Orkar en Grålle plöja/harva/välta åkerjord, verkligen?

[Xoot]

Ja, det handlar nog om fäste egentligen. Kanske, eller? Mest?

Hade en Grålle för ett par månader sen men mest som en nöjesmaskin i skogen.
Har en åker med vad jag beskriver som "helt normal och enkel" åkerjord.

Om man kör på originaldäck. Är det verkligen möjligt?
Tänkte införskaffa en Grålle nu igen för några tusenlappar. Hade ju varit ett billigt och bra alternativ. 

För mitt projekt så behöver jag bara välta jorden och ringvälta en gång så en billig maskin känns ju lagom.
Någon speciell man ska leta efter eller dessa "grålle-original-vält" duger även i nutid?

Min föregående var inte original eftersom den diffade konstant.
Men om min blivande blir original, alltså utan diffbromsar och allt vad det heter.
Duger det att bromsa upp med styrbromsarna om man känner att det spinner lite?

[Ulric Eriksson]

Den orkade ju när den var ny. Fast jag tycker grållar är rätt dyra i förhållande till vad man får.

[Temeriaire]

Det fanns/finns redskap som passar till grållen, lite mindre prylar, men vad jag vet så funkar de, bara det att det tar en aning mer tid.
Svågern hade en Grålle en gång, men med en större plog som den precis orkade dra genom jorden så blev problemet att plogen styrde traktorn...
Själv skulle jag hellre köpa en 35:a. Kostar lite mer men är en betydligt mer komplett traktor.

[Aqualize]

Ja såklart, bara man har rätt storlek på redskapen.
Eftersom Ferguson grålle är byggd med "the ferguson system" (http://www.ytmag.com/articles/artint261.htm) så är den nog den mäst lämpade av samtida småtraktorer. För svensk del jämför man väl med Volvo T21/22/23. Dessa (om de ens hade hydraulisk lyft, men det tror jag de flesta blev utrustade med) har bara simpel höj/sänk-lyften, utan dragkraftskontroll som grålle (patentet hade väl inte löpt ut ännu för Ferguson). Så man behöver ett stödhjul på plogen för att begränsa maxdjupet och jag antar man ibland fick höja lite själv med lyften. Men jag är ingen plöjare.


Ditt (trådskaparen) sista stycke förstår jag inte alls. Alla traktorer är ju utrustade med en differential och man har dubbla bromsar, en per bakhjul. Pedalerna kan kopplas ihop. Vissa traktorer har differentialspärr. Vad menar du?

[Xoot]

Ditt (trådskaparen) sista stycke förstår jag inte alls. Alla traktorer är ju utrustade med en differential och man har dubbla bromsar, en per bakhjul. Pedalerna kan kopplas ihop. Vissa traktorer har differentialspärr. Vad menar du?

Hej.
Jag är ute efter konstant drift på båda bakhjulen samtidigt precis som en fyrhjuling utan något mellanspel.
Min tidigare traktor hade detta. Åt verkligen upp gräsmattan när man svängde. Men den var inte original.

En bekant har satt sig med sin grålle på åkern i lera. Bara ena däcket grävde ner sig.
Nu vet jag inte mer än så egentligen, hur han fick upp den eller löste problemet, ingen aning.

Så då är frågan om man kan bromsa upp den och få lite "halvdan" drift som har en konstant verkan?
I mitt fall så kommer det förmodligen att behöva användas redskap som är lite för tunga.
Hoppas då på att kunna fuska med lite bättre bakdrift emellanåt.

[Existens?]

Nej, det finns ju ingen diffspärr på en grålle, och styrbromsarna är ju inte direkt som moderna skivbromsar på en bil, att det går fint att 'smyga' på dom lite, utan dom är ju lite mer grovhuggna.
Problemet man alltid har när man ska bromsa sig till en diffspärr, är ju just att man bromsar, dvs det är inget som direkt hjälper traktorn framåt, så som en riktig diffspärr gör.
14-pinnars harv hade vi till vår grålle, det drog den lätt.

[Xoot]

Nej, det finns ju ingen diffspärr på en grålle, och styrbromsarna är ju inte direkt som moderna skivbromsar på en bil, att det går fint att 'smyga' på dom lite, utan dom är ju lite mer grovhuggna.
Problemet man alltid har när man ska bromsa sig till en diffspärr, är ju just att man bromsar, dvs det är inget som direkt hjälper traktorn framåt, så som en riktig diffspärr gör.
14-pinnars harv hade vi till vår grålle, det drog den lätt.

Jag vet inte vad som hade gjorts med min förra eftersom den drev konstant men den var inte original.
Man kan inte fulsvetsa lite eller det ser inte ut som den bilden jag har i huvudet på en volvo 740? 

[Aqualize]

Om traktorn är stelopererad så den inte har någon differential så borde den väl gå sönder om den körs ut på hårt underlag (speciellt asfalt). Ett jävligt dumt påhitt tycker jag om vad din förra grålle hade blivit ombyggd till.
Du får helt enkelt ta och köpa dig en lite moderna traktor som har differentialspärr, alltså att man kan låsa den vid behov. De här bromsarna på traktorerna stoppar inte dem. Får man över drivningen till det andra hjulet så ligger det första ju och bromsar i mot.

Det har föreslagits MF35 och även MF135 är en bra traktorer. På båda var differentialspärr extrautrustning (kom sent på MF35). Så kolla det om du hittar något intressant objekt. Och var säker på att den är fungerande.

[Xoot]

Har aldrig kört med kedjor..
Men om man nu väljer en grålle ändå och upplever att däckens mönster inte hjälper.
Allt detta pga. tunga lass på åkerjorden men ingen lera. Blir skillnaden märkbar med kedjor?

Har ännu inte satt mig på blocket och börjat leta men det blir nog i dagarna.
enligt mitt minne så väger en grålle in på 1.1ton och då klarar jag mig med biltransportsläpet.

Vilket iofs också är min enda transportlösning. Hur mycket väger era rekommenderade traktorer in på? ungefär.
Allt under 2ton är intressant.

[Lainde]

MF 35 med Perkinsdiesel väger runt 15-1600 kg - beroende på motorstorlek/utrustningsalternativ.
Finns även med "fabriksmonterad" diffspärr, om man letar bland sista tillverkningsåren.

[TW]

Jag skulle inte köra med kedjor sommartid. Kedjor är till för snöföre och sommartid nöter man upp dem direkt.

Det är dumt att förstöra en bra traktor med diverse konstiga ombyggnader eller genom att dra större redskap än den är byggd för. Gamla traktorer är en bristvara som man skall hushålla med så de räcker länge. Bättre att välja traktorstorlek enligt behovet.
MF 65 och 165 och 168 är tre tekniskt snarlika traktorer som alla väger kring 2 ton. Stora traktorer med stor dragkraft. Större än så behöver du garanterat inte.
Jag tycker du skall titta på MF 35 och 135 och 148.

[Xoot]

Det blev en mf Grålle från -53. Hämtade åbäket idag nere i Ystad. 15mil enkelresa.
Någon kanske har sett en blå Passat med ett biltransportsläp? Med massa stopp, så körde vi 8tim. 

Angående min tidigare frågeställning. Provade dra loss en tvåskärig plog och det gick alldeles utmärkt.
Körde medvetet ner i lite lera och det gick kanon att kompensera med styrbromsarna. 

Om det ska anmärkas på något så uppskattas inte fördröjningen på gasreglaget.
Nu ska jag gå tillbaka till en tidigare syssla, samla trepunkts-redskap, fick sålt alla tidigare... 

[Trollmor]

Nu ska jag gå tillbaka till en tidigare syssla, samla trepunkts-redskap, fick sålt alla tidigare... 

  Hur många av oss känner igen det? 

[Sågaren]

Grannen har en grålle det funkar utmärkt att plöja med om inte marken är full av stubbar för stubbbytning behövs nog starkare traktorer, ofta är det hästplogar och hästharvar som bygts om för att kopplas på mindre traktorer tex grållen.

[pålle]

Grannen har en grålle det funkar utmärkt att plöja med om inte marken är full av stubbar för stubbbytning behövs nog starkare traktorer, ofta är det hästplogar och hästharvar som bygts om för att kopplas på mindre traktorer tex grållen.

Nja det vill ja inte hålla med  dom  fans ju bladbannat en speciell Grålle plog  men vist byggdes det om men det fan reda mycket bogserat redan då när Grållen kom .

[Xoot]

Har faktiskt kört med fyra olika modeller för att prova lite men mest för det är skoj.
Eftersom grållen inte orkar lyfta alldeles för mycket i trepunkten så får man aldrig speciellt mycket tyngd på harven.
Vid hård och stenig jord så flyter den mest ovanpå ytan.

Då funkar det bättre med bogserade modeller.
Kan lasta extra med tyngd och bogsera i lugn och ro. Bara släppa på "handbroms-spaken" för att släppa ner den och börja.
Spaken på harven alltså som parerar mellan nedsänkt och upphöjd.

[Skogsvilde]

Kedjor fungerar alldeles utmärkt som slirskydd vid tex plöjning. Det är därför militären kallar dom just slirskydd. Dock är det som näms längre upp i tråden inte lämpligt ha dom vid färd till och från arbetsplatsen då dessa slits upp enormt snabbt, dessutom så är det inte tillåtet att köra med dessa på väg vid barmark.

Att bromsa sig ur en svårighet är ett bra sätt att skaffa sig en diffad axel. När ena hjulet bärjar slirar så trycker man bestämt på bägge pedalerna och bromsar bäggerhjulen samtidigt som man ger gas, då skall man fördela kraften till bägge hjulen. ( Den amerikanska Hummern har ingen diffspärr utan man skall göra så), detta trick fungerar även i terrängbilar och tom i personbilar.
DOck kan det vara förenat med risk för drivaxelbrott på personbilar, hur det är med grållen kan jag inte svara på.

[Tacitus]

Det med "hummern" visste jag inte, men det är väl typiskt för knäppa jänkare att i modern tid bygga ett terrängfordon utan diffspärrar 

[Skogsvilde]

Det med "hummern" visste jag inte, men det är väl typiskt för knäppa jänkare att i modern tid bygga ett terrängfordon utan diffspärrar 

Inte alls,  . Ganska smart då man håller nere repkontot då grejerna håller på det viset. 
Dessutom tvingar man föraren till att utbilda sig till en bättre förare än den hade blivit med spärrar. Dvs han måste känna sitt fordon mycket bättre och kunna läsa av terrängen.  Jag åker själv i väldigt besvärlig terräng med en bil utan spärrar och förvånar omgivningen då jag tar mig fram.