Tjötade med en gammal kompis på facebook.
Hon frågade;
-Vill ni ha en ardenner?
-Ja, sa jag. - Går den att köra?
-Ja, men det går åt helsicke ibland.
-Va synd, vi vill ha något som maken kan lära sig att köra med.
-Ni kan få ett halvblod av mig isåfall, riden och körd.
- Perfekt - är ardennern riden?
-Ja.
- Då kan vi ta bägge.
- Menar du allvar?
Så nu ska vi bara diskutera datum. Sen kan jag och maken rida ut tillsammans - något vi längtat efter i 12 år. Ibland överträffar verkligheten sig själv.
Jag brukar skoja om att jag sällan köpt en häst utan brukar få dom gratis (det har hänt några gånger förut men då ponnies som mest skrotat).
Det är så underbart och jag kan inte sluta le fånigt.
