vedaska till gödning

[Znibban]

Hej alla härliga odlare.
Nu är vintern över och min hög med vedaska är stooooor!
I år har jag gjort något nytt, alla köttben har åkt in i brasan och blir benmjöl bara man klämmer lite på dem, när man komposterar ben händer ju ingen ting...
Frågan är nu var man lägger den och hur?!
Har någon tanke i bakhuvudet att potatis inte vill ha vedaska ( blir mycket skorv?).
Fruktträd ska tydligen gärna ha vedaska... strör man bara ut lite runt stammen då, eller...?
Kan man blanda den i vatten och vattna ut den. Grönsaker och blommor? Ska man blanda in i komposten? Vilka mängder och proportioner?
Vet du?
Det borde vara perfekt tid nu när alla knoppar börjar svälla på träd och buskar.
Gud vad jag älskar den här årstiden

[Anders S]

Benaska bör det heta!

Försökte hitta uppgifter på nätet. Hittar bara korta notiser på engelska som säger att benaska innehåller mycket kalciumfosfat och kan användas som gödningsmedel, samt för tillverkning av kinaporslin (bone china).

Jag skulle varva in den i komposten. Strö ett tunnt lager när jag satt till annat material. Så det blir kanske nån procent av kompostens innehåll. Och sen gödsla ut det med komposten.

Sen kan man förstås strö ut det (gödsla) direkt på jorden. Ett problem med olika fosforgödselmedel är att fosforn lätt fastläggs. En form det fastläggs i är kalciumfosfat, men det har man mest problem med om man har pH över 7 (basisk jord).

Dessutom finns det väl en del kväve i ben. Det försvinner nog när du eldar upp benen.

De som tillverkar benmjöl tror jag kokar eller ångar benen, och sen mal dem. Troligen är detta ett lämpligare sätt att ta tillvara näringsämnena. Benmjöl innehåller tydligen en del kväve. Samt har fosfor i växttillgänglig form. (Jag tror det också är kalciumfosfat. Troligen kan kalciumfosfat vara bundet på olika sätt och därmed mer eller mindre tillgängligt, men jag vet inte...)

En spontan liten idé är att elda benen men inte så hårt. Mer kola dem än elda upp dem. A la träkol/terra preta. Jag vet inte om detta är bra - kanske.

För övrigt tycker jag det verkar som ben kan brytas ned i kompost, men det tar lång tid. Man kan behöva ha med dem i flera omgångar - flera år - även för ganska små ben av t ex får. Så småningom blir de sköra och går sönder. Snackar vi stora ben av t ex ko så tar det ju väldigt lång tid.

Summa summarum så kan du ju alltid testa olika varianter.

[Humle]

Jag vet om en gammal gubbe som brukar gräva ner fiskresterna av brax i potatislandet och har så gjort hela livet. Om han får osedvanligt mycket potatis vet jag ej men det vore konstigt om han gör sig det besväret utan att få någonting för det.

[tinna.m]

Mata rosor med sillarens, var inte ovanligt längs kusten.
Benaskan blir nog ganska lite i förhållende till vedaskan du har.
Se det som ren vedaska, 10 ⁰/0 kalium, 30 ⁰/0 kalk.

[Tuve]

Vad jag har fått veta ska man vara ytterst försiktig med mängden vedaska i komposten, eftersom den höjer pH, och därmed orsakar att kväve försvinner till luften, istället för att finnas kvar i komposten.
Träd och buskar av alla slag ska gilla vedaska, men i lagoma mängder, typ ett par deciliter per träd. Själv har jag inte kommit på något vettigt att göra med mina stora mängder aska, utom att återbörda dem till skogen. Men om någon vet något bra, så vill jag gärna veta!

[Ingelavw]

Jag vet om en gammal gubbe som brukar gräva ner fiskresterna av brax i potatislandet och har så gjort hela livet. Om han får osedvanligt mycket potatis vet jag ej men det vore konstigt om han gör sig det besväret utan att få någonting för det.

det kan välan vara så enkelt att han blir av med benresterna om han lägger det i potatis landet?.. fisk luktar ju illa både i kompost och sopor..:-)

[tinna.m]

Fisk är prima gödning.
Gamle Cedergren i Råå (rosor & clematis mm, kunnigt & MYCKET) berättade om "Gamle Kungen" som stannat till vid vackra gula klängrosor som växte rätt ur kullerstenen. På frågan hur gubben med rosorna fick dem så fina svarades: På våren och en gång innan midsommar spettar jag två hål, stoppar i sill och trör till hålen.
Så metoden får anses gammal och beprövad.

[Anders S]

Vad jag har fått veta ska man vara ytterst försiktig med mängden vedaska i komposten, eftersom den höjer pH, och därmed orsakar att kväve försvinner till luften, istället för att finnas kvar i komposten.

Är kvävet det viktigaste? Att optimera en faktor leder lätt till att de andra hamnar långt ifrån optimum. Kompostering med försiktig inblandning (ca 1 %) av diverse mineralnäring (kalk, aska, stenmjöl) är en beprövad kompromiss. Här handlade det delvis om benaska. Tillgängligheten hos fosforn kanske är viktigare än kväveförluster t ex?

Det följande är den allmänna bild jag har. Den bygger delvis på muntliga källor som jag inte har möjlighet att kolla och delvis på egen erfarenhet och bedömning. Jag lovar inte att alla detaljer är 100% rätt. Kanske den korrekta vetenskapliga beskrivningen bör vara lite annorlunda. Så ni får se detta som en skiss på hur det kan hänga ihop.

Mineralisk näring som är svårtillgänglig eller lätt blir svårtillgänglig kan bli mer tillgänglig om den byggs in i eller ihop med organisk substans. Detta sker effektivare i komposten.

Kompostering innebär kväveförluster, men det kväve som finns kvar finns i mer stabil form, som humus tror jag.

Aska, liksom kalk, sätter man till kompost mest av två skäl. Dels för att sanera "äckliga" material, t ex en del hushållsavfall. Dels för att det är ett sätt att tillföra mineralisk näring till jorden, som har sina fördelar. Aska kan t ex "bränna" vegetationen om den strös ut som den är.

Man kan till stor del strö askan på kvävefattiga material i komposten, så att den sugs upp av dessa först.

PS: Vad summan av den här kardemumman blir vet jag inte, men jag vågar i alla fall sätt till lite aska och kalk till min kompost.

[Tuve]

Lite, ja, det tror jag också är bra. Men jag skrev just att man bör vara försiktig med mängden. Har man, som jag, en jättebytta aska kvar efter vintern, är det lockande att lägga mycket i komposten om man inte vet att det kan ha negativa konsekvenser.

[Znibban]

Tack för alla intressanta svar.
Jag gav har strött ut askan runt stora träd, ekar, bokar, askar och lite till pioner & perenna buskar...
det visade sig att jag skulle kunna använda ännu mer aska för de 60-åriga träden bör nog klara en hel del.
ha en härlig vår allihop

[Kavat]

Jag brukar spara lite aska att ha o strö ut på t ex salladsraderna för att djävlas med sniglarna lite..känns bra när man gör dubbel nytta.

Ann

[Vargr]

Jag vet om en gammal gubbe som brukar gräva ner fiskresterna av brax i potatislandet och har så gjort hela livet. Om han får osedvanligt mycket potatis vet jag ej men det vore konstigt om han gör sig det besväret utan att få någonting för det.

Det beste å berike jord til potetdyrking er alt mulig fra havet, særlig tang og fiskerester. Kalium, samt nitrogen (kväve) fra fiskekjøttet. I tillegg masse andre mikronæringsstoffer.

[sydtobak]

Gillar man inte mossa i gräsmattan så kan man strö ut askan där. Höjer Ph värdet vilket mossan inte gillar

[Znibban]

Gillar man inte mossa i gräsmattan så kan man strö ut askan där. Höjer Ph värdet vilket mossan inte gillar

Du, jag får börja elda igen! gräsmattorna är fulla av mossa, så det var ju ett kanontips.
Mossan gör ju gräsmattan härlig för barfotafötter så man vill inte bli av med all mossa.

[Ingelavw]

...det där med att ta bort mossa från gräsmattan kommer jag alldrig att förstå..... den behvöer man ju inte klippa och den är liksom grön och fin hela året och på våren så växer vitsipporna så väldans fint i den... nä... jag har gärna gröna mossmattor i stället för *stubbiga gräsmattor :-)*...askan hamnar i landen runt buskar och träd... när jag bestämmer.... guben lägger det nån annanstans.. tror han fyller igen gropar bakom vedbon eller nåt... det funkar ju det oxå :-)