisk för er bägge .

Annars kör många häröver även med något som kanske skulle kunna åversättas till "Slaktstrut". En kona som man för in fågeln i i den stora änden så att enbart huvudet sticker ut i den mindre öppningen.
Denna metod används mest av de som sticker ihjäl sina fåglar (man avlivar då genom att sticka fågeln från undersidan av skallen och upp i hjärnan).

Många hävdar att fåglar som stuckits ihjäl är lättare att plocka (om man inte vill skålla). Jag är dock skeptisk till den "sanningen" då jag inte själv märkt någon skillnad och "torrplockning" oavsett slaktmetod är ett förfarande som jag inte längre anammar då det nästan alltid blir ett halvdagsprojekt som ändå lämnar kvar fler "hårfjädrar" än jag trivs med på tallriken.

Jag föredrar helt klart att skålla, men passa så du inte kokar fågeln, i samma sekund som du märker att fjällen lossnar från fötterna med ett lätt nyp med fingrarna så skall fågeln kylas ner i kallbad. Skållar du för länge så spricker skinnet vid plockningen. Det är i.o.f.s bara ett litet estetiskt problem och inget som förstör fågeln.

Om du inte använder skinnet till föda eller har tänkt att mala ner köttet så kan du annars göra som Artemis och skinna fågeln, men personligen vill jag ha skinnet kvar när jag kokar då det tillsammans med fötter, huvud, lever och hjärta ger en bra smak till kokspadet om man vill använda det till anrättningen av fågeln.

Jag lever enligt principen att "det som kan användas bör användas", som min morfar sa .

[Ulric Eriksson]

Min i och för sig ringa erfarenhet av torrplockning är att det är rena mardrömmen, det tar en evig tid och flyger dun överallt.

[christine]

Jag lägger hönan snällt på huggkubben efter att ha lugnat ner den och pratat med hönan/tuppen. Oftast är de nyfikna på vad som är nedanför kubben att de sträcker på halsen och då passar jag på att hugga.

Det där med spikarna låter förnuftigt. Ska testa det.

Jag plockar inte hönorna längre. Tar bara ut bröstfileerna nu för tiden. Resten bränner jag upp.

Även med plockmaskin blir det fjärdrar som fluger och far överallt.  

Kokgryta för skållningen inför plockningen.

[Edgar]

Hej!

Kaninslaktkurser håller Gösta (reta kaningård) på med ännu. http://www.vretakaningard.se/

Vänligen

Edgar

[Beorn]

En aspekt i dett, är nog att Gammelsvensk dvärghöns, med tuppvikter runt 1 kg. Blir kanske 0,5 kg slaktivkt kvar och utav det så är runt 50% benvikt. Dvs 250 g kött

Iochförsig är Gammelsvensken duktig ruvare och kan föröka sig som ...kaniner, men ändå. Mitt förslag är nog att hålla hönsen för äggen, någon elle några kullar för återväxten och sälja till genbanksintresserade osv (och visst, äta en tupp eller fler) men att komplettera med myskand för köttets del elelr skånegås/Ölandsgås om du vill. Gotlandskanin självklart( men nu är vi bland fjäderfäna  )

mvh

[Xanthopteryx]

Är mycket medveten om detta :-)
Jag har fastnat för de av flera anledningar:
De är lagom stora när det skall åkas någonstans och man måste ha de med (som sommartid till sommarstugan), de är väääldigt vackra enligt min mening, små höns kräver generelt mindre jobb och mindre ytor, de är akut hotade.

Min idé med detta at ha höns är:
Har alltid velat ha höns! Så oerhört mysiga (och så är jag fågelgalning...). Att få äta några hemvärpa ägg är inte fel. Att få kläcka fram kycklingar anser jag oerhört givande och lärorikt! Och så vill jag slå två flugor i en smäll och jhälpa till med genbanksbevarandet. Dessutom får man ju lite gödsel till potatislandet...

Hade därför tänkt att få fram många kycklingar, där jag sedan kan välja ut de finaste individerna när de vuxit till sig, varpå dessa kan säljas vidare till andra, samt bli stam för min egen föryngring, och resterande får då göra nytta genom att bli mat.
Personligen så gör det mig inte så mycket att de då är små - tänk själv vad häftigt att bjuda hem folk, och i stället för att bjuda på någon kycklinggryta, vanlig tråkig kyckling, e.t.c., så kan man här lägga fram en hel höna/tupp per person!
Blir lite som att äta duva :-)  (Coop Forum Bromma säljer duvor, fryst, ibland... De är iiiiinte stora)

Då får jag förutom god hemmamat uppfödd på bra villkor, även genbanksförökning, får även nöjet att få föda upp från ägg till höna (fågelungar är alltid så häftiga att följa i utvecklingen), och dessutom blir det mysiga husdjur.

Maten är inte det primära här, utan ett sätt att ta hand om 'överflödet' samt som lite guldkant på tillvaron.

/Jonas.

En aspekt i dett, är nog att Gammelsvensk dvärghöns, med tuppvikter runt 1 kg. Blir kanske 0,5 kg slaktivkt kvar och utav det så är runt 50% benvikt. Dvs 250 g kött

Iochförsig är Gammelsvensken duktig ruvare och kan föröka sig som ...kaniner, men ändå. Mitt förslag är nog att hålla hönsen för äggen, någon elle några kullar för återväxten och sälja till genbanksintresserade osv (och visst, äta en tupp eller fler) men att komplettera med myskand för köttets del elelr skånegås/Ölandsgås om du vill. Gotlandskanin självklart( men nu är vi bland fjäderfäna  )

mvh